Absolut ointressant

Detta är ett flyttkort!

Klicka på bilden så hamnar du på mitt nya ställe. Välkommen!

Passagen är ett trevligt ställe för bloggare. Det är ungefär som min gamla arbetsplats där arbetet i sig var astrist men kollegorna behållningen. Samma med Passagen. Det är dom andra bloggarna - vi som faktiskt har en gemenskap som gör att man stannar kvar här.

Om man inte är LcHF-doktor och drar miljoner människor hit som ger Passagen möjlighet att föra sin reklam så är man värd lika mycket som en blöt hundlort på trottoaren under våren.

Att försöka få kontakt med någon är i det närmaste omöjligt. Jag skickade mail där jag ville anmäla den där sjuka bloggaren som faktiskt uppmuntrar till mord. fast Passagen verkar tycka att det är ok för det enda svar jag fick var en länk till deras support occh tro mig - jag har inget fel jag behöver support med.

Så frågan är om jag ska fortsätta att skriva här bland allehanda psykiskt störda personer som Passagen håller om ryggen eller skita i det? Nackdelen är att Passagen inte har någon funktion där man kan spara ner texten från bloggen som tex wordpress har. Jag kopierade alla inlägg separat från en gammal blogg och det var inget litet jobb.

Jag är arg och irriterad. Mest jävla arg på mig själv för att jag återvända till Passagen.

Sen kan ju redaktionen fundera sig blåa på om folk vill videoblogga. En ny skitfunktion. Se till att det andra funkar istället, eller är det föör mycket begärt?

Äh, nu ska jag gå i tvättstugan.

Tveksamt om det kommer fler inlägg från mig här.

Vaknade strax för elva av alarmet. Insåg att jag hade tvättstugan. Plockade ihop, tryckte på hissknappen och insåg att den inte funkande. Ner med tvätten i källaren. Fyllde maskinerna. Upp igen för att fixa kaffe - hissen funkade... Drack kaffe. Läste DN, kollade klockan och så ner i tvättstugan igen.

Lyckades få ena bh-bandet att fastna i centrifugen så det slet bort yttersta delen. Hurra. favvobh:n.

Fyllde maskinerna igen. Upp i lägenheten. Struntade i hissen, det är opålitligt. Läste klart tidningen. Hittade en matlåda med gårdagens fiskburgare och mos i kylen, värmde den och nu pep mikron.

33 minuter innan tvätten är klar och jag ska ner igen.

Jag vet verkligen hur man roar sig en dag! Och än är det flera timmar kvar. Blir inga skridskor idag men en långpromenad tänkte jag ta så snart jag är klar med tvättstugan vid 15-tiden.

Sen väntar sista natten. Typiskt... när jag väl börjar uppskatta nattjobb är det dax för dag igen.

Cathrin skrev att hon inte tyckte att det verkade så trevligt att stå i en tunnel om nätterna. Tja, jag gillar det! Det är en annorlunda miljö och i natt var det folk och fordon lite här och där. Det var däremot mindre kul att sitta och vänta på de nattbussar som skulle ta mig hemåt men jag får skylla mig själv som valde bort bilen.

Folk som inte bor i Stockholm brukar säga att folk här inte behöver bil. Sant. Jag behöver inte bil men hade jag haft bil idag hade jag varit hemma före två istället för efter tre. En knapp mil tog mig dryga timmen att åka kollektivt. Men nu är jag hemma och sängen väntar!

Ägnade en stund åt att googla på smärtan i fötterna och det var som jag trodde - inget som har med skorna att göra utan med musklerna som stabiliserar foten. Jag mindes att jag kände samma smärta tidigare när jag började yoga. Så jag googlade vidare och hittade små övningar som jag kan göra när jag jobbar eller lagar mat.

Tex tåhävningar i kombination med att gå lite på hälarna. Både att göra det med båda fötterna samtidigt och göra det stående på ett ben. Ett annat sätt var att ställa sig på en kortsidan av en liten handduk och försöka dra in denn under foten med tårna. Så nu har jag testat och upplevde exakt samma smärta som i skridskor/slalomskor.

Nu orkar jag inte köra en övning till. Måste orka stå i tunneln i natt. Får väl ägna mig åt små balansövningar där...

Men det vore ju kul att faktiskt orka åka skidor i Chamonix några gånger iallafall.

Imorgon kämpar jag på med skridskorna igen!

Jag fattar inte vad jag har för fel på mina fötter. Jag får så satans ont så snart jag åker skridskor, inlines eller slalom. Det är som om fötterna vägrar vara med. Det är inte så att jag har för små skor. Jag har 37-38 och tar gärna 39 på den typen av skor så att inte tårna kläms - jag gillar inte klämda tår. Men det tar iallafall inte mer än fem minuter innan jag nästan gråter av smärta. Det är som om markens små vibrationer skapar oreda i min fotsjäl och fötterna vill inte längre vara med. Kan man beställa nya fötter?

Men jag gjorde två varv på isen, det är en kort runda och satte mig på en bänk och snörde upp kängorna och lät fötterna slappna av innan jag traskade hemåt. Det var skönt. Trots att jag åker som en stelbent kratta. Inser att om jag aldrig åker så lär jag inte heller bli bättre... Nya varv väntar imorgon!

Till middag vankas fiskburgare (kom recept och ingredienser med middagskassen) men först ska jag ta en promenad till Centrum och handla cigg i väntan på att Peter dyker upp på tidig middag.

Ikväll drar jag till kontoret för att hinna jobba lite administrativt innan jag ska ut på jobb i tunneln mellan Fridhemsplan och Thorildsplan. Brukar vara svinkallt i just tunnelmynningar. Brrrrrr...

Imorgon väntar fem omgångar tvätt på att få snurra runt nere i tvättstugan.

Vardagslivet är härlig, eller hur?

I går härlig sol när vi var ute - idag grått och mulet.

Vaknade av mobilen vid åtta. Det var tjejen som plockar ihop maten i matkassen som ringde och frågade om hon kynde byta två produkter mot något annnat. BYT och låt mig sova!

Steg upp 11 och kollade ut. Jag hade ju tänkt gå ner på isen så snart Matkassen kommer. Hmm... ska fundera på den. Har iallafall sex st nya meddelanden på jobbmobilen. Ska koka kaffe och lyssna av dom men kaffe först!

Annars blir det en lugn dag, lite skridskoåkning, väntan på middagarna, vänta på Peter som ska käka middag här, äta och sen jobba igen.

Känner mig behagligt avslappnad. Kanske för att jag ännu inte lyssnat av telefonsvararen...

Bortsett från detta så undrar jag över hur folk mår när dom t.o.m uppmuntrar till mord (med passagens samtycke) av statsministern. Man kan tycka vad man vill om regeringens politik men det finns det som kallas för allmänna val i Sverige. Inte allmänna mord.