« Och katten på råttan... | Hem | Skilda sovrum »
Huset fullt
Skrivet:   11 mars kl. 23:12

Den här dagen har rullat på.

Nyckelhålsmannen åkte till jobbet. Och kom hem igen. Sjukskriven en vecka framåt.

Hubbe har ägnat sig åt att ömsom jama förtvivlat efter sällskap och ömsom [när jag varit hos honom; himlar vad nationella proven blir välrättade på det här viset] sussa runt i kökssoffan, fönstret eller sin bur inne i sin tillfälliga bostad; matrummet.

Peppar, peppar har inga prylar åkt i golvet ännu där inne.

Nu i kväll tog jag och Nyckelhålsmannen med oss den lille i buren och placerade oss alla tre bakom galler i filmrummet nere. Det var en hit enligt den lille hårige nykomlingen som myste så ögonen gick i kors från sin del av soffan.

När det var dags att "gå hem igen" löste vi det genom att gallra in trappan till övervåningen och servera mumsig mat i Hubbe-rummet.

Hushållets bofasta krumelurer har inte varit in i köket i dag, men i morgon planerar vi att tvångsplacera Vilda där en stund så hon och Hubbe får blänga lite på varandra genom gallret.

Håll alla tummar ni har för att det ska lösa sig med kisselurverna. Hubbe är värd ett bra liv med kompisar, massor av soffor och sängar att ligga runt i [inte så, han är kastrerad] och möjligheten att få gå ut så småningom.

I övrigt kämpar vi på, och det är underligt vad livet har förmågan att bara gå.

Det är över en vecka sedan vi fick beskedet om att Marianne dött.

[Vart tog den tiden vägen?]

Varje dag pratar jag nästan en timme med T, hennes särbo, och i eftermiddag orkade han kontakta begravningsbyrån. Det verkar som vi får hem Marianne nästa vecka någon gång. Och i dag har vi preliminärbokat minnesstund för släkt och vänner. Det blir förmodligen av den 10:e april.

Svärföräldrarna kämpar också på, och nu får ju svärmor sova i alla fall. När Hubbe has left the building.

För er som oroat er [efter gårdagens kalabalik] kan jag säga att det går  i n g e n  nöd på Vilding-Hilding. Så här nöjd och pösig såg hon ut i förmiddags:

 

Natt, nattinatt hörni. Sköt om er!


 

 
Kategori:   La familia |  Permalink |  Kommentarer [3]
Kommentarer:

Jag känner med Er! Inte nog med en stor förlust, massa strul runt om kring också... Stora varma kramar till Er!

Skrivet av Golvad den 12 mars, 2010 kl. 08:40 #

Åhh, vilka kattvänner! Skönt att ni finns.

Skrivet av albin den 12 mars, 2010 kl. 18:19 #

Golvad- Tack snälla... och det där strulet runt omkring kan på något sätt skingra tankarna lite, faktiskt!

albin- Tack, vi försöker så gott vi kan. =D

Skrivet av Moböjs den 12 mars, 2010 kl. 23:38 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg