evisaur

Tidig morgon.
Jag är på väg på jobbet. Kliver ut i trapphuset och trycker på lampknappen.
Så hörs en liten röst från våningen under:
- Men mamma. Jaaag ville ju trycka.

Fan också.
Och sen kom tårarna och skriken.
Jag är en skit.

Jag blir fan dummare än tåget ibland. Särskilt efter en halv flaska rom.

Som ni säkert förstår klantade jag mig rätt rejält igår. Eller inatt.. Eller imorse egentligen. Jag hade verkligen extrem otur när jag tänkte...

Hursomhelst så berättade jag om min idioti för pojkbästisen. Han skrattade så han grät och sen klappade han till mig i skallen. (sjukt plågsamt med tanke på baksmällan som redan härjade fritt där inne.)
Men tro mig. Jag förtjänade det.

Lite senare befinner vi oss inne i en knökfull bokaffär. Pojkbästisen ska visa mig en bok så han höjer handen. Men jag tror ju att jag ska få en till smäll så jag rycker till och säger sen högt och glatt i folkhavet.
- Fan vad rädd jag blev att du skulle slå mig igen.

... Han blänger på mig och säger:
- Eh.. Men verkligen. Tack Eva.

Hahahahaha. Jag dör.

Jag har inte tid.

Idag tänkte en av mina elever till..
Hon satte handen framför gaslågan. För att kolla att den var på ordentligt.
Så kan man ju också göra.. Eller helst inte.
Haha.

Allvarligt. Undra hur länge jag orkar hålla på så här.
Två jobb är fan döden.
Det känns som att jag hela tiden är på väg nånstans.

Sedan the madness började har jag varit ofantligt osocial. Knappt träffat en enda människa. Tur då att mina byxor tar upp kontakten med mina vänner och skickar ut tomma sms när jag glömt knapplåset... Extra trevligt att detta gjordes helt utan urskiljning. Så en av deltagarna på kursen fick ett. Min förra chef också. Och exets lillebror. Och ca 25 andra väl utvalda människor i min telefonbok.

Tittar på en intervju med Basshunter.
- Han är homofil.
- Jaså? Är han?
- Det syns ju...
- Haha. Hur ser du det?
- Han har en bula på höger sida av huvudet. Homofiler har alltid det.

Där ser man...

Jag somnade halvnio igår. Hade lovat att kolla på film men det blev inget av det. När jag vaknade hade jag ett missat samtal och 6 olästa sms. Fattar ni hur jävla tungt jag sovit eller?! Men så var jag ju helt slut på efter helgkursen också. Jag längtar som fan till onsdag när det BARA är ett möte, en kurs och en vända på stan. Soft dag i min nya värld.

Btw. Allt du gör får konsekvenser. Förstå det. Om jag blir arg på dig beror det på något DU gjort mot mig. Även om du tycker att du handlat rätt. Fan grow up!

En av mina helgkurselevz hade fan i mej lite otur idag. Hon började göra två ringar.

Den ena ringen skulle vara lite omlott med två små kulor på. När hon stod och lödde på den andra kulan så gick plötsligt ena kanten av ringen sönder. Den ramlade bara ner helt plötsligt. Cleant snitt. Rakt av. Jag har fan aldrig sett nåt liknande. Jag kunde inte förklara det för henne eller nånting. Den sprack liksom?!

Den andra ringen blev förmodligen lite fööör upphettad och så helt utan förvarning fick hon en jättejättepor. Mitt i ringen. Inte i en lödning utan i silvret liksom. Jag tyckte så synd om henne och ville inte säga IGEN att jag fan inte hade en aning vad som hade blivit fel så jag mumlade något om att sånt tyvärr kunde hända.

Snacka om otur.
Särskilt som hon faktiskt var väldigt duktig. En av de bättre. Det var välgjorda, snygga ringar som helt plötsligt bara föll sönder.
Hoppas det går bättre för henne imorgon så hon iallafall får NÅGOT färdigt.

Jag försov mig katastrofalt mycket idag också. Vaknade tjugo minuter innan kursen startade. DET är jävlarimej panik! Jag fick klä på mig i tvättstugan. Blöta byxor.
Och sen kom jag ut och fick en liten chock av all snö som vräkt ner inatt. Min lilla bil syntes knappt ens över plogvallen. Egentligen hade jag behövt skotta ut den. Men jag hade inte tid så jag tog helt enkelt sats och sprängde mig igenom snön.

Jag är ingen morgonmänniska och kommer aldrig bli det heller.
Jag skulle lätt kunna begå mord, alternativt självmord före klockan tio any day oavsett.

Men! Falkenbergaren är helt tvärtom. Han vaknar och är sjukt glad innan han ens vaknat ordentligt. Han kan vara så trött att han knappt får upp ögonen men ur munnen kommer ändå ord som låter pepp. Helt fucken insane.

Imorse klev jag upp en halvtimme tidigare. Jag raglade runt i lägenheten och föraktade honom mest av allt i hela världen för att han kunde ligga och snooza i min säng medans jag var tvungen att kliva upp och fixa frukost, kläder, ansikte, hår osv.
Lagom till kaffet var färdigt tyckte jag att han skulle kliva upp och joina mig i helvetet. Helst av allt ville jag sparka till honom på benet, slita av honom täcket och hälla kaffet över honom. (Jag är inte mig själv klockan sex på morgonen!)
Men jag tänkte ändå att jag skulle försöka bli lite inspirerad av honom och åtminstone LÅTA positiv. Så hyfsat mjukt skakade jag lite i honom (varpå han, utan att ens öppna ögonen, flinade upp sig och sa: "Läget?") och så ställde jag kaffekoppen framför honom och skulle säga nåt med samma solsken i rösten... Öppnade munnen och ut kom världens buttraste och suraste: "kffe. mmh"

Idag har det varit en sån där dag.
Förvisso en bra dag rent generellt. Men ändock en sån där dag. 

