I morse när jag vaknade blev ajg yr efter en stund men tänkte inte så mycket på det, sen var jag ute och sprang i ca 30 min med F och jag sprang inte särskilt mycket eller fort, (sprang mer och fortare med älvsyster lördag och söndag) när jag kom in la jag mig på golvet och sen började jag må jätte illa och det blev bara värre och värre, kunde bara sitta på golvet och ville bara dö eftersom jag mådde så illa, tillslut trodde jag verkligen att jag skulle spy, kröp/hasade efter golvet in på toaletten och kände bara att jag ville dö för jag mådde så illa. F satt bredvid mig och var hur snäll som helst, efter ett tag (som kändes som en evighet) mådde jag liiiite bättre så jag gick och stoppade in tvätten eftersom jag skulle tvätta, sen när jag var på toa så blev jag yr och det kändes som om jag skulle svimma och sen kom illamåendet igen, mår väldigt illa, sen kommer det vågor där jag mår ännu mer illa och tror att jag ska spy, sen är jag alldeles matt, darrig och konstig, sen är magen dum, är såååå rädd att jag ska vara magsjuk och att jag kommer att spy och sen smitta ner F!!!!! Eller att jag kommer att spy av någon annan anledning än magsjuka, att jag kommer bli sjuk och spy, eftersom jag mår sååååå FRUKTANSVÄRT illa!!!!! Måste gå på toa men vågar inte eftersom jag är rädd att jag ska spy när jag är på toa eller svimma och jag med mina tvätt tvång skulle inte klara det. Fattar inte vad det är med mig???!!! HATAR HATAR att må såhär!!!! Har iaf ringt återbud till E finns ingen chans i världen att jag kommer att klara av att ta mig dit kl 3 i dag! Vågar inte äta frukost eftersom jag mår så illa och magen är så konstig, vet inte hur jag ska göra med min medicin...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Kom i tid till psyk läkaren idag. Var jobbigt att prata från början men det blev bättre efter en stund. När jag kom ut efter en timme så hade hade vi pratat om allt möjligt, jag hade gjort ett test, han ville ge mig ergenyl, men den har jag bestämt mig för att inte ta nu, verkar som man måste göra en massa test och sånt om man äter den medicinen, sen skulle jag fortsätta med maxdosen av citalopram som förut, sen skrev han ut atarax åt mig tror inte att den funkar bättre än lergigan eller theralen men man kan ju hoppas.
Var sjukt mycket folk på apoteket och te på stan, på ica var det fullproppat med folk överallt.
Visade lägenheten idag också.
Annars går mitt humör och mående upp och ner hela tiden och det går så fort när det svänger, som när jag var hos läkaren, helt plötslit tåras mina ögen och jag var sååå nära att börja gråta, fatta inte varför och han undrade om det hade hänt nått eftersom jag verkade så nere, men det är ju det som är det konstiga att det inte hade hänt nått. Är trött, yr, mår illa och har ont i magen, ångest, ångest ångest, sen hatar jag att vara själv, vill bara gråta hela tiden...vill ha någon att krama! hoppas det blir bättre snart...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Idag har magen gjort ont och varit dum. Men jag fick iaf tillbaka min ursprungliga läkartid imorgon. Sen fick jag reda på att E inte hade jobbat onsdag och torsdag hur det var i tisdags vet jag inte. Men det är möjligt att hon inte har fått mina meddelanden, får se imorgon. Ska även vis lägenheten imorgon eftermiddag.
Annars har jag försökt träna Leona lite idag. Rensat ur en garderob med kläder jag inte använder längre och delat upp i slänga och skänka bort högar. Sen har jag sorterat tvätt och en miljon strumpor som ingen orkat para ihop tidigare.
Leona har även blivit rakad och klippt idag, inget hon gillade men hon vart fin. Har också hittat 2 nya tesorter som jag gillar. tur det eftersom dom gjort om det enda teét jag gillade förut så nu är det jätte äckligt!
