Vad gör man om man blivit bjuden på en rolig fest, nu på lördag, tema vitt, plats utomhus, med två katter inomhus som man egentligen bara vill grilla över öppen eld och servera med en god bearnaise, eller kanske tzatziki?

Nu har jag varit hemma i två dagar med feber, ont i kroppen och allmänt hängig, festen på lördag känns väldigt avlägsen och i mitt perspektiv, ointressant. Om jag är ute i tältet hela kvällen kommer jag frysa arschlet av mig i mina vita fina sommarkläder, vilka jag kan tillägga är båda tunna och korta.

Går jag in för att värma mig, vilket borde bli redan efter tio minuter, kommer jag drabbas av allergianfall från värdparets två katter.

Hur gör jag?

Efter att ha gjort mig osams med hälften av 11ans tränare i fotbollslaget, ondgjort mig över toppning och favorisering, skickat arga mail till kreti och pleti så gjorde jag det enda rätta och slutade som tränare i hans lag.

Till min sambos stora förtjusning.

Men historien tar inte slut där...nej nej, har mutat/tvingat 6an att börja spela fotboll, det är ju så kul!

Och så blev jag lagledare i 6ans lag här i dagarna...76 härliga grabbar att stå och gapa åt, 5 tränare som är glatt ovetandes om sin nya lagledares mörka sidor...

Och som jag sa till sambon häromdagen när jag tvingade med 6an till ytterligare än fotbollsträning, eller snarare mutade med pokemonkort, -fotbollen förenar och skapar glädje! Det är en väldigt social sport där man får många nya kompisar!

Sambon bara tittade på mig och sa, -hur menar du nu?

Jag bestämde mig innan sommaren för att sluta blogga. Den främsta anledningen är nog att tiden inte räcker till riktigt, plus att är man bloggberoende så är det enormt frustrerande att sitta i en stuga på landet under semstern och inte kunna blogga om alla myggjävlar, vindunkar, fisketurer och badutflykter som passerat revy under semestern.

Nåväl, här är jag nu iallafall, ett litet litet tag till...

 

Jag skulle sälja min bil förra veckan, på blocket...det slutade med mordhot och polisanmälan.

Så rädd, arg, maktlös och frustrerad som jag kände mig när nån jävla bonnläpp från Borås hotade att döda mig och min familj om vi inte gjorde som de sa, så liten har jag aldrig känt mig förrut.

För att göra en lång historia kort, flera ringde på min bil som var till salu, varav två var intresserade. Idioten från Borås samt Ahmed från Stockholm...varpå vi säljer till Ahmed och meddelar samtidigt Boråserskan att bilen är såld.

Då ska hon ha betalt för en vad hon påstår, köpt tågbiljettt a 1000 kronor, annars ska hon döda oss???

Och nu när jag skriver om det på bloggen så låter det inte så illa, och jag har fått hotfulla samtal en massa ggr i och med mitt val av yrke men då har det varit arbetsrelaterat och helt ok (hm...) men nu när både hon och hennes libanessnubbe började ringa oss och trakassera med ord som; Eyh, jag e me i värsta Boråsmaffian, du kommer få så jävla mycket problem, vi ska döda er! Vi kommer till stockholm direkt. Lägg till Rinkebysvenska och livet känns komplett.

Tur i oturen är jag begåvad med en fantastisk kollega på jobbet, som är yugge, eller kroat om man ska vara noga, vilket han inte är för han kallar sig själv yugge. However, vi kan kalla honom Ratko, eller Slatko, eller Miro? Whatever...han tog över de sista samtalen på kraftig yuggebrytning och talade om för idioterna att ville de oss något mer kunde de ta det med honom...sen sa jag att jag polisanmält dem, efter detta har det varit tyst faktiskt.

Nu är frågan, ska jag lägga ut deras mobilnummer på nätet?

 

Har hänt...appropå den här lilla ramsan...

Måndagsbarn - kan få det slitsamt och otursamt
Tisdagsbarn - vackra men okunniga och lata
Onsdagsbarn - argsinta och envisa
Torsdagsbarn - kloka, barn med extraordinära egenskaper
Fredagsbarn - har tur med sig
Lördagsbarn - starka
Söndagsbarn - kommer att leva länge

Måndagsbarn sägs bli rika.
Tisdagsbarn aldrig någon svika.
Onsdagsbarn har lätt att lära.
Torsdagsbarn aldrig någon besvära.
Fredagsbarn är lyckans smeder.
Lördagsbarn gör alla heder.
Men för söndagsbarn går det bra genom livet,
det är så sant som det är skrivet

Måndagsbarn har fagert skinn
Tisdagsbarn har älskligt sinn
Onsdagsbarn är fött till ve
Torsdagsbarn får mycket se
Fredagsbarn får kärlek och lycka
Lördagsbarn ska mödorna trycka
Söndagsbarn får länge leva och njuta
fritt och glatt och sedan berömligt sluta.

