

18 dec kl 18:17, 2010
Läste en kommentar hos cathrin som fick mig att fundera på hur man gör när man umgås på riktigt.
Jag visste ju inte att det fanns regler för det. Så förlåt alla som jag träffat genom bloggen sen 2005: Fjäderlös, Cayenne, Studentmorsan, whaeva, Hirvi, Staffan, Anna, Tomas, J, jenjen, Lillmyra - som jag glömt att jag först träffade på en fackkurs på 90talet, Farsan, Veronica, Ior, Polly, mopperejsaren, alla kollegor och f.d kollegor som jag aldrig umgåtts med på jobbet eller efter - vilka har jag glömt? - men ni räknas inte på riktigt. Och absolut inte Weronica som jag lånade ut min lägenhet till en helg trots att jag aldrig träffat henne. Ni är bara på låtsas för det är bara om man lär känna folk IRL först som det räknas. Att vi träffats, fikat, ölat, sovit tillsammans, delat bostäder, , tågkupér, skrattat tillsammans, fått nya insikter, sms:at när livet krisat, tröstat och vad det nu må vara så räknas det inte. Att blogga är att skaffa låtsasvänner.
Trots att vi är många som vänt in och ut på våra tankar under många år och kanske fått veta mer om varandra än vad vanliga vänner får så är det här sämre än att träffa folk i den riktiga världen utanför en dator.
Det läste jag i en kommentar. Det är tydligen bättre med ytliga statusuppdateringar med "riktiga vänner"
Maria Svensson dricker kaffe
Ser ni det äkta i raden ovan? Det är riktigt. Bland riktiga vänner. På facebook.
Jag är oerhört tacksam över mina låtsasvänner genom åren. Här har jag lärt mig att vara den jag är och att tordas tänka det jag gör. Det bär jag med mig i världen utanför skärmen.
Tack allihopa. Och alla ni som jag ännu inte träffat. Man ska aldrig säga aldrig. En dag dricker vi en latte tillsammans på stan. Det vet jag!
Låtsasvänner är bra att ha :) de vågar många gånger säga det som "riktiga vänner inte törs :)
Kom på att jag glömt köpa julkort (!) får ta det imorgon, om jag inte är helt insnöad även naturellt!!
Skrivet av Corleonia den 18 december, 2010 kl. 18:41 #
Men hjälp, vilket skitsnack.
Då har jag nästan inga riktiga vänner då - enligt det sättet att tänka.
Men som tur var är min värld fylld med människor vars tankar jag njuter av att få dela och dela med mig till. Fördelen med att känna människor "på skrift" är för mig att slippa ta hänsyn till utsidan när man lär känna folk. Man kan gå rakt på. Rakt in.
Jag älskar det sättet att känna människor. Tack bloggen!!!
Skrivet av Irrhönan den 18 december, 2010 kl. 18:44 #
Här kommer ett hej från en låtsasvän. Jag säger som Irrhönan, handen på hjärtat hur många "riktiga" vänner har folk "på riktigt". Såna de kan prata om och berätta om som vi gör på våra bloggar och få bekräftelse: Någon som säger du är Ok ändå,så där kan jag också känna. Jag visste inte att man kunde få vänner eller låtsasvänner genom att blogga, men ni bloggare- på riktiga eller på låtsas - ni ger mig väldigt mycket. Tack Maria för att du finns (för det gör du väl?)
Skrivet av cathrin- den 18 december, 2010 kl. 19:45 #
Att ha en massa vänner i rymden räknas väl lika mycket som att ha dom i verkliga livet. Skillnaden är kanske att man inte träffas så ofta om man ens träffas någon gång. Jag har träffat en det var hur bra som helst och jag skulle gärna träffa flera av dom som jag läser på nätet ! Verkliga vänner eller cybervänner skit samma. På nätet upplever jag att man är rakare än i verkliga livet så ibland föredrar jag nog nätvänner framför vänner IRL !!
Men det är ju jag det....
Skrivet av Södertälje den 18 december, 2010 kl. 20:57 #
Det är ju det som är så fantastiskt att det finns människor som man ser som sina vänner trots att man aldrig träffats IRL men hoppet finns ju att man faktiskt ska det en dag! Livet idag består både av folk man träffar IRL och människor man lär känna via cyerspace. Det ena utesluter inte det andra och jag är oerhört glad för alla mina "vännner" oavsett kateogri!
Skrivet av kaiza den 18 december, 2010 kl. 22:11 #
Det är så underbart att läsa dig Maria.
Tack för omnämnandet.
