En f.d. dansstudents dagbok

Var i kontakt med valberedaren idag. Årsmötet valde in mig som suppleant i styrelsen. Jaha, då är det bara att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och kasta sig ut i föreningsarbete igen.

Det finns ett litet kryphål: Styrelsemötena är på måndagar och jag sade bestämt ifrån att då kan jag inte närvara. Och att sitta i en styrelse utan att vara med på möten känns onödigt. Men jag backar bandet lite ...

Ikväll har jag varit på föredrag om indelta soldater, ett evenemang arrangerat av DIS-Öst. Det kom ju inte som en överraskning när en valberedare (f.ö. en f.d. IBM:are vilket inte gjorde det lättare att neka) dök på mig i pausen och frågade hur jag ställde mig till att bli ledamot, förvarnad som jag var sedan i höstas.
Betänktetiden har varit bra. Jag skulle verkligen vilja ta detta tillfälle i akt att utöka mina kunskaper i släktforskningsmöjligheter. Och med 25 års föreningsarbetesefarenhet känner jag att jag kan bidraga med något. Dessutom säger de att det står en fritt att åtaga sig så mycket arbeta man mäktar med. (Hrrrmmm, har jag hört det förr? Jo.)

Summan av kardemumman blev alltså att jag sade 'ja', men med förbehållet att det var möjligt att flytta mötena. Valberedaren drog mig genast fram till en av de varande ledamötena, och hon nämnde att det redan tidigare varit på tal att flytta, mao. skulle det inte vara omöjligt.
Om knappt två veckor vet jag besked. Då har årsmötet sagt sitt. Jag kanske återkommer i ämnet ...

Nu har släktforskandet fått en synbar konsekvens. Synbar på mitt personbevis vill säga. Jag har nu ett fjärde förnamn.

Länge, länge har jag tyckt om det gammaldags skicket att barnen får sin fars namn med suffixet -son respektive -dotter och lekt med tanken att ha ett sådant själv. Som jag nämnde i november verkade det ju inte svårt att få till.
Det var det inte heller tack vare en suverän service från Skatteverket. I mellandagarna fyllde jag i en blankett på deras hemsida. Den 2:a januari (mindre än två arbetsdagar senare) ringde en vänlig person upp. Att få patronymikon som mellannamn gick inte för sig (det trodde jag inte heller, fast försöka duger) men som förnamn - utmärkt. Jag behövde inte inkomma med någon ny blankett utan det räckte med en överenskommelse per telefon. Smidigt!

Pappa, som visserligen inte nekade men som såg mycket tveksam ut när jag frågade honom och Mamma om de godkände att jag ändrade det de döpt mig till, såg nästan generat glad ut när jag visade honom mitt nya personbevis. Han t.o.m. sade något om att han borde lägga Karlsson till sina namn. Gulligt!

Denna helg har jag ägnat åt att forska för K****s räkning. Ringde hans mormor (den ena av hans två svenska släktgrenar) och fick en del uppgifter som gjorde att jag kom på "rätt" sida om 1900. Hann inte kolla upp alla trådar, så jag hoppas att hon kan bevara hemligheten när vi träffas i morgon kväll (hon har sta'ns bästa nyårsaftonsutsikt, så vi bjöd dit oss ;-) ) för de kommer inte att få sammanställningen än på några dagar.

Den stora utmaningen är dock kvar. Jag skulle så gärna vilja finna hans farfars farfar som emigrerade till USA 1862. Tyvärr är det före den period som finns publicerad på nätet av Ellis Islands register, därför går det inte att lura ut varifrån i Sverige han kom. "Norra Sverige" säger släktingarna. Som att leta efter den berömda nålen alltså. Får se om jag kommer iväg till S:t Paul i sommar, då kan jag återuppliva mitt medlemsskap i "Historical Society" och sätta mig där och gräva lite.

Här går det undan! På bara ett par kvällar har jag kommit tre generationer till bakåt i tiden och därmed täckt praktiskt taget hela 1700-talet i en familjegren - en Ekgren. De har varit snälla mot sin sentida ättling och hållit sig inom två socknar - Östra Ryd och Österåker. Ett spännande sammanträffande är att i dessa bägge socknar är jag även släkt med prästerna: son och far Riselius. Tänk om Kyrkoherde Christoffer Riselius hade anat då han begravde min ff fm fm mf f, den fattige Samuel Andersson i Husby, i Österåker år 1745, att denne mans sondotters dottersons dotterson skulle vigas vid kyrkoherdens sondotters dottersons dotter 131 år senare, 1886.

