Etiop

Städningen tar tid särskilt när man röjer i alla pärmar , lådor
och bokhyllor fyllda med tidningsurklipp, gamla räkningar, böcker
anteckningsböcker etc.

Hittade en bra anteckningsbok, rev ut flera sidor men fastnade för
citat ur en bok som jag antecknat.
Boken kom för några år sedan, Tisdagarna med Morris. Ja minns
att jag läste den med stor behållning. Så vitt jag minns var det
många som läste den.
Den gamle döende mannen hade tankar om många av livets frågor
bl.a. om äktenskapet

"Det finns vissa regler som gäller i fråga om kärlek och äktenskap
Om man inte
- respekterar den andra                 blir det mkt. svårt.
- kan kompromissa                             -"-      .".
- kan tala öppet om det som sker         -"-      .".
- har en gemensam värdeskala i livet   -"-      .".

När han får frågan vilken värdering som är viktigast svarar han
"Att tro på äktenskapets betydelse"

"Jag har lärt mig en sak om ääktenskapet, man blir prövad. Man upptäccker vem man är och vem den andre är och om man kan
anpassa soig eller inte."

"Så länge vi kan älska varandra och minnas den kärlek vi kände,
kan vi dö utan att egentligen försvinna. All kärlek vi skapat finns
kvar. Alla minnen finns kvar. Vi lever vidare i hjärtat på var och
en som vi har berört och format medan vi levde här. Döden är
slutet på ett liv men inte på en relation. "

Om döden sager han vidare
Sjukdomen får min kropp men, min Ande får den inte!
Tro mig, när man ska till att dö förstår man att vi är så lika
som vi är. - Vita, svarta, protestanter, katoliker, män, kvinnor.
Vi börjar alla på samma sätt genom att födas, och vi slutar
alla på samma sätt genom att dö.
Så, hur olika kan vi vara egentligten?