Etiop

"I natt jag drömde någonting...Ja vad då tro? jag vet att jag drömde men kan inte minnas. Oftast är det så, tyvärr. 
Såg på vetenskapens värld i går kväll om drömmar och  deras betydelse. Det som tidigare sagts om när man drömmar stämde inte och inte heller mycket annat jag hört förut. I slutet sa någon i alla falll att om man hade något/någon man viille drömma om så skulle det kunna bli så också. I min värld är det nog mest i dagdrömmarna det blir så.

Rätt så intressant var det i alla fall Jag har alltid förvånat mig över att två drömmar från min barndom finns så levande i mitt minne, som inte har varit särskilt bra någon gång.

Jag bodde hos mina fastrar under de två första skolåren.
En extrasäng var placerad framför en dörr med ett draperi för. En natt drömde jag att en ful häxa delade på draperiet och tittatde på mig. Jag vaknade och kröp ner hos en faster men berättade aldrig vad jag drömde. Sedan dess har jag varit mörkrädd.

Varje kväll gick jag till en bondgård för att hämta en liten hink med mjölk. Inget konstigt med det. Men en natt drömde jag att jag mötte en hund som sa att han skulle äta upp mig. Jag bad hunden att jag först skulle få gå in med mjölken till mina fastrar sedan skulle jag komma ut igen. Jag hade ju räknat ut att jag skulle stanna inne förstås. Kvällen efter blev det mycket gråt när jag skulle gå till bondgården men berättade inte varför.

Jag drömde mig till rädsla för mörker - för någon ful  kunde komma och titta på mig eller göra mig illa och likaså drömde jag mig till rädsla för hundar.

Hundrädslan har lättat utom om jag möter en löst springande hund. Mörkrädslan sitter i, jag kör inte så gärna in bilen i garaget när det är en mörk kväll. Glädjen över att vara tillsammans med vänner en kväll skyms när jag måste åka hem i mörkret, till en mörk  brolampa och ett mörkt hus. Mörkt garage och mörkt i husen mellan garaget och huset inget roligt alls.. Kanske är det mer rädsla för någon än för själva mörkret.

Jag måste ju göra det i alla fall, men mår inte så bra av det alla gånger. Antar att jag därmed kan betraktas som en barnslig vuxen men dock med en viss förmåga att kuna behärska mig.