Ett vykort i brevlådan...

12 feb kl 15:51, 2010

Skrivet av evilette under kategorin Blandat | 9 Kommentarer | Permalink

...fångade både sonens och min uppmärksamhet när vi klev in i hallen idag. Inget frimärke. Läste:

"Nu får det vara slut på oljudet från er lägenhet"

?????????

Nå, skrivaren hade undertecknat med efternamn och jag ställde ifrån mig matkassarna och gick en trappa ner och ringde på. Tog ett tag innan pensionären öppnade. Jag viftade med vykortet och frågade:

"Vilket oljud?"

Han förklarade att han var trött på att höra oss borra.

Borra? jag äger ingen borrmaskin. Jag bor i en av föreningens icke renoverade lägenheter. DUMJÄVEL. Man får väl fan ta reda på vem som för oljud innan man börjar skicka kort i brevlådan.

Men jag erkänner. Konsulten borrade två hål i badrumsväggen i veckan. Allt vi har borrat i år. Fast det kanske är för ofta?

Tanten två trappor ovanför mig, den dryga kvinnan från södra Sverige, var på mig och frågade samma sak för någon vecka sedan "är det ni som borrar?"

Måste jag sätta upp en skylt i trappen om att jag INTE borrar?

Snart kommer jag att skaffa mig en stor jävla Hilti och borra miljoner hål i vardagsrumsväggen på rent jävulskap. Allla tror ju ändå att det är jag...

Pensionären avslutade med att fråga "Trivs du här?" Mohahahahaha. Vad tror han? VEM kan trivas i föreningen från helvetet?

Nu ska jag inte bo här igen förrän kvällen den 21 februari. HURRA!!!!

Ännu konstigare

09 feb kl 07:13, 2010

Skrivet av evilette under kategorin Blandat | 2 Kommentarer | Permalink

I gårkväll vid 21 ringde det på dörren. Känns lite märkligt när man bor i Stockholm och alla hemväntade familjemedlemmar redan befinner sig i bostaden. Öppnade i min fulaste morgonrock och där stod en yngre kille och presenterade sig som en av styrelsemedlemmarna. Hoppsan!

I handen hade han arket jag skrev till föreningen angående torkrummet, i november, och han ville komma in och prata om det. Han var den som tagit beslutet om att stänga ner torkrummet när det ersattes med det minimala torkskåpet.

Vi snackade nog en halvtimme i min hall och jag förklarade att jag ansåg mig bo i föreningen från helvetet...

Han såg lite småskärrad ut. Och generad. Och besvärad.

Men jag öste inte bara galla. Absolut inte. Jag lämnade en hel del konkreta förslag på hur jag tycker att man kan göra för att få det vardagliga i föreningen att fungera bättre. Som att styrelsen iallafall nångång per år informerar om deras tankar och beslut. Att jag sedan jag flyttade in i maj 2008 endast fått ett infoblad från stryrelsen - det är aningen lite så här i februari 2010. Han höll med. Vi talade om ev hemsidor eller bara vanliga lappar i brevlådan. Om torkrummet och alternativ - det vi behöver är en till tvättstuga eftersom det är orimligt att behöva vänta 10 dagar på tvättid.

Jag la fram önskemål om att en gång per år tex vid vårstädning hyra en kontainer som folk kan slänga grovsopor i istället för att folk lämnar det i källaren. Vi snackade om den dåliga stämningen i trappen. Om den uråldriga mangeln som måste bort. Om det tomma pannrummet som bara står. Osv

Det var ett förvånansvärt bra samtal men det mest förvånande var att någon faktiskt hörde av sig. Otroligt. Det finns hopp.