Ena sekunden är jag så nära att göra nått destruktivt och vill bara kunna andas igen, känner att jag kan göra nästan vad som helst för att slippa klumpen i magen av oro och ångest och kunna andas. i nästa känns det som jag inte orkar och inte vill mer, och i nästa är jag bara likgiltig och känner att jag borde göra allt jag borde och ska för så dåligt mår jag ju inte. sen varvas ett stort lugn och molande ångest med mer akut ångest som sveper igenom en och gör att man i panik, för att bli av med det onda gör nästan vad som helst. varit nära att gå och kräkas flera gånger, inte pga illamåendet utan för att jag känner mig så äcklig och falsk och pga klumpen i magen. är så jobbigt när det skiftar så snabbt, hänger inte med och jag är så trött. om ca 3 timmar är det meningen att jag ska kliva upp och göra mig klar att åka till praktiken. vet inte hur jag ska klara av det. just nu räknar jag sekunderna tills jag ska till läkaren, måste försöka orka tills dess, det måste finnas nått hon kan göra för jag orkar inte ha det så här! mer än jag någonsin gjort förut så skriker jag efter hjälp, på alla sätt jag kan, men det verkar inte vara nog...
Postat i: dagboks anteckningar Permalink Kommentarer [2]
Jag önskar jag kunde göra någonting! Jag tänker på dig och finns här för dig! Varför känner du dig äcklig och falsk? Vad är det som gör att det känns så jobbigt? Det brukar kännas lite bättre om man formulerar det, för då blir det mer överskådligt. Bara så du vet det är du INTE det minsta äcklig eller falsk! Du kämpar ju bara på och gör det bästa du kan! Du är fin, underbar och fantastisk!
Det kommer att ordna sig! Det kommer att bli bättre! Det kommer att gå över! Håll bara ut, vännen min.
<3
Skrivet av Jenny den 13 januari, 2010 kl. 12:17 #
Önskar jag kunde göra något för dig vännen! Finns här för dig, alltid! Önskar du kunde se vilken vacker och underbar människa du är! Du är stark, du klarar det här. Men be om hjälp om du behöver! Kräv att få hjälpen! Varma kramar
Skrivet av Sara den 13 januari, 2010 kl. 13:08 #