Härmed har jag det stora nöjet att tillkännagiva Grefve Fågelsparres sorti från den omvittnade gemenskap som många gånger återfinnes inom Passagens så kallade bloggosfär. Med anledning av Passagenledningens nonchalanta beteende i samband med de ständigt återkommande driftstörningarna fann jag slutligen måttet vara tämligen rågat för min högst personliga del.

Efter moget övervägande har jag således beslutat mig för att taga ett steg tillbaka från offentligheten och istället fokusera min energi på att färdigställa mina memoarer samt ytterligare vässa till de föredrag jag av och till håller för hugade åhörare. Bokningar emottages med fördel via e-post om någon råkar på detta inlägg via google. Om tiden räcker till ämnar jag även påbörja ett tredje litterärt verk rörande August Strindbergs betydelse för den svenska Velociped industrin om nu någon bokförläggare vågar ge ut en bok vilken ej är författad av Liza Marklund, Janne G eller Henning Mankell.

Vill härmed taga tillfället i akt och understryka att det har varit synnerligen angenämt, inspirerande och fasligt givande att interagera med dem av er som av och till frekventerat kommentarsfältet mer eller mindre regelbundet. Tack för era bidrag, dessa har varit synnerligen uppskattade. Trevligt att få göra er bekantskap!

Jag vill även rikta ett tack till alla som haft tålamodet att återkomma till denna sida enkom med intentionen att läsa mitt dagliga dravel utan att lämna några läsbara spår efter sig. Tack, hoppas även att ni som hamnat här efter rätt vilda sökningar på google inte blifvit alltför besvikna. Varför har jag alltid åtminstone en länkning från google per dag rörande det smärtsamma ämnet punkbrock?

Huruvida jag återkommer med uppdateringar av denna sida beror på vilket av följande alternativ som inträffar först:

A) Lanseringen av Passagens förbättrade bloggmiljö från dagens DOS-baserade elände vilket med största sannolikhet sattes ihop av Moses på lediga stunder under uttåget ur Egypten till något mer anpassat för tredje årtusendet.

B) Döden slår sina klor i min lekamen och tager mig dit rosor aldrig dör och solen aldrig skiner. Hur nu detta går ihop?

C) Sammanställandet av mina memoarer går åt fanders och bokförläggarna ber mig taga en lång promenad på en kort pir. Då sitter jag hellre här och tjurar istället än blir blöt om fötterna. Något som förövrigt skall vara tämligen ohälsosamt enligt min ej så ömma moder.

För tillfället är jag dock fasligt trött på allt vad passagen heter och hur man lyckas behålla sina annonsörer trots det gigantiska strul och det kaos som ständigt råder är för mig en gåta. Har man månne bilder på annonsköparna i komprometterande situationer? Något för någon driftig ur tredje statsmakten att undersöka?

Vem vet väl vad framtiden har lagt i gröten? Icke jag, det skall medges. Hoppas ni går en angenäm vår tillmötes!

Med vänliga hälsningar

Grefve Fågelsparre