Fredde says: 
Tänkte gå å köpa burgare...
Eva says:
mm.. nu blev jag hungrig.. kanske måste ta en matpaus..
Fredde says:
vet inte om jag ska ta lyxpizza kanske..
Eva says:
Nä, ta burgaren. Du käkar fan alltid pizza.
Fredde says:
Alltid? I måndags var det för att det var hockey. Och i onsdags för att jobbet bjussar när det är övertid.
Eva says:
Ja? två-tre ggr i veckan räknas nog fan som ALLTID!
Fredde says:
Nä.
Eva says:
TA HAMBURGAREN!!!
Fredde says:
JAG SKA FÖR FAN!! SLUTA TJATA FÖR FAN!!!!!!!!!!!!!
Eva says:
Skrik inte åt mig!!


Vem behöver pojkvän när man har Fredrik?

Min moster spådde mig innan jag åkte ner till Halmstad.
Jag fick veta många intressanta saker. Och en del skrämmande också.
Jag vet inte om jag tror på tarotkort. Känns ju som rent båg. Men å andra sidan... Sist hon spådde mig sa hon att jag och exet skulle göra slut. Vilket verkligen inte fanns i min värld just då. Och en del andra klockrena iaktagelser. Det roliga är ju att jag och min moster pratar ungefär 2 ggr om året, om ens det. Så hon känner inte till mig och mitt liv så bra. Hon kan ju omöjligt gissa sig till allt...

Jaja, hursomhelst så lade hon halvåret för mig. Och jag tänkte bara delge er lite.

December: Jag kommer möta min drömprins. Den jag kommer att falla för. Det kommer bara vara ett hastigt möte och jag kommer inte förstå att det är honom. Jag kommer att ha dålig ekonomi men inte katastrofal. Jag kommer uppleva det som en stillastående månad.

Januari: Jag kommer lida av hjärnspöken (hello paranoia) och inte må så jättebra. Måste släppa på kontrollbehovet.

Februari: Mycket festligheter. Och en man som är bra på att manipulera mig, ev en stenbock, kommer stt få mig att ta tag i mig själv och hjälpa mig att må bättre.

Mars: Kommer äntligen känna tillit igen. Tar på mig skuld för något. Drömprinsen kommer att ge inviter/Jag börjar förstå hans inviter.

April: Drömprinsen är en man som kan mycket. En ledargestalt. Gemensam resa utom sveriges gränser i månadsskiftet.

Maj: I maj kommer jag ha ett kärleksförhållande!! ... och bättre ekonomi. Kärleksförhållandet kommer gå riktigt, riktigt fort. Familjelycka. (HJÄLP!!!) 

Ganska hyfsat halvår va? Jag är nöjd.
Desutom lade hon en stjärna utifrån en specifik situation i mitt liv. Och det var så jävla dead on att jag bara gapade. Väldigt intressant. Särskilt som det visade på att jag kommer få RÄTTVISA! Yeah baby!

Ååå jag blev så glad. :D
Sjukt glad. Sjungande glad.

Så jävla lite som behövs..

Ibland kan man ju fundera lite över pojkbästisens läggning...

- Rakt över gatan från där jag vaxar ryggen ligger en bröllopsbutik så alltid när jag cyklar hem stannar jag och tittar på brudklänningarna.

Ny uppfinning i mackgrillen.

Hönökaka med cheddarost på tub och ketchup.
Skall avnjutas med cornichons.

Söligt men gott.

På bilverkstan i Mora fick jag följa med en av killarna in och vara sällskap till honom när han mekade med en bil.
Jag är bra på att konversera.

- Undrar hur det går för min bil...
- Det går säkert bra. De ska ju bara byta regulatorn...
- Mjo.. men jag ger mig fan på att de istället för att byta ut den bara skruvar loss batterilampan och så tänker dom: Hon hinner in i en annan kommun innan batteriet dör och då är det inte vårt problem längre.
- Hahaha.
- Har du gjort så nån gång? Skruvat loss indikatorlampan så att bilägaren bara ska TRO att ni löst problemet?
- Va? Näe. Haha. Jag har fan aldrig en tänkt tanken. Aldrig.
- Nä, det är som jag. Folk som säger att de torkat sig med en handduk om det varit slut på toalettpapper. Va fan. Jag har aldrig, aldrig, aldrig kommit i närheten av att ens tänka tanken.
- Uh?
- ... asså.. det var en logisk tankegång i mitt huvud...

Lite senare bad han mig räcka honom något verktyg. Kommer inte ihåg vad han sa men nån slags nyckel.
Jag skulle skoja med honom så jag bara tog nånting från bordet och räckte det till honom. Jag hade inte den blekaste varken vad han ville ha eller vad han fick.
Men han bara tog emot den och fixade. Jag gav honom alltså rätt.
Jag skulle vilja se mitt ansiktsuttryck. Jag var ju liksom beredd på att skoja om mina kassa verktygsskills.
Men jag sa inget. Han fick tro att jag var the wizkid.

Oh what a fun day its been!

Dagen har alltså spenderats i bilen. Jag har kört från Östersund till Halmstad. Dvs i runda slängar 100 mil. Ca 14 timmar.
Det har varit sååå roligt.

Jag vet nästan inte vad som har varit roligast...

Men en höjdpunkt var ju såklart när batterilampan tändes i Mora och vi fick tillbringa 2 timmar på en verkstad och punga ut med 1200 spänn för en ny regulator.

Och jag har verkligen uppskattat alla vägomläggningar/byggen som E45an så generöst bjudit på. Särskilt den i Göteborg. Den var skoj.

Och åhåhåh! Naturligtvis när jag kom till Åmål för att tanka och upptäcker att tanklocket är borta.

Eller att palten som mamma skickade med har ..."doftat" hela vägen. (Det fick jag btw förklara för bilmekanikern...)

Extra roligt också när det fastnade ett oregano...eh? Frö? Flinga? Blad? Oreganogrejs mellan tanden och tandköttet och låg och irriterade och skavde under snusen. Så nu har jag ett schysst jävla snussår. För den som aldrig haft det kan jag beskriva det enkelt. OH JOY!

Men det bästa måste nog ändå ha varit vädret. 20 mils fet dimma. 40 mils regn. Det är bra! Man måste utmana sig själv.

Och som en extra liten stämningshöjare så dog mobilen i Karlstad. (Det blev ännu bättre när jag kom in och för ett kort ögonblick fick för mig att jag glömt laddaren i Vilhelmina.)

...Så skönt att få komma in i min lägenhet. Och upptäcka att jag glömde vattna blommorna innan jag åkte. Och att bacondoften i köket avancerat till gastronomiska nivåer.

Fucken Halleluja..

Fredrik, ängelholmaren, sitter och skickar lite olika ljudklipp till mig.

Eva-Taktisk-som-fan-Persson säger:
- Aja, men säg nånting normalt så jag får höra din dialekt.

Fredrik:
Men.. jag låter ju sådär...

Hrrm. Visste jag väl.

När man vakar av får man ju som bekant inte sova lika länge som man egentligen behöver. Gör man det är det ju kört. Då somnar man ju aldrig på natten sen.

Så idag skulle jag bara sova runt tre och en halv timme. Och de få timmarna är så värdefulla att man viskar My precious när man kryper ner.

Och så drömmer jag så obehagliga mardrömmar att jag vaknar en gång i timmen. Förjääävla misslyckat. Jag vill döda mardrömmarna. #!!!&%"##

Fitta.

Det finns vissa saker man glömt bort med nattarbetet.

Exempelvis att man faktiskt kan sova med ögonen öppna. Man ser vaken ut men är i själva verket låååångt, låååångt borta.

Exempelvis hur fruktansvärt kort tålamod man får efter ett visst klockslag. Min magiska gräns går vid fyra. Före det kan jag dalta och pyssla om hur mycket som helst. Jag kan gå till en och samma människa 100 ggr och vara hur vänlig och hjälpsam som helst. Men så slår klockan fyra och då helt plötsligt vill man döda dem allihopen och det är fanimej en utmaning att inte slå ihjäl tant Greta som vill ha ett glas vatten.

Exempelvis hur fruktansvärt jobbigt det är att gå på ett larm efter klockan tre på natten. Oftast har man ju hunnit gosa ner sig i sin fåtölj vid det laget och då är det en fruktansvärd pina att kliva upp och följa någon på toaletten.

Exempelvis hur många gånger man torkar bajs på en natt. Hur kan det komma sig att de allihopen tömmer magen vid två på natten?

Exempelvis hur fruktansvärt rädd man kan bli om man utan förvarning stöter ihop med en gamling som förirrat sig ut i korridoren. Knäna viker sig och det är ytterst nära att man faktiskt förlorar tarmkontroll.

Exempelvis hur jävla länge man får leta efter skärbrädan när man ska fika. Den är ALDRIG på samma ställe. Och den är ALDRIG där man tror att den är. Jävlas dagpersonalen med oss? "Hehe, vi ser om de hittar den om vi lägger den bakom kaffebryggaren."

Exempelvis att filmer och program som man normalt sett aldrig ens skulle titta på under pistolhot dagtid plötsligt blir högintellektuella och skitroliga framåt fem på morgonen.

Inatt gjorde jag ett gästinhopp på natten, på mitt gamla arbete på äldreboendet.

En av tanterna hade svårt att komma till ro och snurrade runt länge och väl. Och varje gång vi kom sa hon: - Ååå vad ni måste tycka att jag är besvärlig.

Synd om tanten. Inte lätt att vara sömnlös.

Så nästa gång jag gick in till henne sa jag:
- Behöver du nån hjälp?
Hon skakade på huvudet. Jag satte mig bredvid henne och sa:
- Du får inte vara rädd för att be om hjälp. Du får inte känna att du är till besvär.
- Mummel.
- Vad sa du?
- Jag sa: DU är till besvär.

jasåjahaja. Haha.

Old people <3

VM i värdelös dröm.

Drömde att jag tittade på ett sånt där UR-program. Det var textat på turkiska.
Och det var hela drömmen.

Va fan också?! Mitt undermdvetna måste ju fan driva med mig. Jag är grymt besviken.

