Sent under gårdagskvällen, närmare bestämt runt klockan nittonnollfem, avreste jag efter moget övervägande till Jönköping med avsikt att förvärva det åtråvärda skrivbordsunderlägget utav garvat bäverskinn.

Tyvärr intog jag under det mogna övervägandets gång en eller måhända två rackarbajasare medan jag filosoferade. Det kan även ha slunkit ner en tredje rackarbajsare, jag höll inte räkningen så noga då det ändå trots allt var lill-lördag. Man lever ju bara en gång, som Indiana Jones sade eller var det händelsevis James Bond vilken deklarerade denna visdom? Nåja, kort sagt var det icke tutal om att sätta sig bakom ratten vid min dåvarande kondition. Det var nämligen på vippen att jag övervägde draga fram mina Zarah Leanderskivor och då är jag sällan i körbart skick. När jag tänker efter borde jag ha varit inne på min femte rackarbajsare. Ringde taxi och frös arslet av mig med jag väntade i snålblåsten/regnet.

Efter att ha fått öronen söndersnackade under en och halv timme av taxichauffören var jag så äntligen framme hos antikhandlare Göran. Efter ingående besiktning av skrivbordsunderlägget fann jag det vara i utsökt skick. Således räckte jag över två välstrukna femhundralappar med orden, behåll växeln det är jämnt! Göran hävdade surmulet att prislappen låg på femtonhundra. Bra, då möts vi väl halvvägs sade jag och räckte fram en hundralapp till. Topp, replikerade Göran. Notera här att det inte är vad man säger som är viktigt. Utan hur man säger det. Bjuder på den livsvisdomen!

Göran ville även bjuda på en skål efter avslutad affär likt antikhandlartraditionen bjuder. Vem är väl jag att avböja en artighetsskål? Den som sig in i leken ger och så vidare? Skickade iväg taxin och stegade upp en trappa till Görans antika boning. Vi hann med att spela flera rundor biljard, otaliga partier mahjong och hafva en ingående diskussion om vem som var världens främste dirigent av Mozarts klassiska opera Trollflöjten.

Vakuumskallen Göran ville göra gällande att ryssen Valerij Gergievs inspelningar var av yppersta klass. Vilket i min värld förklarar varför Göran jobbar som antikhandlare, för något musiköra har han då inte. Alla och en var som är något så när insatt i hur en g-klav ser ut, är vagt bekant med Mozarts verk samt under barndomen icke blifvit tappade uppochner bakom kylskåpet känner till att det blott finns en endaste dirigent vilken gjort Mozart rättvisa på skiva. Denne man är ingen mindre än allas vår vän Karl Böhm. Så var det med den saken!

När vi i förvåning noterade att klockan plötsligt var en bit över fyra på morgonkvisten erbjud Göran mig att kinesa på hans hörnsoffa av vitt skinn. Jag är gravt allergisk mot vita hörnsoffor i skinn. Slaggade istället på en luftmadrass som jag med uppbådande av mina sista krafter lyckades fylla hjälpligt med luft. Vet inte om det var uppblåsandet av luftmadrassen, cognacen eller både dessa faktorer i samverkan som gjorde att jag var extremt yr i hatten då jag släkte lampan. Vaknade med omfattande ryggsmärtor. Luften hade i vanlig ordning läckt ut under natten. Efter en händelselös tågresa är jag nu åter hemma.

Kan meddela eventuellt intresserade läsare att skrivbordsunderlägget utav äkta bäverskinn nu pryder sin plats på mitt prydliga gustavianska skrivbord. Väl värt besväret således.

Nu är jag i extremt behov av massage för att återfå ryggen i brukbart skick. Ringde 118 118 och sporde efter numret till närmsta massageinstitut. Mitt närmsta lokala massageinstitut Happy Ending erbjuder för tillfället en palett tjänster baserat på ett geografiskt tema. Man väljer ett land och priset varierar på ett oklart sätt med landets BNP eller något sådant. Jag vet inte. Ska bli spännande och utvärdera hur Yvettes franska massage kan få mina spänningar i ländryggen att släppa. Håll nu för guds skull i hatten då ni vistas utomhus, ty det blåser som satingen!