« En gång skrattade... | Hem | Inte välkommen i... »
Valpvakten
Skrivet:   25 januari kl. 17:16

I lördags hade jag den stora äran att vakta Amandas lilla fralla. Valencian. The one and only.

Det var ett sant om än till en början svettigt nöje.

Ty den lilla frallan gjorde nummer två på storryan i vardagsrummet vid två olika tillfällen. Spydde ner gammelfaster vid ett och fastnade under soffan fyra gånger. Skrämde vettet ur de dubbelt så stora kisselurverna i hushållet. Och fungerade som fördiskare i diskmaskinen.

Utöver detta var hon bara helt ljuvlig.

Charmade gammellilla [lika med min far, namnet i det här fallet har en lång historia, vi tar inte den här] fullständigt.

Fick besök av gammelfarmor som bara måste komma och klämma lite på henne.

Och låg i min famn medan jag hade bloggkurs med kära pensionerade kollegan C hemma vid köksbordet.

Det är nåt alldeles speciellt med ett varmt litet snarkande bylte alldeles nära intill.

Så söt. Så busig. Så värnlöst oskyldig.

Trots allt.

Och så lite bilder så klart:

Den snygga muren mellan frallan och kisselurverna. Men främst ställdes den upp för att Valencia inte skulle ramla ner i fönstret som går ner till källaren och är knepigt placerat mitt i trappen upp till övervåningen.

Hårdcharmning av gammellilla...

... vilket var lönande och framgångsrikt. En fralla [utan frukostprefixet] på bordet. Hrm.

"Okej, gammelfaster, nu är smörknivarna rena..."

Och så lite gammelfarmorgos på köksgolvet.

Det var våran lördag det.

Jag ser redan fram emot nästa valpvaktsuppdrag.

Vargas och Vilda delar väl kanske inte riktigt min entusiasm.

Tjing, tjingeling!

 
Kategori:   La familia |  Permalink |  Kommentarer [2]
Kommentarer:

Hon är verkligen ett charmtroll!

Skrivet av Lady G den 26 januari, 2010 kl. 23:02 #

Lady G- Ja, ha, ha, ha...det är hon minsann!

Skrivet av Moböjs den 28 januari, 2010 kl. 18:50 #

Skriv en kommentar:

Kommentarer är avstängda för detta inlägg