det lilla gröna monstret gör sig påmind igen...
22 november kl. 17:03

Har hänt en del sen sist jag skrev. har bara inte orkat skriva fast jag velat. med praktiken och terapin. onsdagarna känns väldigt långa då jag inte kommer hem förens halv 5 på eftermiddagen. håller på att somna hela dagarna vilket är riktigt jobbigt under praktiken. spelar ingen roll hur mycket jag sover jag är ändå döds trött, vill bara krypa ner och gömma mig under täcket och vakna i vår och vara pigg, men jag vet att det inte går, så jag kämpar mig igenom dagarna och gör det jag måste göra.

En positiv sak som hänt är att jag träffat J som är en underbar kille!

trots det kämpar jag för att hålla huvudet över ytan och stå emot alla dåliga känslor och tankar som börjat växa sig starkare. jag förstår inte varför när jag har det så bra med J och jag tar mig iväg på praktiken och allt "funkar" i livet. men då blir tvången starkare, vilket resulterar i mer och längre tvättning av händerna och minsta lilla sak för mig att bli hysterisk, bara minsta tvivel på att jag fått nått på mig och jag håller på att bryta ihop, hjärnan kokar av kaos och jag vet inte vad jag ska göra. det lilla gröna monstret gör sig påmind igen och förösker dra ner mig, lockar, skriker och slåss för att få mig att göra som han vill, förstöra, söndra, straffa och göra mig fulare! fingrarna kliar, böjer sig och längtar efter det förbjudna vassa eller varma. att få känna lättnaden och lugnet om så bara för en minut, en sekund, vet att det inte är värt det och att jag inte får göra så mot dom som bryr sig om mig. och jag hatar mig själv för den längtan och dom tankarna som orsakar andra smärta. känner mig så dum och falsk!

gråter inom mig, medans maskens påklistrade leende lyser på utsidan. jag har all anledning att vara lycklig och må bra! varför gråter den lilla flickan på insidan? varför tar det lilla gröna monstret över och växer sig starkare? varför måste jag än en gång försöka överrösta rösterna i mitt huvud med hög musik i öronen? jag skulle ju må bra, bli vuxen och inte känna så här mer... vill inte oroa, förstöra för alla andra genom att visa vad som är bakom masken, men börjar bli rädd för mina tankar.



Postat i: dagboks anteckningar  Permalink   Kommentarer [2]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/fairy_wings/entry/det_lilla_gr%C3%B6na_monstret_g%C3%B6r
Kommentarer:

Åh. vännen min <3. Önskar jag kunde göra nåt!
Tycker inte att du ska känna dig dum, för du vill ju må bra och du vill ju leva ett friskt liv! Det är monstret det är fel på. Och det är klart att monstret skriker och väsnas när du mår bra, han vill ju dig illa och därför vill han inte att du ska må bra.
Sen så kan man ju inte må bra hela tiden. Det kommer bakslag och tankarna försvinner inte på en gång. Däremot kommer du aldrig att hamna på botten igen. Du har redan kommit en så lång väg!
Men du ska må bra! Du får må bra! DU FÖRTJÄNAR att MÅ BRA!!!

Skrivet av din Jenny den 22 november, 2009 kl. 18:30 #

tack för inspirationen. vackert skrivet!
icryatparties.wordpress.com

Skrivet av icryatparties den 24 juni, 2010 kl. 16:44 #

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten