I väntan på hemkörning...

15 mar kl 16:04, 2010

Skrivet av evilette under kategorin Mat | 5 Kommentarer | Permalink

Eftersom leveransen från Mataffären kommer ikväll så vägrar jag att gå handla innan middagen. Så lite grillribs och salladskål är vad som finns hemma. Hur kul låter det?

Jo det finns en färdiggrillad kyckling i kylen med.

Så om jag fräser kålen i lite smör och kryddar väl och "grillar" ribsen i ugnen borde det ju mätta familjen om inte annat... med lite extra kyckling till. Det var sorgligt tomt i skåpen...

Det gäller att kunna dom rätta orden

15 mar kl 14:14, 2010

Skrivet av evilette under kategorin Jobb | 12 Kommentarer | Permalink

...tänkte på det när vi hade möte med några konsulter och kvinnan sa att "man måste se gränssnitts komplexiteten"

Precis vad jag tänkte *not*

Intressant hur vi använder orden när vi talar. Ointressant när man talar så att man utesluter människor som inte förstår gränssnitts komplexiteten...

Kanske måste man ha svart kavaj och högklackade stövlar för att fatta? Ja, istf nopprig fleece och foppatofflor?

Ute i god tid...

15 mar kl 11:15, 2010

Skrivet av evilette under kategorin Utanför vardagen | 14 Kommentarer | Permalink

...letar vi stugor/lägenher i typ Vemdalen skärtordag till söndag. Och det finns ledigt men det är en prisfråga. Och 48 mil med bil. Och packning. Och ungar.

Det tar tid från att vänja om (jag gillar GOD planering) till att vara en "i sista minuten planerare" men det kanske är bra att lära sig att ta det lite lugnt. Att ha en "allt löser sig" attityd.

NEEEEEEEEEJ, jag kan inte. Jag vill att det ska lösa sig som jag planerat det hela. Jag hade aldrig planerat i sista minuten.

Härmed beställer jag fint påskväder så att jag kan bränna näsan lite.

Som aprilväder...

15 mar kl 08:58, 2010

Skrivet av evilette under kategorin relationer | 2 Kommentarer | Permalink

...var veckan. Storm, regn, elakt snöfall, solglimtar, värmande sol, halka, slask och fruset.

Konsulten är inte lätt att leva med och min ork försvann i fredag. Trött på att försöka förstå. Trött på att ta hänsyn och tänka "att sjukdomen talar". Trött på att avläsa sinnesstämningar. Trött på att ta emot hans frustrationer. Jag är trött och skör.

Jag är tacksam att jag har underbara människor i min närhet. Telefoner som jag kan gråta i. Sms som lindrar. Djupt tacksam. Lördagen var svår. Överjävligt svår.

Sen vände det och solen kom fram. Fast jag vet inte om jag kan lägga undan paraplyet och vinterkläderna ännu. Vädret varierar ruskigt snabbt.

Jag är fortfarande genomfrusen inuti. Kall och frusen. Det är svårt att slappna av fast solen värmt i 1½ dygn.

Hittar en blogg där en kvinna skriver "Att behöva leva mellan ytterlighetens motsatser är en upplevelse som aldrig går att beskriva. Ingen som inte upplevt det kan någonsin förstå nyanserna på det livet"

Jag står utanför och tittar på ytterligheterna. Lever i det. Skrattar. Våndas. Gråter. Glädjs.

Men jag står kvar.