« Vargas the vakt och... | Hem | Bättre dag i dag »
Uffa!
Skrivet:   22 mars kl. 22:28

Vi har ett favorituttryck här hemma när något är riktigt, riktigt överjävligt.

Och det är. Uffa.

Kort och gott. Och med eftertryck.

Och nu känns det bara som ett enda stort uffa allting runt kissemojjerna.

I den ena ringhörnan har vi två underbara gamla champions.

De har drastiskt fått kraftigt försämrad levnadsstandard sedan en tid tillbaka.

De rör sig inte fritt i sitt eget hem. Tillbringar större delen av tiden antingen på sängen eller under soffan i filmrummet. På spänn. De får inte gå ut i vårsolen eftersom de kanske protesterar över nykomlingen genom att helt enkelt fly fältet.

På nätterna. När Hubbe är stuck i gästrummet med husse lever de upp en smula.

Passar på att brottas lite. Äter. Går obehindrat på tjotta [läs lådan så klart].

I den andra ringhörnan har vi en riktig gladskit och gosråtta. Han kommer raka spåret och stryker sig efter ens ben när man öppnar ytterdörren.

Han vill vara nära. Nära. Kräver massor av gos och älskar mat.

Men han är också anledningen till bebisarnas missnöje.

Och sedan har vi Nyckelhålsmannen som sliter ont av att ha Hubbe-gubben nära, nära om nätterna. Hur lätt är det att hålla någon slags distans då?

Och så är det jag då.

Som ömsom gråter för Hubbes del eftersom de andra bara blir mer och mer tillbakadragna.

Och ömsom för deras del eftersom de så uppenbart inte mår bra av nykomlingens närhet.

Jag vet att vi ska ge det tid.

Men ju längre tiden går desto kärare blir vi så klart i Hubbe-Lillgubbe.

Och det gör så fruktansvärt ont att veta hur mycket Vargas och Vilda längtat hela vintern efter att komma ut och lattja igen. Och så får de inte det.

Åh.

Vad det här är tufft.

Fjantdjurvänner som jag och Nyckelhålsmannen är  i n t e  gjorda för den här typen av prövningar.

Finns det någon där ute som är i behov av en övercharmig gosboll till kille-prins? Han behöver verkligen ett varmt och kärleksfullt hem.

Och jag blir mer och mer övertygad om att vi inte kan ge honom vad han behöver utan att offra Vargas och Vildas bekymmersfria och lyxiga tillvaro.

Och det kan vi bara inte utsätta dem för.

Tiden går.

Uffa.

Uffa. Uffa. Uffa.


 

 

 

 
Kategori:   Vargas och Vilda |  Permalink |  Kommentarer [2]
Kommentarer:

ÅÅÅÅÅÅÅÅ om vi inte vore så förbaskat allergiska. Men norska skogskatter går ju hyfsat bra, det är möjligtvis inte så att Hubbe är just en norskskogskatt? Fast lite korthårigare? ;)Önskar att vi kunde hjälpa, vi skulle nämligen vilja ha med oss en katt till stugan i sommar:)
Kram!!

Skrivet av Väninna T den 23 mars, 2010 kl. 13:08 #

Väninnan T- Ja, åååååå vad bra det hade varit!

Skrivet av Moböjs den 23 mars, 2010 kl. 19:46 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg