Ursäkta mig i denna arla morgonstund då författandet av detta inlägg sker innan kaffebryggaren ännu tagits i bruk. Jag skulle vilja taga bladet från munnen, stämma i bäcken såväl som bäckenet, skåda given katt i munnen, sluta vandra runt tallriken med munnen full av het gröt, tala ut, reda ut, sjunga ut rörande gårdagseftermiddagens massageäventyr.

Vad kan man säga? Att ge sig på och prova på nyheter likt geografisk massage vid min ålder kan aldrig sluta på ett bra sätt. Hittade ett företag som enligt egen utsago erbjöd en palett massagetjänster baserat på ett geografiskt tema. Spännande och innovativ affärsidé var min tanke då konceptet flyktigt förklarades för mig via telefon.

Som jag förstod saken skulle man välja ett landstypiskt tema och priset varierade på ett oklart sätt med landets BNP eller något sådant. Tag Australien exempelvis. Låt säga att man önskar massage på ett australiensiskt tema. Ja då kanske massösen hoppar upp med fötterna på ryggen i nåt känt kängurumönster eller täcker klienten med eukalyptusblad som därefter sveps in i gladplast medan massösen genomför ett trumsolo på klientens inplastade rygg med två stekspadar på aboriginiskt tema. Trodde jag. Det, skulle jag kunna tänka mig att lätta på lädret för. Men nejdå. Allting måste perverteras och sexualiseras nuförtiden. Sällan trodde jag väl att jag sent omsider skulle blifva en moralens väktare. Men är det inte nog med förfall snart?

Där valde jag helt oförhappandes att prova på franskmassage igår. Är nämligen inte så tilltalad av att låta totala främlingar ogenerat pilla på min lekamen. Därav den begränsade erfarenheten av massagebranschen trots min ålder.

Fick onda aningar redan när jag klev in i receptionen. Mängden kvinnor i övre medelåldern som innehaft tunga arbeten och ofta är i behov av massage var alarmerande låg. Noll faktiskt. Populationsfördelningen var starkt polariserad. Klienterna bestod främst av äldre män, massöserna var yngre kvinnor av utländsk härkomst.

Med anledning härav stegade jag fram till kassan och frågade vad det var för ett ställe egentligen. Min direkta uppmaning till receptionisten att uppvisa utbildningsintyg och certifikat från massörernas riksförbund möttes med kalla handen. Icke så trefvligt på en massagesalong förövrigt. En biffig vakt tillkallades och ombads eskortera mig ut. När jag slet upp min mobiltelefon för att dokumentera denna skymf duckade hela väntrummet unisont. Vakten lyckades avväpna mig och slängde mobilen hårt i asfalten utanför så att den gingo i tusenden bitar som Evert Taube säkert skulle ha diktat om denne tonsatt min eftermiddag och framför den på Skansen.

Nåja, polisanmälan är upprättad. Låt oss hoppas att rättvisa skipas där rättvisa bör skipas. Fast med tanke på hur svenskt polisväsende fungerar lär det vara undertecknad som tvingas betala mångåriga psykoterapiräkningar för den mentala skada jag orsakat vakten. Som om det inte föreligger ett diametralt motsatsförhållande i vakt och mentalt lidande. Kan man lida i eller av något i något man saknar? I så fall är det jag som har PMS resten av dagen!