Är stressad till tusen och kan inte låta bli att oroa mig för allt och ingenting. Vet inte vilket datum vi åker hem till min kille och inte vad jag ska packa ner, vet ingenting just nu, vet inte hur min närmaste framtid kommer att bli och jag är ett kontrollfreak jag MÅSTE veta allt in i minsta detalj, annars blir jag stressad och orolig och ångesten stiger, men det är hanterbart.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
I natt kom jag fram till att jag verkligen vill bli frisk, (har ibland tvekat, eftersom det verkar så skrämmande att bli frisk, vem är jag som frisk?) och att jag ska kämpa allt för att inte skada mig, för jag har en pojkvän, ett liv att se fram emot, förhoppningsvis med giftermål och barn, har börjat längta så otroligt mycket efter barn på sista tiden, vet inte varför, men i natt och idag har jag kommit fram till att jag verkligen ska kämpa och jobba för att bli bättre i min ocd och mina andra psykiska problem så att jag förhoppningsvis kan skaffa barn om några år, eftersom jag tycker att man måste må åtminstone hyfsat bra innan man skaffar barn, så det är en sporre just nu att kämpa för det. Jag hoppas det håller i sig men just nu är jag mer beslutsam än jag varit tidigare att bli frisk, jag struntar i om jag aldrig kan ha ett vanligt jobb eller utbilda mig, vilket har varit mina mål tidigare, men barn vill jag ha, och det är inte omöjligt om jag bara kämpar, det hoppas och vill jag tro iaf.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Somnade sent och vaknade fortfarande med tankarna på att skada mig i huvudet. Kom iväg sent till E och när jag kommer dit får jag inte tag på henne, knackar på dörren och ringer henne men det är bara telefonsvararen som går på.
Går till receptionen och frågar vilken dag jag har läkare tid (E visste inte om det var på torsdag eller fredag sist jag pratade med henne) Där säger kvinnan bakom disken att dom har bytt min tid till idag kl 10 alltså den tiden jag skulle ha träffat E på om jag hade lyckats ta mig dit i tid, och att hon inte vet om jag kan få tillbaka min ursprungliga tid på fredag eller inte.
Så jag får gå därifrån och jag ringer E, lämnare ett meddelande på svararen att jag inte mådde så värst bra och att jag hade hört om läkartiden.
Men jag fattar inte varför dom ändrade den överhuvudtaget??!!! E VET att jag har svårt att komma i tid och speciellt på förmiddagen och när jag är hos mina föräldrar, hon VET det men ändå ändrar dom dag och tid UTAN att meddela mig det!
E ringde inte heller upp mig fast jag sa att jag mådde dåligt på svararen och såååå upptagen kan hon inte ha varit att hon inte hade tid att ringa mig om så bara en minut för att kolla hur jag mådde. Men vad vet jag…
Kämpade kvällen, natten och morgonen för att inte skada mig, fast jag inget hellre ville, sen gör jag som hon har sagt att jag ska göra om jag mår dåligt, jag ringde henne, hon säger att jag ska ringa om det är något om jag mår dåligt istället för att göra nått dumt, men det är väldigt svårt att få tag på henne, antingen går svararen igång eller så tutar det bara. Och om jag lämnar meddelande så tar det väldigt lång tid innan hon ringer upp, man hinner ju ta livet av sig minst 50 gånger innan hon ringer upp.
Men det kanske bara är mig hon inte vill ringa upp????
Har inte mått så bra idag och bara velat skära…
Enda positiva med den här dagen var att det var kul att gå på stan med mamma och att jag hittade lite saker på rea.
Sen måste jag bara säga att jag är VÄLDIGT stolt över Älvsyster!!! DU var/är sååå DUKTIG!!!! Älskar dig!!!! <3<3<3<3
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Shit är så stressad!!!! För allt och ingenting! Snart åker jag med F dom ca 50 milen bort till hans studentrum, jag har inte ens börjat packa, vet inte vad jag ska ta med mig, vet inte hur jag ska hinna med allt jag ska göra innan dess, vet inte hur jag ska klara av alla långa bussresor det kommer att innebära, att träffa alla människor, att klara mig utan min familj och mina vänner, hur jag ska göra med räkningarna, när jag är så långt bort, vet ingenting känns det som?är så rastlös, börjar på en massa saker hela tiden men har inte tiden eller egentligen är det väll orken, tålamodet och koncentrationen som gör att dom inte blir klara. Hattar bara runt och gör lite här och där men inget vettigt och egentligen vill jag bara lägga mig ner och sova.
Känns som om jag har så mycke tankar, känslor inom mig, som kommer att explodera när som helst, vill bara skära och få lindring och slippa allt för en stund?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Blev inget läger för mig i helgen, bad pappa ringa dom igår och säga att jag blivit sjuk, kände att jag inte mådde/mår tillräckligt bra psykiskt för att orka/klara av att åka ensam till Stockholm en hel helg på läger/kurs. Ville verkligen åka men jag tror att jag fattade rätt beslut att inte åka, förhoppningsvis kommer det fler chanser.
Har varit så trött sista dagarna, igår hade jag 4 missade samtal från F när jag vaknade och när jag hörde av mig till honom så tänkte han precis ringa mina föräldrar eftersom han blev orolig när jag inte svarade. Fattar inte att jag ska vara så trött?!
Idag har jag mest sovit men det beror på att mamma kom in med ett litet litet bagglamm igår kväll och han var mer död än levande, hade ingen aning om vilken tacka som var hans mamma eftersom det var flera som fått lamm på kvällen. Han hade hamnat på sidan om. Så vi tog in honom, la honom i en låda med mjukt tyg i, han var kall i munnen, han var så svag att han inte orkade bräka eller ens lyfta huvudet själv, vi trodde verkligen inte att han skulle överleva natten, när lammen är kalla i munnen och krampar så brukar det betyda att dom inte kommer att klara sig, men jag satt och masserade honom, och torkade honom, matade honom först varje kvart sen varje halvtimme med en spruta (utan kanyl så klart) eftersom han inte orkade suga, torkade honom i baken (eftersom tackorna slickar sina lamm i baken) ville ha i gång hans mage, vände på honom då och då så han inte skulle ligga stilla på samma ställe. Pratade med honom och i morse började han plötsligt suga på fingret, bräka och kunde ställa sig upp bara jag la hans ben rätt, han var ostadig men kunde stå och suga och var mycket piggare, nu under dagen har han ägnat sig åt att rymma ur kartongen och gå runt i hallen, prata och titta på en och man ser att han lyssnar, trodde inte ens att han skulle överleva natten och speciellt inte eftersom vi inte hade någon lammnäring eller råmjölk hemma utan bara kunde ge honom vispgrädde, blandat med lite vanlig mellanmjölk, men han överraskade oss verkligen.
Verkar som om jag kommer att ha lammvakten i natt med, nu är han ute med resten av fåren, så se hur det funkar, om han måste in igen eller om det går bra, lite jobbigare att ge honom mat när han är ute. Men men.
Annars har jag tagit bort stygnen idag eftersom dom bara gjorde ont, och armen är svullen, verkar vara lite infekterat där stygnen satt. Men det kommer nog gå över av sig själv det brukar det göra.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Var hos läkaren idag, han sa inget som jag inte redan visste. Sen skrev han ut en medicin som jag kunde ta vid behov eftersom han misstänkte att jag hade lite magkattar, han visste vilka mediciner jag redan äter, och jag frågade extra på apoteket om man kunde äta dom tillsammans och hon sa att det inte var någon fara, eftersom det gällde dom medicinerna. Men när jag sen läser bipacksedeln så står det att en av mina andra mediciner och den nya kan påverka varandra om man äter dom samtidigt, dyr var den också. Blir så less! Att dom inte har koll eller åtminstone kollar upp innan dom skriver ut medicin till någon som redan äter andra mediciner.
Sen har mamma satt mig på en diet med några, bas saker som jag äter och förhoppningsvis ska magen bli bättre så jag kan prova att lägga till olika saker för att se vad jag mår bra eller inte bra av att äta så jag kan undvika det i framtiden, just nu vet jag att jag inte mår bra av att äta banan, gurka, starkt kryddad mat, lök, ibland inte fil/yoghurt eller andra mjölkprodukter. Så just nu äter jag glutenfritt och har dragit ner på mjölkprodukter, så nu blir det soja och havre mjölk istället inte alls lika gott och en del är riktigt äckligt men om magen blir bättre så, är det värt det.
Mådde väldigt illa natten som var och i morse, men jag lyckades ändå ta mig iväg till vårdcentralen, och äta lite på eftermiddagen. Sen mådde jag lite bättre, även om jag var yr och stundtals mådde rätt illa. När jag kom hem så kände jag hur trött jag var, somnade och sov ett par timmar, vaknade och frös, mådde riktigt illa. Men tvingade i mig mat. Men inte mår jag bättre för det, illamåendet finns där hela tiden blir bara mer eller mindre starkt, men det är så pass mycket att det är riktigt jobbigt och gör att jag inte kan sova och är rädd för att kräkas.
Hatar verkligen att må illa!!!!
Förövrigt går humöret upp och ner. Ena sekunden är det rätt okej för att i nästa vara botten.
Innan jag skar mig i söndags kväll var det mer än en månad sen jag skar mig sist och jag hade inte sytt, tejpat eller blivit omplåstrad av någon annan än mig själv sen hösten -06.
Just nu är det en massa blandade känslor, jag vill inte skära eller skada mig själv, men samtidigt så blev jag påmind om hur det lindrar, även om det är ett falskt lugn och man bara mår sämre, så hjälper det för stunden även om det bara är en liten ynka sekund, så känns det som om det är värt det just då när man mår så dåligt, men efteråt när man mår bättre så undrar man varför man gjorde det, det sårar och gör bara alla man bryr sig om illa. Sen jag skar mig sist har jag kämpat mot känslorna och längtan efter att göra det igen, det är ju så lätt? Längtan och tankar jag inte har haft (eller iaf inte så starka) på länge har åter invaderat min kropp och mitt huvud... mycket ångest, oro och skit?
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Magen är fortfarande dum. Önskar jag kunde skära bort den, så jag fick slippa alla problem med den. Tänk att slippa ät och slippa gå på toa, vore underbart men omöjligt.
Vill vara liten igen, få krypa upp i någons knä och få gråta ut i någons trygga famn...
Varför ska allt vara så jobbigt...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Söndag kväll blev en jobbig kväll?bröt ihop och skar mig. Grät hysteriskt, skakade, händerna domnade, kunde inte andas, yr, kändes som om jag skulle svimma. Lyssnade på sleeping sun på högsta volym i öronen, smsade Älvsyster i panik och desperation, kändes som nått gått sönder inom mig och jag orkade inte mer. Smsade mamma och bad henne komma, sen talade jag om att jag skurit mig. Det har jag aldrig gjort förut. Pratade med älsvsyster på msn tills mamma kom. TACK älskade vännen för att du fanns där och kunde lugna mig. TACK!!!!<3<3<3 När mamma kom satt jag med armen i en handduk, hon undrade om jag måste sy eller om vi kunde plåstra om det själva, jag misstänkte att ett sår måste sys men jag var inte säker så hon ringde sjukvårdsupplysningen och han ville titta på såren, så vi åkte till primärvårdsjouren och han tittade, la om och sa ni får åka till sjukhuset i grannstaden för det där måste sys. Så vi satte oss i bilen och kom till akuten ca 23:30 fick sitta i ett rum, meddans dom kollade blodtryck, ställde en massa frågor mm, sen gjorde dom i ordning det som behövs för att sy sen blev det väntan på att doktorn skulle komma. När dom skulle sy fick mamma gå ut. Sen tror inte jag att jag tål bedövning så dom sydde utan bedövning, gjorde lite ont men inte värre än när dom bedövar, bet ihop bara. Efteråt kändes armen bedövad, fast den inte var det. Efteråt tejpade läkaren över alla såren även dom han sydde, konstigt. Läkaren frågade om mamma skulle ta hand om mig när vi skulle åka därifrån. Kom hem till lägenheten sent eftersom vi åkte från akuten runt 01:00 så mamma sov ett par timmar hos mig innan hon åkte hem för att mata djuren sen kom hon tillbaka för att skjutsa mig till E, sen följde jag med hem till mina föräldrar för jag orkar inte vara själv. Men jag hatar mig själv för att jag gjorde så mot mina föräldrar, älvsyster och F! Men just när jag gjorde det kunde jag inte tänka jag ville bara må bättre, om så bara lite grann för en kort sekund. När mamma kom kunde jag tom skratta och skämta, men det var nog mycket min mask som jag visade upp då. Hatar min mask men jag har haft den i så många år att jag inte vet hur man gör för att släppa den, och jag är också rädd för att släppa den för den har varit mitt skydd i så många år. ?It´s easier to fake a smile, than tell the whole world, how you really feel...? I morse fick jag ett sms från F där han bad mig tala om hur jag mådde och vad jag hade gjort, (han ringde precis när vi skulle åka så jag kunde inte prata med honom då och jag orkade inte skriva vad som hänt utan skrev bara att jag inte hade mått så bra och gjort nått dumt, men att han inte behövde vara orolig) han är underbar! Förstår inte hur jag har lyckats få en så otroligt fin pojkvän?! Pratade med honom på msn nu ikväll och han är så klok, så uppmärksam och ja helt UNDERBAR!!!!