Måndags barn har fagert skinn
Tisdagsbarn har älskligt sinn
Onsdags barn har lätt att le
Torsdagsbarn ska mycket se
Fredagsbarn är fött till ära
Lördagsbarn ska kunskap bära
Men det barn som är fött på en sabbatsdag
Är fagert och fint och fullt av behag

Måndagsbarn är ögonfröjd.
Tisdagsbarn är älskvärdhet.
Onsdagsbarn får lida ont.
Torsdagsbarn slita tungt.
Fredagsbarn är goda och givmilda.
Lördagsbarn får arbeta för födan.
Söndagsbarn är sött och snällt, glatt och sällt.

Måndagsbarn är snällt och rart.
Tisdagsbarn gör allt med fart.
Onsdagsbarn är kärt besvär.
Torsdagsbarn gör fin karriär.
Fredagsbarn gör gärna gott.
Lördagsbarn får slita hårt.
Söndagsbarn har det alltid bra och får de mesta de vill ha.

Måndag:
Måndagsbarn är ögonfröjd. Måndagsbarn är snällt och rart.
De som är födda på en måndag, är oftast svärmiskt anlagd, har ett sinne för poesi, är mild, vänlig, godhjärtad och hänsynsfull.

Tisdag:
Tisdagsbarn är älskvärdhet. Tisdagsbarn gör allt med fart.
De som är födda på en tisdag, är vanligen starka och handlingskraftiga, men de är ofta krigiska och går anfallsvis tillväga.

Onsdag:
Onsdagsbarn får lida ont. Onsdagsbarn är kärt besvär.
De som är födda på en onsdag, har i regel snabb uppfattningsförmåga, de är inteligenta och läraktiga, men de kan ofta vara ganska självsvåldiga.

Torsdag:
Torsdagsbarn slita tungt. Torsdagsbarn gör fin karriär.
De som är födda på en torsdag, är gärna energisk och snabb i vändningarna, men kan ofta förivra sig och handla oöverlagt.

Fredag:
Fredagsbarn är goda och givmilda. Fredagsbarn gör gärna gott.
De som är födda på en fredag, är kärleksfulla och trofasta. De förstår att skapa ett lyckligt hem och har i regel tur med kärlek.

Lördag:
Lördagsbarn får arbeta för födan. Lördagsbarn får slita hårt.
De som är födda på en lördag, har sällan tur med kärlek. De har vanligen lycka med sig i handel och penningaffärer.

Söndag:
Söndagsbarn är sött och snällt. Söndagsbarn har det alltid bra och får det mesta de vill ha.
Det har alltid ansetts för lyckligt att vara söndagsbarn. De kan se in i framtiden, nästan allting lyckas för dem och de har livlig fantasi.
 
 
 
 

Pollen, detta otyg som far runt i luften och förpestar 5ans vardag å det grövsta. Har vabbat idag då han vaknade och såg ut som nåt katten släpat in...efter lite allergimedicin blev det bättre varpå han har cyklat halva dagen, och blivit mosig igen. Hm, dessutom har vi upptäckt en misstänkt vattkoppa på ryggen, men jag ska försöka hejda mig i min hypokondrihysteri, inte smitta av mig på mina barn. Vilket jag redan gjort...5ans kommentar när jag frågade hur han mådde i sitt elände; "inte så bra mamma, jag är helt trasig överallt".

No shit?

De få gånger jag försökt logga in och skriva nåt på min blogg senaste 1,5 månaden har det inte lyckats så bra, därför har det blivit lite träda på bloggerierna. Sen har vi haft en extremt fullspikad vår med fester, svensexa, möhippa, fotbollsmatcher, träningar, landet, you name it! However, den här helgen bjöd vi ut brorsan med familj till landet för att fira valborg, ta det lite lugnt och bara varva ner lite...

En brasa blev det, god middag, massor av vin och dagen därpå kom solen, precis som jag beställt. I torsdags kväll var vi hos grannarna på landet och drack vin och körde kort resume på vintern, och ikväll har vi träffat grannarna här hemma, vinat i hammocken och kollat bilder sen senaste festen.

Well, inte nytt på västfronten, eller vad säger man?

 

Äntligen har den kommit!!!

I min desperation vill jag nu ha goda råd om hur vi ska ta oss igenom eländet....googlade lite på fenomenet!

6 års krisen: denna kris handlar om självförtroende och skuld.
Barnet är mer medveten om omgivningens förväntningar på henne/honom. Det är mycket nytt som händer i detta åldern, bla lämna man förskola för att bli ?stor? på riktigt. Omgivningens förväntningar och osäkerheten på egna kapaciteten kan göra att 6 åringen regriderar i utvecklingen och blir liten igen, allt för att slippa all ansvar.

Du som förälder kan hjälpa ditt barn att bygga upp sitt självförtroende igenom att berömma, att finnas tillgänglig för frågor och genom att framförallt undvika för mycket onödig kritik. Åter så blir de fasta rutinerna en trygghet att falla sig på.

...kanske en närmare förklaring behövs till mitt tidigare inlägg.