Forskningsmaterial och -hjälpmedel är utrymmeskrävande. Inte bara i hyllmeter utan även digitalt. Framför allt kartor och bilder tar en avsevärd stor del av hårddisken i anspråk (DISGEN i sig är minimalt i jämförelse). Min egen Padda håller på att spricka och jag vill helst inte ta jobbets i bruk för privata ändamål.

Någon systemarkitekt har verkligen tänkt när DISGEN ritades. Programmet är helt fristående från operativets systemfiler. M.a.o. behöver man inte ha det installerat på samma ställe. Smart!

Med detta i åtanke beslöt jag mig för att ge mig en nyårspresent så här till advent - en portabel hårddisk. Mitt val föll på en till det yttre formatet liten LaCie Mobile Disk. 160GB skall väl räcka ett tag. Det fanns större (500GB hade suttit fint - då kunde jag få plats med alla fem datorerna - jodå, jag har tre till som jag skall "städa" vid tillfälle - på en disk) men dessa krävde egen strömförsörjning och det känns rätt opraktiskt.

Morgonen har jag spenderat med att installera DISGEN på den nya disken. Medan jag ändå var i farten passade jag på att skapa en testdatabas också så att jag kan prova olika strukturer på källor och orter. Än så länge har ändringen fungerat väl - nästan för bra, jag är lite misstänksam utav mig.

Från IBMs släktforskarförening har jag lånat ett par riktiga "godingar"; Sveriges dödbok 1947-2006 och Sveriges befolkning 1900. Dem har jag också installerat om och lagt på den nya disken. Mer praktiskt så.
Återstår att flytta kartor och bilder men det får bli senare, nu skall här adventpyntas. Äntligen är november över!

Ju mer man lär sig, desto mer inser man hur lite man vet. Jo, det är en sliten fras, men ack så träffande!
Bockade av den sista DISGEN-kursen i söndags. Nu borde jag vara fullärd kan tyckas. Ähum! Nja, det är ju nu allt det som bankats in i min arma skalle skall praktiseras på verkligheten. Jag funderar allvarligt på att göra en plan för i vilken ordning jag skall ta mig an sisyfosarbetet med att få allt uppdaterat. (Jo, jag blandar in honom här för ju mer man söker info för att uppdatera gamla poster i databasen, desto fler nya "snubblar" man över.)

Denna vecka har jag lånat en inlogging till SVARs inscannade material. Deras tillgängliga material skiljer sig en del från det som finns hos Genline. Håller på att gå ingenom alla "mina" födslar i Värmdö för åren 1867 till 1894. Om en vecka bör jag har något att presentera. En faster fyller 90, och det vore roligt att ge henne en sammanfattning i present.

Helgen var fylld med kursande i DISGEN och nu har jag lagt in en högre växel för att få till en bok till jul. Attans att man måste jobba på dagarna!
A*****, läraren på kursen i "Orter & Kartor" tidigare i höst, ledde även den som började i söndags. Jag passade på att rådgöra lite med honom för hur man lämpligen struktrerar skärgårdsområden i "Ortträdet". (Han är också av skärgårdssläkt. Kul!) Har suttit ett par kvällar nu och testat några varianter. Att placera in torp och gårdar på sina rätta ställen (använder kartfunktionen) medför att forskandet fått ett visst inslag av hembygdsforskning. Roligt och intressant men tidsödande. Jag har ingen ambition att ändra alla poster i databasen (över 12000) till jul. Mitt gamla sätt att registrera funkar ju också, men de poster jag går igenom nu kan ju få den nya stukturen. Tänkte jag.

Så har jag då avverkat ytterligare en helg med att lära med om DISGEN på kurs hos DIS-Öst.

