

31 okt kl 18:15, 2009
Vi är många som tänt ljus i dag på gravar. Hörde Hasse Aro berätta att familjen med åren kommit att tända fler och fler ljus denna dag. Många gravar har en liten grön skylt som säger att den sköts av kyrkogårds-förvaltningen. Där tänds inga ljus (kanske något) så där sprider de lite ljus.
- En del kanske tänder för traditionens skull - vår grav kan inte vara mörk.
- en del tänder ljus för sin ensamhets skull och för sorgsenhets skull, båda hör ofta ihop. Må de få tröst.
- Kanske någon går till graven med ett ljus för att försöka komma tillrätta med svåra minnen, kanske bitterhet, må deras ljus ge en glimt av något lite glädjeögonblick också och kanske plats för fölåtelse.
- en del går dit tillsammans fattar varandras händer och gråter. Där känns det tillåtet att gråta inför varandra och inför andra. Må tårarna och ljuset lätta trycket och öppna för känslornas ord på andra ställen andra rum.
- Kanske någon tänder ljus för att tillfället finns och för att livet känns grått och en längtan tänts efter hjärtats och själens ro, efter Gud
i livet som inte har fått plarts där på länge. Må Gud ge er alla frid och ro.
Vår gravlykta fanns inte på plats, men ljus kunde vi tända ändå.
31 okt kl 00:22, 2009
Fuchsia identifierades av Charles Plumier sent 1700-tal och fick namnet fuschia efter den tyske botanisten Leonhart Fuchs (1501–1566). Min bror som nyligen dog var en stor älskare av blommor. Under flera år så kom han med en planta och sa du kan väl försöka i år igen- eller?
Det engelska namnet fuchsias är ofta felstavat "fuschias".
Det finns ca 100-110 sorter av denna vackra blomma -
Vi hade EN här på passagen, i dag har hon stängt sin blogg som många andra gjort. Kommer att sakna dig.
Elaka påhopp FY för dem!
Han log på sitt speciella kluriga sätt. Men vi kom överens om att
"he var int lönt". Saknar honom så.
29 okt kl 11:23, 2009
Såg i dagens tidning att fler än jag har funderat på frågan -
Hur framhåller jag alla mina (eventuella) positiva egenskaper och goda sidor utan att för den skull framstå som pompös eller självgod ?
Jag tror att det är ok att skriva om att man är duktig på att baka, passa tider och städa plus lite annat
Den stora risken kanske finns i inlägg som berättar om en lära, ett projekt man arbetar i eller beskriver, där man samtidigt framhåller sig själv som ett exempel.
Hur långt kan man gå utan att det blir så?
Är frågan lätt eller svår att besvara? 
28 okt kl 11:44, 2009
Fick denna lilla hälsning som få tolkas av läsaren.
Svårt att gå
från tå
till "ärans" topp
Från topp till tå
behövs ej gå
Man bara ramlar ”Morgon och afton början och slut, yta och kärna, höjder och djup, allt tillhör dig Gud, allt tillhör dig. Tack för barnet in om oss, för mognad och växt för vardagens möda, för andrum och fest. Tack för vidgade vyer, för skapandets lust, för ansats och vila, för åldrandets höst. Morgon och afton, början och slut, yta och kärna, höjder och djup, allt tillhör dig Gud, allt tillhör dig. Tack för dofter och smaker, för färger och ljus, för skapelsens skönhet, för vindrnas sus. Tack för möten och samtal, för konst och musik, för skrattet och gråten, som gör livet rikt. Morgon och afton, början och slut, yta och kärna, höjder och djup, allt tillhör dig Gud, allt tillhör dig.” Livets skiftningar berör – livet påminner mig om att jag är aldrig ensam….egentligen
Till detta livets förhållande passar en psalm
25 okt kl 21:47, 2009
Jag talade med sonen i telefon, och sa som det var att jag hade ont och var trött. Jag skulle på 50-årsfest men visste inte om jag skulle gå. Sonen sa "Det är nog bra att göra något roligt när man känner det som du".
Jag for på festen. Hade roligt. Njöt av den lilla konsert som inledde festen. Jubilaren hade valt ut sina favoritsångare och till en del sina favoritsånger. Allt var njutbart. Lite överrakningar kom också. ett medley med henes favoriter från när hon var 5 år, 10 år och sedan lite äldre tonåring.
Hennes man avslutade med att sjunga kompad av ett härligt gäng "Carina, Carina, Carina", sedan fick hon 4 kramar, en av varje son och en av mannen.Presenter för övrigt var valfri, frivillig (förstås) gåva till Barn I Alla Länder. (BIAL) Fikat bestod av bullar och kladdkaka som fanns i massor och var supergott.