Hoppas att 2011 innebär att "Farsan" träffar fler folk från rymden. Ailiens? Näppeligen, snarare härliga ärliga människor. Mer sådant!
Skrivet av Farsanmittilivet den 18 december, 2010 kl. 22:45 #
Jag gillar mina låtsasvänner för dom har berikat livet och sett på mig med helt nya och oförstörda ögon och skapat sig egna bilder om vem jag är....och det är bra ! Så jag anser att det påståendet du läst är kvalificerat skitsnack !
Tror att du har ett oerhört rikt liv med nya vänner från här och övrigt som tillfört massor..
Skrivet av Cayenne den 19 december, 2010 kl. 10:25 #
*ställer fram en latte med en liten skvätt rökig whiskey i till dig, sätter mig mittemot med en dubbel espresso*
Skrivet av vildrenen den 19 december, 2010 kl. 10:40 #
Corleonia: jag har inte köpt ett enda vykort de senaste 10 åren... sån vän är jag :-)
Irrhöna: Tänk vad många människor man lär känna som man aldrig pga ålder, yrke, livsstil skulle ha träffat annars! Hurra för bloggeriet!
cathrin: jodå, jag finns och jag är precis som på bloggen i verkligheten.
Södertälje: jag glömde ju räkna upp dig!
Visst är nätet ett fantastiskt ställe och det är ju på riktigt.
kaiza: du bor ju lite avigt till men man vet aldrig ;)
Farsan: det är en gåva att få lära känna så många nya människor.
Cayenne: hade jag varit lika rik på pengar som på bloggvänner och bekantskaper hade jag varit en ny Bill Gates!
vildrenen: men du - det lät ju väldigt trevligt *tar en slurk*
Skrivet av maria den 19 december, 2010 kl. 11:08 #
Hahaha, jag finns inte :)
Bra att du talade om det för mig, kan du upplysa herr Lillmyra om det också ;)
Skrivet av Lillmyra den 19 december, 2010 kl. 12:16 #
*räcker fram en kaka chilichoklad också*
Skrivet av vildrenen den 19 december, 2010 kl. 15:14 #
Kära låtsaskompis! Jag saknar dig! (På riktigt)
Skrivet av JenJen den 19 december, 2010 kl. 16:28 #
Tänker vidare: som Andersson i Nedan, Tage Danielssons barnprogam, ingen hade träffat Andersson IRL, men alla liksom kände honom väldigt bra ändå.
Skrivet av JenJen den 19 december, 2010 kl. 16:33 #
Det finns alltid de som ondgör sig över både bloggar och FB. man har inget liv. man är misslyckad bla, bla bla.
jag hade en annan blogg när jag blev utbränd. Den hjälpte mig otroligt. Responsen från andra i samma situation. Det var en hjälp på vägen när jag byggde upp mig själv.
Har ju en ny blogg nu. Har bara träffat en bloggare irl, men som inflyttad i nu stad. Inte gott om vänner så känns det otroligt bra att ha bloggar att följa. Få kommentarer även om jag numera inte är så flitig.
Visst är det säkert jäkligt ointressant i mångas ögon. Må vara så, men det är mitt liv. Mitt val.
Sedan är det jäkligt märkligt att de som tycker det är så ointressant med bloggar och inte har någon att de kan gå in och läsa och kommentera hur patetiskt det hela är. Undrar vilket som är mest patetiskt???
Skrivet av lis den 19 december, 2010 kl. 16:45 #
Mållgan är en låtsaskompis. Den enda jag känner till.
Skrivet av Hurryville den 19 december, 2010 kl. 17:08 #
jamen eller hur??
Jag skrev om det här för några år sen.. då jag fick höra av min ack så kloke exman att alla mina nya vänner var på låtsas.. att de inte var riktiga och att det bara var underliga och konstiga.. och tom sjuka människor som skaffade sig vänner över nätet.....
Jag vidhåller vad jag sa då, att jag har träffat människor via nätet, både via kontaktannoser (sneglar på älsklingen intill) och via bloggandet - som jag hade MISSAT utan nätet. Jag skulle hatat att ha missat Lillmyra och Maria som fanns där genom värsta tvisten med exet, och Nettzi som är min närmaste vän i dag (och som bara bor någon mil bort numera)
Skrivet av Weronica den 19 december, 2010 kl. 18:22 #
Hur skulle jag klarat mig utan er alla de långa dagarna framför datorn i korridoren.
Alla mina egna tankar hade nog slagit knut på sig själv utan era synpunkter och reflektioner.
Du, Maria, är en bra vän i alla fall i skrift!!
Skrivet av WoW den 19 december, 2010 kl. 23:12 #