Långväg till baks til ett normalt liv igen
Postat i: Per | Permalink | Kommentarer [4]
28 mars
kl. 10:01
Måndag en dryg vecka efter utskrivningen.
Jag tränar och tränar med benet och högra axeln men det går så sakta att bli bättre, jag är för ivrig tror jag, de sa det på sjukhuset iaf
För mig går det alldeles för sakta, jag vill komma igång men jag kan ju inte gå utan stöd och då kan man undra hur det ska sluta, jag vände mig om mellan spisen och Skafferiet och dansade omkull på golvet, jag klarade inte att ta mig upp från golvet själv så svag har jag blivit i kroppen efter olyckan.
Gudrun jobbar och jag sitter och väntar på min stora syster Lena. Hon och Tommy ska komma på kaffe i dag.
Postat i: Per | Permalink | Kommentarer [4]
Skriv en kommentar:
Kommentarer är avstängda för detta inlägg
Älskade lilla pappa! Du är för åtålig! :) Du ska se att det kommer att bli bra men det måste få ta tid! <3 Älskar dig!
Skrivet av Sandra den 28 mars, 2011 kl. 10:48 #
Du måste låta det ta tid!!! Du har ju i princip knackat på "pärleporten" men du blev inte insläpt, tack och lov! Tålamod vill du kanske inte ha men du måste!:) Du har inget annat val!
Håller tummarna för dig!
Många kramar
Skrivet av Tranan den 30 mars, 2011 kl. 16:12 #
Du drar på dig det ena eländet efter det andra har jag läst =( Skönt att du börjar ta dig tillbaka på banan igen!
Skrivet av Ann den 08 april, 2011 kl. 13:43 #
jag saknar dig morfar
Skrivet av wilma den 24 april, 2011 kl. 19:32 #