Tycker det härligt att fira på det sättet. Supertrevligt, njutbart och gott. Det hänger inte på 7 sorters kakor och tårta. Träffade flera vänner jag ej sett på åratal. Sonen hade rätt, visst var det bra att gå på något trevligt!
I dag har jag stått på Loppis i ca 4 timmar. Jag var den enda som inte hade loppisgrejer, men tänkte att det var en bra chans att få lite av mina alster sålda till förmån för BIAL.
Det vara massvis med loppisbord, det var jättemycket folk som kom, det var alldeles för trångt för både säljare och besökare men stämningen var ändå ganska god. Men mitt BIAL-bord var inte så attraktivt. Sålde i alla fall så jag gick med ett litet plus när bordskostnaden var betald.
Ett par besökare kom och sa "Du har för fina saker för att få det sålt här. Folk går på loppis för att göra fynd." Kanske var det så.
Mina sockar, vantar, mösssor, grytlappar, julkort, grattiskort och dockkläder få jag försöka sälja på ett annat sätt.
Nu har jag nyss kommit hem efter att ha ätit en god middag hos sonen
med anledning av hans födelsedag.
24 okt kl 23:38, 2009
Jag hörde en låt sjungas i kväll som hette Fred, skriven av Börje Ring.
Jag har förgäves sökt efter texten till den eftersom jag tyckte de kunde vara lämplig dagen till ära.
I sökandet hamnade jag phos Galenskaparna och deras låt Frid och fred, så det får väl bli den då i stället fast den har inte riktigt den karaktären som den andra.
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd och hopp, hopp, hopp
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd och hopp, hopp, hopp
Alla vill vi sjunga
Alla vill vi dansa
Alla vill vi ha det bra här på jorden
Ingen vill ha krig
Alla vill ha fred
Därför vill vi sjunga dom här glada orden
Vissa barn är vita
Vissa barn är bruna
Vissa har så underlig färg på skinnet
Vissa är turkosa
Vissa barn är rosa
Men alla har vi samma sak i sinnet:
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd och hopp, hopp, hopp
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd
Frid och fred och fröjd och hopp, hopp, hopp
Kanske någon har barnasinnet kvar + bär på en stark önskan om frid
och fred, och därmed också vill arbeta för det.
24 okt kl 12:08, 2009
Har tappat bort sugen, letat men ej hittat den. Jag hittade min borttappade mobil så jag har inte gett upp hoppet än. Söker vidare - hoppas på mycket som nu ser lite hopplöst ut här.
22 okt kl 10:35, 2009
I dag är spänningen för många stor Beslut fattas i dag, enligt planerna, att kyrkopolitikerna slår fast att den äktenskapslagstiftning som riksdagen antog i våras också kan anses rymmas inom Svenska kyrkans teologiska ramar.
Citerar Mats O "Det hela är ett (men det finns fler) exempel på hur banden mellan den formellt fristående Svenska kyrkan och staten består - trots kyrka-stat separationen för nio år sedan. Politikerna i riksdagen ändrar och justerar - och vad det lider anpassar de kyrkliga partikamraterna regelverket så att det överensstämmer. Det politiskt korrekta är viktigare än det teologiskt önskvärda - åtminstone för den styrande kyrkomajoriteten. En intern splittring är visserligen uppenbart, men det spelar ingen roll.
Men nog är det en intressant tanke att tänka, att kyrkomötet mot alla odds - mot kyrkostyrelsens och ansvariga utskotts rekommendationer - faktiskt skulle säga:
- Nej, vi vill inte acceptera att kyrkan bejakar en förändring av vigseln och äktenskapet. Och som en följd beslutar vi att Svenska kyrkan avstår från att ansöka om vigselrätt.
Vad händer då?
Visserligen inträder inget laglöst tillstånd. Men själva grunden för den nya lagen har i någon mening raserats. Då krävs någonting nytt och det enda rimliga är att snarast möjligt revidera den visserligen nya (men ändå förlegade) lagstiftningen - där den viktigaste förändringen blir att vigselrätten uttryckligen förbehålls staten. Det är den enda acceptabla utvägen för att samtidigt kunna visa respekt för religiös tro, sekulära värderingar och individuell frihet.
Så kunde det alltså redan sett ut. Så kan det bli om en majoritet vid kyrkomötet förmår frondera mot det politiska etablissemanget.
Men blir det så? Knappast. Det ser nog ett betryggande flertal av politiskt väldresserade kyrkopolitiker till. " slut på citat.
Att kyrkan skulle våga ha en annan inställning än staten i denna fråga utan att därför förakta, hata eller vad man nu kan hitta på för ord skulle bli följden, är det en omöjlig förhoppning?
(FRONDERA - att opponera sig)
Tack Mats Olovsson
21 okt kl 18:55, 2009
Har tagit svininfluensavaccinet i dag.