Jag upptäckte i bilen halvvägs till Laholm att jag bara hade maskara på ena ögat. 
Jag skulle tina två brödskivor men fick nåt frispel och satte mikron på 7 minuter. Fullt fräs.
Jag försökte öppna min olåsta ytterdörr med bilnyckeln.
Jag åkte till Hemmakväll i pyjamasbyxorna.
Jag upptäckte det inte förrän i kassan.
och...
Jag trampade av mig handduken i trappan for all the neighbours to see.

"Hej. Har du en insektsnyckel att låna ut?"

hahahAHAHAHAHAHAHA!!!! Veckans bästa sms. Jag skrattade så jag dog.

- Hur är du på att laga mat?
- ...mm... ja asså.. heh.. jag kan väl inte direkt några avancerade grejer men normal mat ska väl inte vara några problem... om jag har en kokbok. 
- Du kan inte laga mat alltså? 
- Nej.

Igår lipade jag hela dagen i ren ångest och frustration över räkningar som jag inte kan betala. Och idag fick jag ett jobb.
That's right. Ni läste rätt. Ett jobb.
Och vad säger vi om det då? Jo, att jag är kungen, gud och hans heliga moster.

Det måste vara magi!!
Hela mitt liv är lite magiskt faktiskt. Alltid när det skiter sig så ordnar det sig till det bästa på ett eller annat sätt.

Lär er detta direkt: Man kan aldrig räkna bort mig för jag kommer alltid att vinna! ;)

Jag är glad som en lärka. Jag är en magisk lärka.

...Fast materialet har fortfarande inte kommit. Och det stressar mig enormt. Finns inga sågblad, inget lod, inget silver. VART FAN HAR DET TAGIT VÄGEN?!
Vad gör jag om det inte kommit innan helgens kurs? (Aaahhh, då får jag väl sälja av mitt egna material. Det ordnar sig ju! Det vet vi ju nu!)

Lista på saker som rövknullar mig just nu.

1. Pengar. Fortfarande inte ett spår av a-kassan. Idag fick jag gå till banken och sälja min sist fond. Jag bölade som en idiot. Mascaran rann och bankkvinnan blev förskäckt. Mest grät jag för att pappa ringde precis när jag var på väg in till banken. Jag pallade inte svara eftersom han i princip förbjudit mig att använda de pengarna. Han vill ju då hellre ge mig cash. Men jag klarar bara inte av att be honom. "Du ska inte vara rädd att be mig om pengar, du får så mycket du behöver. Jag har råd. Jag kommer inte bli arg!" Snälla, snälla pappa. Men jag kan bara inte göra så mot honom.
Så nu är fonden såld och jag har inte längre någon buffert. Händer något nu, en p-bot eller tandläkaren, så är jag körd. Väldigt roligt. Inte alls ångestframkallande.

2. Jag har en helgkurs denna helgen och materialet är i princip slut. Jag beställde mer för snart två veckor sen men de skickade paketet fel och nu ligger det på ica i Leksand. (Som btw heter Mårtas. Hur fult är inte det?) Om materialet inte hinner komma får jag ju lite problem. Jag kan inte gärna begära att de ska tillverka smycken i mässing.

3. Jag missade min tvättid i söndags. Så jag har inga rena kläder. Extra skoj då att jag ska på anställningsintervju imorgon. (Anställningsintervjun rövknullar mig inte, men att komma dit i antingen ett par trasiga jeans eller en comefuckme-kjol gör definitivt det.)

4. Hunden ska avlivas. Och det är faktiskt grymt sorgligt. Världens gladaste hund liksom.

5. Här har jag en grej att skriva. Som är rätt tråkig. Men den känns privat så jag gör inte det. Men bara så ni vet så finns det en till punkt på listan. Dock orkar jag inte riktigt bry mig om det just nu. De övriga punkterna är mer alarmerande.

Jag var så abnormt trött imorse att jag körde dyngvilse på en väg jag kör ungefär en gång i veckan.

Insane.

Tog en felsväng och upptäckte det inte förrän efter pinsamt lång tid. Vad som var mer överraskande var att jag plötsligt dök upp på Vallås. Och om man försöker titta på en karta och luska ut vilken väg jag tagit KAN det vara logiskt OM det inte varit för att jag kom in från fel håll.

Ingen kan köra vilse som mig!

H&M, Halmstad, Lördag den 13 februari vid lunchtid.

Pojkbästisen provar en kavaj. När båda armarna är inne och han krängt den över ryggen upptäcker han att den eventuellt var några nummer för liten.
Så med båda armarna ståendes rakt ut och axlarna uppe vid öronen säger han:

- Fan asså, jag sitter fast. Du måste hjälpa mig så jag inte tar sönder den.

Jag knäcker mig totalt. Skrattade så tårarna rann och benen vek sig.
Jag låg alltså på golvet inne på H&M och skrattade medans pojkbästisen satt fast i en kavaj.

- Men skärp dig nu. Hjälp mig för helvete. Eva!!! Sluuuta!!

När jag väl slutat skrattat och lyckats krångla av honom kavajen hittade vi en i bra storlek. En kritstreckrandig maffiagrej som med största säkerhet will get him laid. Sjukt bra pris också.
Väldigt lyckat för oss båda två.
Han fick en kavaj och jag fick ett minne som kommer få mig att skratta i några år framöver.