Igår var det till att rådbråka hjärnan med matematiska formler då vi skulle räkna ut hur mycket en gammal karta - i digitalt format - bör roteras för att få latitudmarkeringarna i en nord-sydlig riktning så att man kan lägga in den i DISGEN och markera var ens släktingar bott. Tack och lov fanns det hjälpmedel på DIS hemsida för att komma en bit på väg i alla fall.
Nu ikväll har jag suttit och testat på egen hand utifrån en karta som jag hämtade från Lantmäteriets Historiska Kartor. Jättekul!!! Fast jag måste verkligen ta tag i det där med att köpa en ny, större hårddisk till min privata Padda. Kartfilerna är STOOOOOOORA!! (De måste vara .bmp eftersom man använder sig av pixlarna för referenspunkter.)

Dagens ämne var Släktbok. Förutom en traditionell B-O-K så innefattade kursen skapande av en CD och att publicera forskningsmaterialet på en hemsida. Min ambition är att åstadkomma det senare innan jul. I november väntar ett par kurshelger till. Då skall det bli ordning, reda och struktur i min databas så att det blir värt att publicera både på min egen hemsida och i DISBYT.

Kom inte längre än till mig själv och platsen jag är döpt förrän jag stötte på patrull när jag skulle pröva mina nyvunna kunskaper på en verklighet. Programmets trädstruktur innehåller skalbara nivåer från land (Sverige) ner till församling, sedan är ytterligare geografiska detaljer upp till en själv att definiera upp. Jaha, och hur delar man upp Stockholm på ett smart sätt? Stadsdelar? Och hur i hela friden såg det ut näg JAG föddes?! Hmmm ...

Vi fick lära oss att stabilitet är en av ingredienserna för att få en bra struktur. Stabilitet = att man väljer en uppdelning baserad på geografiska entiteter som inte ändras så mycket, typ Kvarter är bättre än Gatuadress. Om man talar om städer alltså.
Som exempel gav en av lärarna ett exempel utifrån sig själv, hon har bytt gatuadress TRE gånger utan att byta bostad. TRE gånger har alltså hennes gata bytt namn! Himmel!

En annan dimension är det där med att en och samma gård, ö eller vilken "liten" entitet som helst, kan byta församling och/eller län beroende på hur makthavarna vill dela upp Sverige. Även här har jag ett nära exempel; vår släktgård låg fram till 1926 i Värmdö församling då den - och hela ön - flyttades över till Djurö. Det betyder att jag måste registrera gården två gånger, och så hålla tungan rätt i mun när jag kopplar händelser till ortsregistret. I.o.f.s. är det ju inte så knepigt när det är en plats som ligger en nära hjärtat, men hur i hela friden håller man koll på femtielva andra platser som man har registrerade i databasen. Jag ser fram emot en intressant höst. Här blir det geografilektioner på en avancerad nivå!

Kikandes över fönsterbädet i morse insåg jag att det inte skulle bli något verandamålande denna helg heller. Gråväder, regn och blåst - en orsak så gott som någon att stanna inomhus och pilla lite med hemsidan. Både farfar och farmor har nu uppdaterade antavlor, för farfars del t.o.m. generation VIII för två anor från honom räknat; Esaias Thiesen och Catharina Riselia.

Det blev inget Korröbesök i år. En konstig känsla. Där var visst både åska, regn och drivis i form av hagel. Men uppställningen av grupper kan få en att glömma sådana värdsligheter.
Ett av "inventarierna" är Skatelövs spelmanslag, och jag kom att tänka på dem och den härliga känslan av att dansa till deras musicerande, idag när jag upptäckte att morfars mormor var född just i Skatelöv.

Idag har jag nått ett mål och passerat en milstolpe. Målet var att finna alla anor intill femte led, och nu har jag alltså namnen på alla 62. Milstolpen var att jag nu har mer än 1700 personer och giften registrerade i min databas. Eftersom jag har övergått från släktfaktainsamling till släktforskning tar bara allt så mycket mer tid. Registrering av källor som jag lärde på kursen i våras är ingen barnlek :-) Dessutom blir det till att kolla kartor och annat eftersom några av mina anors hemvister är mig obekanta. Där är det en fördel att ha en så stor del av anorna och deras ättlingar i Värmdö skeppslag, där känner jag att jag har hyfsad koll på geografin.