Såg i en tidning presenttips. Där fanns en haklapp för små "bebisar" med en bild av ett svinhuvud och i munnen satt en napp. Under stod det
SVINSÖT möjligen "jag är svinsöt", minns inte riktigt.
Vem vill vara svinsöt i dessa svininfluensinfluerade tider?`
Fast lite sött var det ju förstås.
21 okt kl 18:39, 2009
Efter att ha läst en del som kändes lite jobbigt och som fick tårarna att trilla så känner jag för att skriva något helt annat som kan ge ytterligare stoff till anlysen om mig som pågår.
Psst jag har en bred humor om ni inte visste det.
Rubriken i tidningen gjorde säkert att många läste den lilla artikeln om den den nya kondomen. Kanske några tittade in här också för ämnets skull(Välkomna!)
Kondomer har uppfunnits för glödlampor som numera inte får vara annat än blanka. När man trär på dessa specialdesignade kondomer som förstås måste tåla värme så får lampan det där lite mer dimmiga mysiga ljusskenet som gått att få förut.
Det är väl en fantastiskt glad nyhet eller hur? 
Onsdagskvällen är här le åt den du har kär och ha det mysigt.
21 okt kl 11:01, 2009
Här har det varit "full rulle" som man säger. Jag öppnade bloggen för att försöka öppet låta andra plus mig själv tala ut om det som funnits som en tung dimma över oss under en tid.
Varken jag eller andra skrev i klartext om vad som hänt tidigare och som gjort oss illa. Så illa att några lämnat passagen. I dag får jag beskyll-ningen att det var jag som orsakat en del avhopp. OK det tar jag fast jag inte vet eller kan känna mig skyldiug till det. Möjligen Marias avhopp då eftersom jag öppnat "debatten" här hos mig.
Det som skrivits här och namn som nämnt finns ju egentligen sedan tidigare . De anklagelser/åsikter som Maria utdelat till mig finns ju med hennes namn under. Så det handlar inte om något "i förtroende" som brutits. Andra som mötts av hennes oförmåga att ta en annan åsikt har så vitt jag vet varit med om samma sak.
Nu har detta fått komma ut i ett öppet samtal. Jag hade i min enfald hoppats att Maria skulle se att hon faktiskt sårat oss som deltagit.
Det som kanske känts speciellt hårt för mig personligen (fast det är dumt) var att jag inte kunde räknas som en likvärdig kristen som hon.
Trots att det står "alla är vi ett i Kristus". Att inte ha någon empati, att jag ser ner, föraktar de svaga, inte förmedlar någon kärlek mm. mm.
När jag skrivit om min kristna tro sägs det att det är babbel och faller under religiöst prat utan handling.
Som kristen ska man tåla kritik, absolut. Men det är mer än tråkigt när en kristen går på en annan. Då framställs det kristna livet som, ja jag vet inte vad. Ibland blir det brott att tiga. Därför har jag (kanske dumt)valt att ibland bemöta det jag läst.
Har jag gått för långt i de sammanhangen ber jag om förlåtelse för det.
I dessa ex. känner jag mina egna tillkortakommanden men det är klart
det kändes hårt eftersom jag knappast var känd av anklagaren.
Jag har försökt framhålla kärlekens betydelse och stora kraft, inte stuckit under stol med att jag är kristen. Men, jag har inte haft behov att att räkna upp min "godhets meritlista". eftersom det goda jag ev. gör ska Herren ha äran för och inte jag. Det är bara en naturlig Jesu efterförljd.
Jag ber om ursäkt för ordet störd (men skriev ju att jag inte kunde hitta ett bättre ord) Jag hävdar fortfarande att jag varken hyser agg eller hat mot dig Maria. Men en tung ledsnad att det blivit så här. Jag har inte uppmanat till hat genom att föreslå att vi lägger ner kommentarer hos dig. Snarare var det ett försök att komma över det som nu vällt ut och gå vidare.
Maria tycker du inte att Moder Teresas bön är något vi alla kan behöva be till den Gud vi båda tror på..? Jag förstår faktiskt inte varför du reagerade på att jag hade den som inlägg.
Nu vill jag att debatten som pågått här på min blogg avslutas. Det som behövs har kommit ut i ljuset. Det man vill fortsätta med kan göras till de personer det angår direkt. Naturligtvis får alla fortsätta att kommentera hos mig om det är mig ni vill nå med någon hälsning.
Kommentarer kan vara som små paket att öppna i en ensam vardag.
Med tack för goda hälsningar som stöd för ett litet ängsligt hjärta i det beslut jag tog. / Margaretha
20 okt kl 13:12, 2009
Må jag aldrig orsaka lidande för någon levande varelse
Må jag aldrig låna min tunga till lögn
Må jag aldrig stilla min törst med förnöjsamhetens dryck
Må mitt hjärta flöda över av medkänsla för de ängsliga och plågade
Må jag aldrig hysa agg till de föraktade, de onda och vilseledda
Må jag finnas i den atmosfär som gör det möjliigt för mig att förmedla stilla lugn när jag har med dem att att göra.
Vare sig människor talar väl eller ve om mig.
Vare sig någon ger mig tusen skäl till att frukta
Må jag aldrig vika av från sanningens väg
Må jag aldrig bli uppblåst av självgodhet, upprörd av det som plågar
Må mitt sinne ständigt växa och bli fastare dag för dag
Må jag kunna visa moralisk styrka när jag blir skild från de ting jag älskar
- och tviingad samman med dem jag inte tycker om.
Må det växa fram ömsesidig kärlek mellan människor i vår värld
Må jag inte falla för frestelsen att använda ett ovärdigt språk eller hårda - ord som kan skada
Må falska illusioner stanna i fjärran
Må alla förstå sanningens lagar och i glädje kunna uthärda sorger och
- lidanden
Jag ber om frid och fred, om fred och frid.
20 okt kl 12:57, 2009
Ja, jag har funderat (! hihi) och tänker så här.
Debatten har ebbat ut. Hårda ord har skrivits och visst är det tråkigt, men ibland behöver saker inombords ta sig uttryck i ord för att lätta.
Den person som stått i centrum är antagligen en störd(sorry finner inget riktigt bra ord)människa och därmed så får vi kanske ta det "lite piano" i fortsättningen. Ett sätt är att inte kommentera mera hos M.M.
Drabbas vi ändå på ngt. sätt av märklige kommentarer så gå det att radera.
Jag öppnade min blogg för detta - en del tycker kanske att det var fel.
Än så länge, tycker jag som nog själv var lite tveksam till det, att det trots allt var rätt och behövligt. Det fanns så mycket hemligt, och insinuationer mm. som behövde komma ut ur grderoben så att säga.
Nu är det gjort. Den hårda debatten härmed avslutad.
Vi fortsätter att trivas med att blogga och känna glädje - citerar Anna- Karin ; " Ibland kan man känna kärleken hoppa som en liten loppa mellan oss" kommentarerna kan vara som att öppna ett paket"
Så har jag känt det - så mycken kärlek, omsorg, hjälp, skratt, delade åsikter, och olika åsikter men ändå inget hat. Så har jag känt det och ibland tänkt - hur kan de skriva så mkt. fint till mig.
Tack alla ni som gör det - God bless you for that och mycket annat.
19 okt kl 23:01, 2009
..och någon till på sin blogg http://kennyka.blogg.se lite axplock
"den barmhärtiga samariten" Margaretha,
hon är den sorten som står lite bakom och hejar på när passagens lynchmobb försöker skrämma iväg en kommentator eller någon annan bloggare/bloggerska...
Så fort någon ger uttryck för kritik av något eller tycker illa om något som hon själv tycker bra om, ja då är den människan "hatisk" i hennes ögon. Den slutsatsen jag drar av det hela är att hon i själva verket är så rädd för sitt eget hat, sin egen inte ilska hon bär inom sig att hon är snar att ettikettera andra som hatiska, så fort de visar små tendenser till att vara arga över något. Äldre religiösa kvinnor är ofta rädda för arga människor av någon anledning.
Kort sagt: Hon har inte riktigt rent mjöl i påsen.
Sedan har vi ju passagens egen Dr Phil. Nej, han är inte psykolog eller relationsexpert om någon nu trodde det, men han är ungefär lika populär hos passagens bloggare som Dr Phil är hos amerikanarna, nämligen Mr. Liberum-weto!
Man får inte ifrågasätta Liberum-wetos rätt att äta kött, då blir han arg och går till personangrepp. Och alla andra som kommenterar regelbundet på Liberums blogg, tillochmed den barmhärtiga Margaretha, instämmer i kören, för att på så sätt försöka avlägsna angriparen. Margaretha fnyser högfärdigt åt den unge idealisten och djurrättsaktivisten att "det minsann inte står någonting i Bibeln om att människan inte får äta kött". Hahahahaha!!!
Agath får också en släng av sleven.
Ovan är bara axplock av vad han skriver om oss.
När kan man anmäla folk för förtal tro?
Självklart gör detta ont. han anklagar oss för att ha skrivit och förtalat men vad är det då han gör?
Han har ingen aning om min uppväxt, om mitt liv mm. Ja det gör ont att läsa, även om jag i en del av vad han skriver inte kan låta bli att le. Det
är så sagolikt DUMT.
Vet inte med vilken rätt han anser sig kunna analysera oss, dissekera oss. Han ska skriva o m fler, vilka vet jag inte.

