evisaur

Innan jag åkte upp sa jag till mamma att hon ju faktiskt var skyldig mig en födelsedagsmiddag och att jag önskade mig kycklingenchilladas.
Mamma gör världshistoriens godaste! 

Jag väntade hela veckan. Och väntade. Och väntade.
På torsdagen efter veckohandlingen såg jag ingredienserna ligga i kylen och min mage tog ett skutt av förväntan.
Så blev det fredag och jag började förbereda min mage för matfesten. Men när jag kom ut i köket så står den kära modern och kokar soppa!
- Öh?! Va fan!! Skulle vi inte käka kycklingenchilladas?
- Mm.. men jag tänkte.. Erik (min bror that is) hinner ju inte komma hem till middagen. Och vi kan ju ta det när allihop är samlade. Vi tar det imorgon istället.

Okej. Så istället åt vi kräftstjärtssoppa. Som förvisso var svingod men inte vad min mage förväntat sig.
Nåväl. En dags väntan... vad gör väl det?

Och det blev lördag. Hela familjen var samlad. Men på bordet ligger plankstek!
- Uhm.. meeeen.. enchilladasarna?
- Jomen jag tänkte att vi kunde äta det imorgon istället. Det är ju ändå lördag.

Man kan ju inte gärna tjura när man blir serverad plankstek. Det vore ju oförskämt. Så jag väntade tålmodigt till söndagen.

Söndag. Farsdag! Enchilladasdag!
Och vad fan står morsan och gör?
- Kroppkakor? Men det är ju enchilladasdag idag!
- Mm.. men jag kom på... Erik (fortfarande min bror) är ju hemma. Och han äter ju så jävla mycket. Jag har inte tillräckligt med kyckling för att föda honom på enchilladas. Vi får ta det när han har åkt igen.

Kroppkakor är ju gott det med. Så ... jag kunde verkligen inte klaga. Och hon har ju en poäng i det hon säger. Brorsan kan äta sinnessjuka mängder mat. Så med honom borta... mer mat till mig.

Jaha. Idag var dagen. Erik (brorsan för fan!) hade åkt tillbaka till Umeå. Inget som kunde förhindra matorgien.
Jag studsade modern till mötes i dörren.
- Eeeeeeenchillaaaaaaaaadaaaaas!
- På en måndag?? Nää.. vi tar det till helgen!

Fan. Fan. Fan.
Och jag ger mig faaaaan på att hon kommer göra dem på lördag och sen stirra generat på mig när jag påpekar att jag ska på bröllop då och alltså inte kommer äta hemma.
Eller så kommer hon göra dem på söndag och sen bli sjukt sårad för att jag inte kommer hinna äta dem eftersom jag påbörjar min resa neröver då.

Mitt enchilladassug har övergått från SUG till rent jävla BEGÄR nu!