« Borta bra men hemma... | Hem | Augusti »
Hoppas vi blir Allingar
Skrivet:   25 juli kl. 22:46

Sitter och lyssnar på dagens sommarprogram.

Och känner att det berör mig väldigt djupt.

Så ska du bara lyssna på ett sommarprogram i år tycker jag du ska gå in här och lyssna på Morgan Alling.

Kanske blir jag extra berörd eftersom jag och Nyckelhålsmannen står inför ett nytt äventyr i våra liv.

Vi ska gå en form av föräldrautbildning i höst. Efter en telefonintervju på dryga timmen och ett hembesök på nästan två har vi blivit godkända so far av socialtjänsten och erbjudna att delta i en förberedande familjehemsutbildning under två helger.

Därefter intervjuas vi mer ingående igen, en och en och tillsammans.

Och så ska referenser säga sitt om vår lämplighet.

Sedan.

Kanske.

Kanske.

Kan det hända att Bällsta så småningom blir befolkat av en eller ett par småttingar som behöver ett tryggt och kärleksfullt hem att komma till.

Några egna verkar vi inte få.

Och adoption börjar vi bli för gamla för.

Att bli familjehem känns ändå naturligt. Både Nyckelhålsmannen och jag vet att livet kan ta konstiga vändningar. Ingen av oss tror på allvar att blod måste vara tjockare än vatten. Vi har ett stort hus som vi gladeligen rumsterar om i igen. What the heck om mitt dressing room ryker. Gästrummet bara skriker efter leksaker och barnmöbler.

Vi har massor av kärlek att ge.

Och ja.

Vi har tänkt igenom vårt beslut noga. Vet att det blir tufft den dag de biologiska föräldrarna kan ta hand om sina barn själva igen [den fråga vi ställts inför flest gånger när vi berättat för omgivningen]. Om den kommer.

Vi står starka i vårt beslut. Och vi har massor av människor runt omkring oss som väntar lika ivrigt som vi.

Vi är redo.

Och vi hoppas att socialtjänsten tror på oss lika mycket som vi själva.

Det är klart det finns frågor och funderingar. Det är klart vi är bekväma i det liv vi lever nu. Det är klart att allt kommer blir annorlunda.

Men så är det väl för alla som får barn, oavsett hur de kommer till en?

Hur som helst sitter jag här nu.

Och lyssnar på hur fruktansvärt många svek Morgan Alling var tvungen att genomleva innan han till slut som nioåring hamnade hos en familj som förtjänade honom.

Familjen Alling.

Nu vill jag och Nyckelhålsmannen få en chans att bli Allingar också.

Så det så. 

 

 

 
Kategori:   Lite allvar i allt det glättiga |  Permalink |  Kommentarer [13]
Kommentarer:

Jag lyssnade också på honom idag...

Lycka till med era planer!

Skrivet av Gunilla den 25 juli, 2009 kl. 22:55 #

Lipar, trots att jag inte har hört den gode Alling...än. *snörvlar*
Man kan känna att ni bubblar av kärlek, generositet, ödmjukhet, värme och humor från Bällsta genom internet och ända ner hit till Västkusten.
Klart ni kommer att bli godkända! Annars är det nå´t vääääldigt galet med socialtjänsten.

Kram på er!

/Wanda - som sitter uppe och nattsuddar

Skrivet av Wanda den 26 juli, 2009 kl. 01:38 #

Å va fint! Jag vet att ni kommer bli underbara föräldrar. Tycker dte är jätte bra att ni ska bli fosterföräldrar. Man har ju hört en massa om dåliga ställen barnen hamnar på, men hos er skulle de garanterat få det bra för ni är så bra. Löööv //Sanna

Skrivet av Sanna den 26 juli, 2009 kl. 03:41 #

Instämmer med Wanda - man behöver inte lyssna på Alling för att börja böla!

Att ni kommer bli godkända tvivlar jag inte på för en sekund. Lika självklart är det att ni kommer bli helt rosenrasande fantastiska som föräldrar åt den (eller dem) som behöver det!! Visst, man kan inte vara en perfekt förälder jämt - oavsett om man är biologisk, adoptiv- eller familjehemsförälder. Men man gör så gott man kan och i ert fall är jag pretty damn sure att "så gott man kan" är riktigt, riktigt bra! (Precis som jag i mitt föräldraskap! :-))

Och vem vet. Om sisådär 20 år kanske nån sommarpratar om Noztnerolarna!!

Skrivet av Barbafjant den 26 juli, 2009 kl. 09:14 #

Jag är - precis som alla de övriga här - helt övertygad om att ni skulle bli MINST lika bra som makarna Alling!

Skrivet av Snurran den 26 juli, 2009 kl. 15:59 #

Gunilla- Tack snälla du!

Wanda nattsuddaren- Gullegoa dig, vi får hoppas de får samma vibbar då!

Barbafjant- Ha, ha, du är för ljuvlig...jag hade nästan glömt bort Noznerol-eran. ;-) Klart vi ska äga som Barbafjant när vi får komma till skott och föräldra oss!

Snurran- Det är tur jag har dig och övriga som hejar på oss. TACK!

Skrivet av Moböjs den 26 juli, 2009 kl. 20:48 #

Trots att jag bara känner dig så här via internet så vet jag att du/ni kommer att bli alldeles fantastiska! Och jag har med egna ögon (genom mitt jobb) sett vad fantastiska fosterföräldrar kan göra för en unge/ungdom!!

Skrivet av Lärarinnan den 27 juli, 2009 kl. 09:41 #

Lärarinnan- Tack snälla, och ja, visst kan rätt familj göra skillnad big time.

Skrivet av Moböjs den 29 juli, 2009 kl. 11:39 #

Lyckliga de barn som får komma till er .
Det kommer att gå jätte bra .
Kramar

Skrivet av faster A den 29 juli, 2009 kl. 22:20 #

åh carro, ni kommer passa finemang ! ingen kan nog ge så mycket kärlek som du kan =)

Skrivet av nu fd elev den 30 juli, 2009 kl. 03:11 #

faster A- Ja, låt oss hoppas det, och tack! Kram

nu fd elev- Det var nog den allra finaste kommentaren jag fått under mina tre och ett halvt år som bloggare tror jag. Nu blev jag rörd, tack snälla!

Skrivet av Moböjs den 30 juli, 2009 kl. 08:55 #

knäppisar. stryk alla dom där kanske:na. n
i är ju mycket, mycket lämpliga. med utropstecken. och det tycker jag mej veta mer väl än nån annan. kram!

Skrivet av n den 30 juli, 2009 kl. 17:57 #

n- Din lilla pussgurka, det kan hända att du får ett ord med i laget! [Och så vet du ju att det alltid finns plats för en N här hemma, vad som än händer!] Kram på dig

Skrivet av Moböjs den 30 juli, 2009 kl. 18:22 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg