Visst är det roligt med folk som sitter och somnar under föredrag eller andra tillställningar?
Eller tycker jag bara det för att jag själv är en av dem som har tendensen att nicka till när det blir lite långrandigt?
Hur som helst hade jag nöjet att följa en människa som kämpade tappert mot John Blund i eftermiddags.
Det var en inte allt för underhållande person som satt och diskuterade kulturpolitik i rätt sövande tonläge.
Och strax intill satt denna kvinna i övre medelåldern med huvudet tungt lutat mot bröstet.
Först tänkte jag att hon satt och lyssnade. En del hör ju liksom bättre om de får blunda.
[Jag var inte heller särskilt uppmärksam på vad den långtråkige malde om som ni förstår, med tanke på hur mycket energi jag slösade på den sovande.]
Men snart kom de där ryckiga rörelserna. Ni vet när man vaknar till av den obekväma ställningen. Och sedan försvinner in i dimman igen.
Huvudet for upp och ner. Och ibland liksom skakade hon på det och vaknade till på riktigt för en stund.
Och kikade diskret runt i rummet för att liksom kolla om någon sett henne.
Snabbt som fasen vände jag då blicken mot talaren. Hummade jakande och intresserat. Och låtsades som ingenting.
För att sedan iaktta henne igen. Det gick inte att låta bli.
Och när hon lugnat sig och tänkte att ingen sett [eller vad vet jag?] försökte hon verkligen koncentrera sig.
Plockade fram en bekymmersrynka mellan ögonbrynen. Kisade lite mot talaren. Och hummade som jag gjort.
Det höll kanske fyra minuter.
Sedan halkade hon ner i sömnträsket igen.
Kom upp till ytan och skakade på huvudet. Började stoppa in konferensgorra i munnen. Och anteckna.
Hon gjorde allt sådant där man gör när man verkligen inte kan hålla sig vaken på egen hand.
Och jag tittade. Och roades.
Och kände mig en smula dum när vår sekreterare senare ville diskutera några punkter den tråkige tagit upp.
För.
Hrm.
Jag hade liksom fokuserat på annat jag.
Nu ska jag se film med M2.
Och försöka hålla mig vaken i soffan.
Tjing, tjingeling!
- Mina bokmärken
-
Amanda försöker blogga
-
Bump
-
Byhåla 101
-
En fisk som heter Wanda
-
Fredriks blogg på Café
-
Husmorsorna
-
LadyG
-
Life of Ratty
-
Mellan två ögon
-
Mitt liv som UFO goes Annieverse
-
Monika Ahlberg
-
Pernilla Wahlgren
-
SBTAuto-Foto
-
Sannas blogg
-
Skrivbloggen på UR
-
Smileme
-
live laugh love
- Personer som dyker upp i bloggen; familj
- Personer som dyker upp i bloggen; vänner
Senaste kommentarer
- Hej! Jag har inte något...
- Tack för tipset! Jag får...
- Åh, vad härligt det låter...
- Åh, du beskriver så hilma...
- Her Hemmavid- Ja men ni...
- Vilken backfalsh du ger...
- "Vad är väl fredagsmys...
- Pausa du. Skriv när inspi...
- Jag väntar med, och hoppa...
- Jag väntar gärna!
- My- Skojar du? Hilfe. ...
- Usch och fy, jag förstår...
- Huva finns inget värre än...
- omg. =/ du måste ha varit...
- Eva Å- Tack snälla du,...
- Jag förstår dej så väl,...
- linda- Tack snällaste du,...
- Annieverse- Ja, Annie....
- Du borde veta att du är...
- Mycket klokt skrivet....


Skrivet av jansson den 08 september, 2007 kl. 20:03 #
Skrivet av Moböjs den 08 september, 2007 kl. 23:56 #
Skrivet av väninna T den 09 september, 2007 kl. 00:43 #
Skrivet av Moböjs den 09 september, 2007 kl. 00:51 #
Skrivet av LG den 09 september, 2007 kl. 17:03 #
Skrivet av Moböjs den 09 september, 2007 kl. 18:35 #