Funderar på att gå med i Kronobergs Genealogiska Förening (KGF) eftersom morfar och hans anor är så väl förankrade där. Det skulle vara nyttigt att få ta del av KGFs material. Här är t.ex. en bit av en karta jag fann på deras site där jag markerat "mina" socknar:

Jag hade bestämt mig för att så snart något av anornas barn flyttade ur socknen (Värmdö alltså) så skulle jag låta dem vara. Men i min djupdykning i familjerna Riselius, Thiesen och Ringheim utgående från Träskö fann jag att ett flertal flyttade till Möja.
Utmaningen när man bara får en hänvisning till en annan församling är att hitta den utflyttade (utan flyttningslängder). Tack och lov är Möja inte speciellt stort, bara knappt 200 sidor, så det kändes inte oöverkomligt att skumma igenom dem alla. Och visst fann jag "mina barn" både här och där. Det var glädjade att Carl Erik Lundahl, som i husförhörslängderna i Värmdö var antecknad som "ofärdig", hade blivit skomakare på Söder-Möja, gift sig och fått barn.

Från Träskö ledde Thiesen-spåren till ... Sollenkroka! Det är ju riktigt komiskt. De var där under senare hälften av 1700-talet, och nu 100 år senare "landade" två Thiesen-barnbarn (systrar till ovannämnde Carl Erik) där med sina respektive makar. Vad jag har förstått på forskarkontakter bor ättligarna kvar där än, jag kunde bara följa dem till 1895. Dessutom visade det sig att Pappas kusiner - genom Farmor och hennes syster - dessutom är hans femmänningar. Jag visste att släkterna gick ihop, men inte på vilket sätt. Nu är det bekräftat.

Nu skall jag backa lite bakåt i tiden och följa Fogelströmmarna från det att min anfader med det namnet kom till Värmdö (från Åland) och framåt tills att hans dotter gifte sig med gammelfarmors far, August Ringheim (vars mor var en Thiesen). Å** på Husarö säger att vi är släkt genom dem och jag hoppas lista ut på vilket sätt.
Avslutade gårdagens forskning med att läsa igenom födelse- och dödböckerna från 1802 till 1826 och fann två barn till utöver de nio jag redan hade registrerat. Men bägge dog tyvärr som små. Vad är förresten "fältsjuka"?! Jag tycker det låter som något man ådrog sig i krig, inte som månadsgammal!!

Jag kunde inte ge mig till tåls utan har satt igång och testa att publicera släktforskningsmaterial på min nya hemsida. Just nu är det mest lekstuga för att se hur resultatet blir beroende på vilket program man använder. Tänkte göra enklast möjliga eftersom jag inte har några avancerade verktyg till min hjälp på min privata ThinkPad. Får se vad det blir längre fram.

Nu MÅSTE jag gå och nanna. Det är M***s stora dag idag och jag har lovat fixa en del av maten.

Nu har jag kommit på det! Vad jag skall använda Passagenservicen "Hemsida" till, alltså. Det blir ett utmärkt medium att publicera släktforskningsmaterial på. Många släktingar är förstås datorbefirade och till dem får jag göra vanliga papperskopior, men för de andra ... Jöss' så mycket porto jag kommer att spara!
Jag anmälde mig häromdagen till en kurs hos DIS-Öst i hur man bl.a. bearbetar materialet i databasen för att kunna publicera det på internet. Det skall bli kul!!!

Har förresten utökat mitt Genline-abbonnemang med tre månader. Jag har haft så otroligt mycken nytta av det. De senaste veckorna har jag inte ägnat mig så mycket åt ny forskning utan har spenderat tiden med att komplettera en familjegren med mer detaljerade uppgifter. Ett par av mina förfäder (far och son Thiesen) hade titlen Dykerikommissarie och bodde alternerande i Sollenkroka på Vindö och på Träskö. (F.ö. var farfar Thiesen den som byggde den för många skärgårdsfarare kända kvarnen - ett landmärke. Han var ursprungligen bagarge från Stockholm.) Så mycket har jag begripit att det hade med dykande och bärgande av fartyg att göra (bl.a. inom Dykerie & Bergnings Compagniet) och ett av kommande steg blir att undersöka vad kommissarierna hade för uppgifter och hur de utnämndes.