I går gjorde jag något som jag inte har gjort på 14 månader. Jag körde bil för första gången! Jag har inte stridit om att få köra men jag har ju velat prova flera gånger. Jag visste ju att min arm inte funkar så bra att växla med men det finns det ju hjälp för om så skulle vara.

Det gick mycket bra tyckte jag och det tyckte Gudrun också, det blev inte så långt men jag fick prova i alla fall.

Var till Mariestad över helgen vi träffade min cykenkompis Anders, han ska åka Vätternrundan för trettionde gången nu i år. För min del blir det inget med det i år heller. Det var ju planerat att jag skulle åka tandemracer med min Gudrun. Jag ska in och byta knäled i maj eller juni så det går ju inte då, det blir för kort tid att träna upp knäet på.

Det var så att jag kunde gå ganska långt efter att jag kom hem från sjukhuset men jag började få ont i knäet mer och mer efter att jag varit ute. Nu var jag på röntgen och sedan till ortopeden för några dagar sedan. Jag frågade varför det blev sämre och sämre. Ortopeden sa att det var nog så att operationen på benet blev nog inte helt perfekt, så att knäleden har slitits lite snett. Det brukar vara så att det blir bättre ett tag och sedan börjar förslitningen ge sig till känna. Nu var knäet skadat också efter olyckan men de trodde att det skulle gå bra ändå, men tyvärr funkade det inte så länge, så det blir operation på knäet också så vi får väll hoppas att det är slut med operationer efter denna.