Idag hos E ville jag bara gråta, tårarna var nära, ville bara sätta mig på golvet och gråta, släppa masken och visa hur jag mår/känner. Men jag kunde inte?.log och gömde mig bakom masken men jag tror att lite sken igenom ändå. Försökte berätta hur jag mådde och vad som hände kvällen/natten före, men jag har så svårt att prata om hur jag mår, svarar oftast bra när någon frågar hur jag mår. Men E sa att hon skulle ringa mig i slutet på veckan och jag ska kanske träffa henne då få se vad som händer. När jag skulle gå sa E en rak fråga, tänker du göra det igen? Vill du ta livet av dig? Jag svarade nej på sista frågan och undvek att svara på den första. Men samtidigt som jag sa nej på hennes fråga tänkte jag, är det sanningen? Min mage är värre än någonsin och pga den är det extra jobbigt med min ocd, och om dom inte kan hjälpa mig med den (ringde vårdcentralen men där sa dom att jag skulle ringa imorgon kl 8 för att få en akut tid) så känns det verkligen inte som att jag orkar fortsätta att leva, orkar inte ha det såhär resten av mitt liv, då ser jag bara en utväg piller?Tror inte att jag verkligen kommer att göra det men det känns som att jag inte har något annat alternativ om dom inte kan hjälpa mig med magen, för jag orkar inte ha det så här längre?orkar inte?ORKAR INTE?.vill bara gråta och ge upp orkar inte kämpa?Min syster sa idag ?vad har du för anledning att skära dig du har ju en pojkvän nu? men även om jag älskar honom och han är underbar så innebär det inte att jag bara blir frisk och börjar må jättebra, på en gång.
verkar bara skriva lååånga inlägg nu.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [2]
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [1]
Se mig
Bry er
Jag finns jag bländar er
Ser ni mig?
Bryr ni er?
Finns ni?
Jag lämnar er
Jag lämnar er
Ser ni inte mina tårar?
Kanske ni hör mina skrik?
Se mig då!
Jag skriker högt för jag vill härifrån!
Fatta jag vill inte bara överleva
Hitta ljus och börja leva
/Leva död
Men det gröna monstret som en gång var liten, bara skrattar och hånler, han vet att han har makten nu, att han är stor och stark, att den lilla flickan bara blir mindre och mindre för varje, minut. Han suger sakta livet ur den lilla flickan, han lever på hennes rädsla, hennes skräck...Han flinar, och känner sig duktig för han vet att han än en gång lyckats lura alla, med falska leenden, skratt och genom att visa upp en lycklig fasad, klistra den glada masken över tårarna, genom att gömma den lilla rädda flickan i buren. Genom att gömma kaoset han skapar... Han blir hela större och starkare...den lilla flickan krymper och blir svagare....varför är det ingen som genomskådar det gröna monstrets alla trick och lögner???!!! Varför är det ingen som ser igenom den lyckliga fasaden, den glada masken och ser den lilla rädda flickans tårar där hon sitter instängd i buren och gråter av rädsla för att försvinna för alltid, utplånad av det stora gröna monstret...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Har inte skrivit på ett tag, inte orkat eller haft tid. På skärtorsdagen kom F hit (är hos mina föräldrar) och han stannade tills på måndag eftermiddag, under hans besök hann vi gå två gånger i kyrkan, leta påskägg, äta vääääldigt mycke godis, säga hejdå till min syrra som åkte till taizé på lördag natt, fira min lillebror som fyllde år i måndags, sen blev det bestämt att jag skulle följa med honom hem när han åkte på måndagen, så vi tog bussen 4 1/2 timme innan vi äntligen kom hem till honom, bussen var jättefull så det var lite jobbigt eller det var mycke jobbigt på slutet, tack älvsyster för att du lugnade mig med dina fina ord! Sen dagen efter åkte F till jobbet vid 6-tiden och kom hem runt 17 tiden. Så jag tittade på tv, och lite annat. Så har mina dagar sett ut sista veckan, (alltså som vanligt, enda skillnaden var att det var i en större stad.) Utom en dag när jag tog mod till mig och gick och handlade på ica, var jobbigt att gå dit fast det var så nära. är ett tecken på att jag varit för mycke hemma hos mina föräldrar eftersom när jag är hos dom så måste jag ha sällskap för att ta mig någonstanns eftersom jag inte har körkort och inte gillar att åka buss. Men i fredags kväll var vi bjudna på middag hos en av hans kompisar, kompisen var väldigt trevlig och han bodde fint. Kompisen hade också bjudit dit ett annat par så vi såg på film, pratade och hade trevligt. Sen på lördagen träffade vi en annan av hans