Min mamma är vad man kan kalla, en mkt förmögen kvinna, dels sålde hon vårt landställe för några år sen (och jag säger vårt eftersom det var ett släktställe som gått i arv eller gåva för ex antal år sen) och gjorde en nätt förtjänst på 400 000 efter skatt. Sen ärvde hon sin far och styvmor på ca 250000 även där netto. Slutligen såldes hennes radhus i höstas med 800 000 kr i vinst efter skatt...

Så de där 265 kr, hade jag om jag var hon betalat till min snåla kille för att sedan hållt truten.

Punkt.

När vi åkte upp till min styvfars stuga på sportlovet bad han oss notera elmätarens ställning vid ankomst. Självklart sa vi och gjorde som han sa. Uppdraget var nu inte för att se om någon tjuvat el, eller för att se hur mkt el stugan drar när den står på 10 graders värme vintertid.

Nope, anledningen var för att debitera oss elkostnaden för den tid vi var där!

Så min kära mor meddelade mig igår att hon lagt ut 265 Skr för vår del, till sin kille. Och vi kunde ta det vid tillfälle...Och det roliga är att när min spontana kommentar blev, "Du måste skämta?" Så sa hon bara, "Nej, varför det?"

Moahahahahaaaa...och nej, det är inte någon stor summa, och ja, självklart vill vi göra rätt för oss, men ärligt, hade jag varit i hennes situation hade jag nog bara hållt tyst om det för att undvika att få min kille att framstå som en snål idiot.

Fick en bröllopsinbjudan häromdan, från min kusin, som bor i Tyskland, vilken jag inte träffat på tio år, minst, och det hade ju varit skoj, aber, de gifter sig på midsommardagen.

Och för att citera sambon; "Det finns inte en chans i helvetet att jag åker till Tyskland på midsommar!"

Va fan ska jag skriva tillbaka? Es tut mir leid aber ich kann nicht komma på ditt bröllop för då ska jag, min familj och våra vänner sitta på landet och snapsa till små grodorna...

Jorå, den blir ju fin.

En fråga, det nämndes ett flertal gånger i lördags av Luuk himself, för att inte tala om medias spekulationer innan melodifestivalen om den sista tävlande gruppen, DÖDENS GRUPP.

En fråga då, så här i all enkelhet, 2 bra av 8 möjliga, hur kan man kalla det dödens grupp? Fiaskot som sprang runt i gröna sidenkläder med en tubsocka i skrevet och försökte få fram nåt slags sug i blicken, vad var det?

Och Bengtzings dansare med en filt runt benen, hur tänkte den stylisten? Alla skottar måste ha garvat sig tandlösa när de såg eländet. Förresten så förtjänade inte Niclas Strömstedt att komma sist, så dålig var han inte...inte så bra heller kanske, men bättre än Nordman, näe, inte en gång till, skrek jag inombord när han började gnöla.

Nog om detta, jag ska sluta gnälla...och hylla Charlotte Perelli istället, hoppas hon kommer tvåa i Globen, och BWO etta, då blir mamma glad. 

Jag vet inte varför eller hur, jag har lyckats skrapa ihop 90 besökare på en hel dag, måste vara rekord, eller så väntar ni, mina kääääära läsare, på resultatet av mitt livs första, och förhoppningsvis sista, tenta.

Kan det vara så?

Well, av tjugo möjliga poäng lyckades jag faktiskt skrapa ihop 12,5 poix!!! Såååååå jävla skööööööönt!!!! Trots att jag glömde det vikigaste av allt, Förmånsrätten i konkurser och AvtL 36§, vår lärares favvoparagraf... How stupid am I?

 

Efter att ha åkt lift med 5an en hel vecka var jag hyffsat kutryggig i lördags, ok, den korta biten upp till lilla backen klarade han själv, men när vi skulle köra stora backen var han tvungen att stå mellan benen på mig, ganska jobbig, framförallt de delar som lutade 45 grader, typ som väggen i Sälen. Då hängde/klängde jag mig desperat fast i galgliften samtidigt som jag skulle hålla styr på 5ans och mina egna skidor. Gick över förväntan, klarade mig från att ramla i liften hela veckan...puh. Och de första två dagarna fick jag köra stav och seletricket innan 5an (hönsmamman) vågade släppa taget och susa ner som en kanonkula själv.

Sista dagen när all rädsla släppt, körde jag och 5an off pist i skogen, hur kul somhelst. 11an roade sig kungligt med att äta snö medan han tränade sig på sin för dagen hyrda snowboard...

Sambons syssling bor däruppe i Hammarn, med sin sambo och sina två barn, storbönder jo jag tackar, han är 32 och hon är 26-27 år, hur sköna människor somhelst, hon klaffsar runt i lagårn med märkeskläder och gummistövlar medan en annan försökte hålla skenet uppe i softa HM-kläder...och när de inte halkar runt i koskit i lagårn, ja då sitter de och toksurfar...inte riktigt den bild man har av en storbonde med familj. Min bild är mer romantisk, jag ser rutiga förkläden, rosiga kinder, kopparpannan på spisen, storkoket i jättekastrullen, hemvävda trasmattor och engelska pelargoner i de spetsgardinprydda fönstren.