Idag satte jag mig i min lilla bil, startade, backade ut och började köra nerför gatan.
Halvvägs ner försökte jag sätta igång kassettbandspelaren och kände bara slätt. Ingenting. Uhm?
Och i vild panik fick jag för mig att pappa skruvat bort min kassettbandspelare. Och då menar jag verkligen VILD PANIK! Fy fan för att sitta och köra 120 mil utan musik.
Men så tittade jag ner. Och upptäckte en stor lapp där det stod: God Jul Eva önskar Mamma & Pappa.
Och bakom lappen sitter alltså en riktig cd-spelare!

Jag körde nästan rakt ut i korsningen. Men det gjorde inget. Jag har cd-spelare.

Hihiiiii.
Fabulöst.

Innan jag åkte upp sa jag till mamma att hon ju faktiskt var skyldig mig en födelsedagsmiddag och att jag önskade mig kycklingenchilladas.
Mamma gör världshistoriens godaste! 

Jag väntade hela veckan. Och väntade. Och väntade.
På torsdagen efter veckohandlingen såg jag ingredienserna ligga i kylen och min mage tog ett skutt av förväntan.
Så blev det fredag och jag började förbereda min mage för matfesten. Men när jag kom ut i köket så står den kära modern och kokar soppa!
- Öh?! Va fan!! Skulle vi inte käka kycklingenchilladas?
- Mm.. men jag tänkte.. Erik (min bror that is) hinner ju inte komma hem till middagen. Och vi kan ju ta det när allihop är samlade. Vi tar det imorgon istället.

Okej. Så istället åt vi kräftstjärtssoppa. Som förvisso var svingod men inte vad min mage förväntat sig.
Nåväl. En dags väntan... vad gör väl det?

Och det blev lördag. Hela familjen var samlad. Men på bordet ligger plankstek!
- Uhm.. meeeen.. enchilladasarna?
- Jomen jag tänkte att vi kunde äta det imorgon istället. Det är ju ändå lördag.

Man kan ju inte gärna tjura när man blir serverad plankstek. Det vore ju oförskämt. Så jag väntade tålmodigt till söndagen.

Söndag. Farsdag! Enchilladasdag!
Och vad fan står morsan och gör?
- Kroppkakor? Men det är ju enchilladasdag idag!
- Mm.. men jag kom på... Erik (fortfarande min bror) är ju hemma. Och han äter ju så jävla mycket. Jag har inte tillräckligt med kyckling för att föda honom på enchilladas. Vi får ta det när han har åkt igen.

Kroppkakor är ju gott det med. Så ... jag kunde verkligen inte klaga. Och hon har ju en poäng i det hon säger. Brorsan kan äta sinnessjuka mängder mat. Så med honom borta... mer mat till mig.

Jaha. Idag var dagen. Erik (brorsan för fan!) hade åkt tillbaka till Umeå. Inget som kunde förhindra matorgien.
Jag studsade modern till mötes i dörren.
- Eeeeeeenchillaaaaaaaaadaaaaas!
- På en måndag?? Nää.. vi tar det till helgen!

Fan. Fan. Fan.
Och jag ger mig faaaaan på att hon kommer göra dem på lördag och sen stirra generat på mig när jag påpekar att jag ska på bröllop då och alltså inte kommer äta hemma.
Eller så kommer hon göra dem på söndag och sen bli sjukt sårad för att jag inte kommer hinna äta dem eftersom jag påbörjar min resa neröver då.

Mitt enchilladassug har övergått från SUG till rent jävla BEGÄR nu!

Idag var jag till frisörskan.
Jag bävade.
Jag var rädd att hon skulle bli tvungen att ta bort allt. Och eftersom jag sparat håret i tre år kändes det faktiskt inget roligt att bli korthårig igen.
Och för er som inte normalt sett följer min blogg (shame on you btw!) kan jag berätta att anledningen till min oro är för att jag varit sjuk (eller hur man nu ska se det) och tappat 60 procent av håret.

Frisörskan tittade och sa:
- Asså.. det ser ut som att du precis slutat amma. Fast värre.
Det var ju skoj.

Men hon räddade ändå enormt mycket. Hon klippte bort 10 cm ungefär och klippte lugg på mig.
Så jag får nog ändå se det som lyckat.
Dessutom blev jag glad när hon sa att håret dessutom har börjat växa ut igen. Det måste ju betyda att jag snart är frisk. :)

Fredrik den charmören sa: Det blev ju bra. Nu ser du ju snäll ut!

Imorgon ska jag till tandläkaren. Ännu mer gruvsamhet. Har nog inte varit till tandläkaren på ca 3-4 år.
Ja, jag veeet. Kasst av mig.
Så det kan fan gå precis hur som helst.
Usch, jag hatar tandläkaren.
Dessutom måste jag gå till någon ny eftersom min gamla, som jag haft sedan allra första besöket, har gått i pension och flyttat till dalarna.

Jag ska också följa med bäbisen och ta sprutor imorrn.

Så! Nu vet ni lite om hur jag har det här uppe i obygden. Bara gnissel och gnäll! ;)