kompisar, vi träffades ute på stan, fikade och pratade, hon var också väldigt trevlig. På vägen hem från centrum berättade jag typ min historia med början när jag blev sjuk tills idag, men plötsligt blev jag jätte yr, det kom från ingenstanns det bara snurrade till och ett tag var jag verkligen nära att tuppa av i en snöhög och jag funderade medans jag gick var jag skulle spy eftersom det kändes som om jag skulle göra det, det var verkligen skumt, för jag var både väldigt lugn men samtidgt alldeles hysterisk, men jag fortsatta bara att prata på, och efter ett tag som kände länge men samtidigt rätt kort mådde jag lite bättre, men absolut inte bra, jag hade varit yr med illamående innan vi gick till centrum också men bara lite en kort stund (den gången kom det också plötsligt) och jag lyckades faktiskt få i mig lunch innan vi gick. Hemma igen mådde jag fortfarande rätt illa och kände mig konstig, la mig i sängen ett tag och blev helt snurrig när jag satte mig upp men efter ett tag klarade jag inte av att ligga i sängen längre så jag klev upp och satte mig i soffan, såg på en film och någon/några timmar senare bestämde jag mig för att göra middag, fast jag inte mådde bra, mådde illa och konstigt men samtidigt kände jag mig hungrig men jag förstår inte varför eftersom jag ätit mer den dagen än jag brukar göra på en dag iom lunchen, åt middag och senare på kvällen mådde jag bättre inte bra men det funkade iaf. Men jag orkade inte, vågade inte åka buss hem ensam, min mage har dessutom varit dum nästan hela veckan så jag var rädd att den skulle pajja ï bussen på vägen hem. så pappa kom och hämtade mig han körde alla milen för att hämta mig bara för att jag inte klarade av att ta bussen. Dom ställer verkligen upp sådana gånger men jag känner mig dum och värdelös som inte ens klarade av att ta bussen hem ensam i ynka 4 1/2 timme. När vi kom hem hade en tacka precis fått årets första lamm, blev 3 st älskar att vara ute bland fåren på våren när dom lammar är så mysigt, får är så mysiga och lammen sååå söta, om jag skaffar en egen gård någon gång ska jag ha några får. Men det här året kommer det inte bli så mycke tid att vara där, imorgon åker jag till min lägenhet, min lillebror ska bo där med mig hela veckan när han pryar på veterinärstationen. 11-13/4 kommer jag att vara i stockholm på kurs (om jag pallar att ta mig dit med tåg ensam) sen helgen efter det ska jag träffa F sen kanske under veckan efter det också, sen är det nästan maj och då ska F flytta ännu längre bort för att han ska doktorera så då kommer det vara ca 50 mil enkel resa emellan oss om jag bor kvar här. Då kommer vi inte att kunna träffas så ofta eftersom avståndet är så långt och det blir svårt att pricka in så vi kan träffas. Så det är i princip bestämt att jag ska bo hos honom i hans studentrum, och sen får vi se vad som händer om vi klarar av att bo tillsammans på en sån liten yta i en månad så borde vi klara det mesta. och kan kanske skaffa en större lägenhet, men vi får se vad som händer, jag vet att det är helt sjukt att flytta så långt bort och tillsammans med en kille jag inte känt så länge och på en sån liten yta, men går det så går det, och då har vi ju testat iaf, om jag inte flyttar med honom så kommer det kanske inte att hålla pga avståndet. Men det känns lite jobbigt eller rätt mycke att flytta till ett litet studentrum och bo i korridor i en stad jag aldrig varit i så långt bort från min familj och mina vänner, dom som är min trygghet och som vet vad som händer med mig när jag inte mår bra som jag litar på och känner förtroende för, dom som jag alltid kan vända mig till om det krisar. Men jag vet också att det är F som kommer att bli min trygghet och sånt i framtiden om det funkar, jag kan inte förlita mig på mina föräldrar hela livet. Men det känns jobbigt, speciellt när jag mår illa och inte vill vara själv, eller jag mår dåligt och jag är så långt borta från mina vänner som jag vet ställer upp, som vet hur det är...men imorgon ska jag säga upp min lägenhet iaf eftersom jag aldrig är där ändå och ska bo med F snart, och funkar det inte med honom bor jag med mina föräldrar eller nått tills jag får tag i en lägenhet, har ändå tänk flytta till nått billigare så då måste jag ju ändå säga upp lägenheten. Och på dom 3 månader jag har i uppsägningstid kommer jag ju att hinna se hur det funkar med F. Det händer mycke nu.
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]
