evisaur

Jag har en grinig kärring i en av mina grupper.
Hon förklarade med näsan uppe i guds rövhål att hon funderade på att byta till medborgarskolans kurser eftersom de har ett bättre system där.
- Gör du det. Men de har samma system där.
- Eeeeehhh.. neeeeej, det har de inte. De har en ny lärare så..
- Mjo.. mig.

Hon sa inte ett ord till mig under resten av dagen. Hehe.

Jag har fått två kommentarer om mig själv.. som inte riktigt.. stämmer. Jag blir full i skratt.

Först och främst.
"Faaan vad du är gosig." Och det var inte menat som sarkasm. Han menade det verkligen. Han tyckte att jag var gosig. HAHAHA! Jag som bli mobbad som helvete för att jag tycker att det är att gosa om man sitter så nära att man nuddar varandra.
Men faktiskt! Jag har funderat på det där... Man har ju alltid ett val. Och man väljer ju att sitta så nära att man nuddar. Medvetet gos alltså. Hallå?! Jag kan ju lika gärna sitta i fåtöljen.

Och den andra kommentaren: "Sluta vara så jävla positiv!!!!"
Hahahahaha. Okej. Så jag skulle vara en positiv människa? Jahaja. Där ser man. Det har jag aldrig blivit anklagad för förut.
Men jag kanske är sån nu. Positiv och optimistisk...
Det måste ju bero på att jag är lycklig nu. Möjligtvis för första gången i livet. Lite skumt. Jag har egentligen ingenting att vara lycklig för. Jag har liksom grava ekonomiska bekymmer. Jag har lite boytrouble. Hunden ska avlivas och lite andra otrevliga grejer som pågår. Men ändå. Jag tar det med en klackspark. Det kommer inte åt mig. Jag är lycklig i grunden. Väldigt skönt.
Som igår.. Jag fick ett konstigt sms som gjorde mig rätt så ledsen.. men ändå var jag tvungen att skratta åt det komiska i hela situationen.
Så det kanske är så att jag är en positiv människa nu för tiden?! Och DET är ju jobbigt.