Rössnerkommentaren, kapitel I

Här finns en bok av Rössner: Hälsa till alla, Brombergs förlag 2001. På sid. 242-244 meddelar han tips under rubriken "Liten näringslära":

"Använd så magra mejeriprodukter som möjligt... Fettreducerad ... filmjölk, yoghurt eller andra syrade produkter har precis samma energiinnehåll som den mjölk den är gjord av."

Men utan fettet kan man inte så lätt tillgodogöra man sig inte den kalk och de vitaminer som finns kvar i pastöriserad mjölk. Dessutom brukar mejerierna tillsätta torrmjölk för att det inte skall bli så blaskigt, och det innehåller härsket kolesterol, den enda typ av kolesterol som fak­tiskt är skadlig. Men Rössner betalas av mejerinäringen, som tjänar bäst på att sälja fett­redu­cerad mjölk - spill från smörtillverkningen som förr gavs till grisarna.

Skrivet av Piltson den 2 oktober 2006 kl. 21:33 #

Rössnerkommentaren, kapitel II:
från sid. 242:

"Ta bort matfettet på smörgåsarna. Lägg pålägget direkt på brödet."

Alternativt förslag: ta bort brödet från smörgåsarna. Stryk smör direkt på skinkan.

Personlig anpassning av Wolfgang Lutz´ program (Leben ohne Brot, nu i 15:e upplagan).
Speciellt lämpligt för skinkpålägg, eftersom vår tids fläskkött är fettreducerat genom onaturlig avel. Istället pumpar vissa charkuterier in vatten, ett effektivt sätt att diskret öka vikten när skinkan säljs per kilo.

Skrivet av Piltson den 3 oktober 2006 kl. 10:25 #

Rössnerkommentaren, Kapitel III
från sid. 243:

"Använd mikrovågsugnen till matlagning."

I en mikrovågsugn värms maten upp inifrån genom att mikrovågornas växelström får mole­ky­ler och celler att spinna runt miljontals varv i sekunden. De värms upp av friktionen. Samtidigt skapas en mängd ämnen som visat sig framkalla flera olika cancertyper, bl.a. leukemi. Cel­ler­na i maten bryts ned på ett sätt som är ovant för matsmältningsorganen, så att vita blod­krop­par slås ut och immunförsvaret försvagas. Vitaminer förloras eller görs otillgängliga.
Elekt­ronikindustrin lyckades förtrycka dessa rön av en schweizisk forskare, som blev för­bjuden att publicera. Domen upphävdes dock av Europadomstolen 25/8 1998. Stefan Röss­ners bok är utgiven 2001, och han var sålunda tillåten att meddela dessa upplysningar.

Mera kan läsas på adress:
www.health-science/microwave_hazards.html

Dessutom smakar det illa.

Alternativt förslag: Använd aldrig mikrovågsugn. Vid restaurangbesök, lämna lokalen om köket innehåller mikrovågsugn.

Skrivet av Piltson den 4 oktober 2006 kl. 09:41 #

Kommentar från publiken:

"Cellerna i maten bryts ned på ett sätt som är ovant för matsmältningsorganen, så att vita blodkroppar slås ut och immunförsvaret försvagas"
Piltson är värre än kvällstidningarnas löpsedlar på att sprida desinformation och oro med befängda upp­gifter.
Vi är tre familjer med sammanlagt 18 individer från tonåren och uppåt. I 2 månader prövade vi att mik­ra all mat vi rimligen kunde. Vi tittade på antalet vita blodkroppar inklusive differentialräkning av vita blodkroppar samt immunglobuliner före och efter försöket utan att se någon som helst skillnad. Vi tittade också på ett antal andra parametrar utan att se någon påverkan.
Den här undersökningen är inte invändningsfri, vi var bara 18 stycken men när vi nu efter 1½ år tar om samma prover ser vi fortfarande inga avvikelser. Vi fortsätter att använda våra mikro­vågsugnar som ett praktiskt hjälpmedel.

Skrivet av -aa den 6 oktober 2006 kl. 14:36 #

Rössnerkommentaren, Kapitel IV
från sid. 138:

"Potatis är en basföda, som alla experter önskar att vi skall äta mer av."

Här två "experter":
Staffan Lindeberg, författare till "Maten och folksjukdomarna": en medelstor potatis om dagen räcker.
Walter Willet, författare till "Eat drink and be healthy" och professor vid Harvard, har möblerat om den amerikanska "kostpyramiden". Han vill ha potatis längst upp, d.v.s. bland de saker som vi skall vara ytterst försiktiga med.

Bakgrunden till dessa iakttagelser är att stärkelsehaltiga kolhydrater omvandlas till socker, som höjer blodsockret och ger benägenhet till fetma om de inte förbränns ordentligt med ordentlig motion.

Skrivet av Piltson den 5 oktober 2006 kl. 07:37 #

Rössnerkommentaren, kapitel V
Från sid. 242:

?Välj fettsnåla produkter i affären. Leta efter det gröna nyckelhålet som visar på lite fett...?

När svensk handel år 1989 införde nyckelhålsmärkning av ätbara industriprodukter rådde en uppfattning att övervikt vållas av fet mat. Det gällde att förbättra folkhälsan genom att hjälpa folk hitta ?fettsnål? mat. Utvecklingen blev den motsatta ­- en kraftig ökning av fetma inom hela folket, och kraftigast i ?högutbildade? skikt där man anses hålla sig speciellt informerad och vara mån om kvaliteten i de varor man köper.

Systemet har alltså varit effektivt ? i fel riktning. Allt fler inser nu att det baserades på en vill­fa­relse. Framför allt diabetiker har lärt sig att se nyckelhålet som en ledtråd till mat som skall undvikas. Men denna praktiska nytta grumlades när reglerna senare luckrades upp, så att även nyttig mat nu kan vara nyckelmärkt, t.ex. färsk lax. Därmed försvagades dess praktiska användbarhet. Mer om detta på adress http://www.fetmaparadoxen.se.

När Rössners bok kom ut 2001 var bekymrade människor på god väg att inse systemets förödande effekt, men denna insikt har naturligt nog kommit långsamt bland befordrade äm­betsmän och akademiker som byggt sin yrkeskarriär på ett felaktigt synsätt. Även Stephan Rössner hör dock till dem som antytt beredskap till kursändring. Det välkomnas av många, men bland folket som helhet har det gått mera trögt, eftersom man sedan 1989 hunnit utbilda en hel generation dietister i ett synsätt som saknar förankring i vetenskaplig verklighet.

Alternativt förslag:
Leta efter det gröna nyckelhålet och undvik dessa produkter.

Skrivet av Piltson den 6 oktober 2006 kl. 10:14 #

Rössnerkommentaren, Kapitel VI
från sid. 27:

"...vi rör oss i ett träskland av kommersiella intressen, dålig vetenskap, korttidsstudier och avsaknad av vidare kontroll."

En träffande iakttagelse. Denna vecka fortsätter Rössnerkommentaren med ytterligare fyra kapitel.

Skrivet av Piltson den 9 oktober 2006 kl. 10:51 #

Rössnerkommentaren, Kapitel VII
Från sid. 141:

"Idag har man fått klart för sig att det är fleromättade fetter som vi behöver istället för de mät­tade."

Alternativ formulering:
"Idag har man fått klart för sig att det är mättade fetter som vi behöver istället för de fler­omät­tade."

Mättat fett finns i mejeriprodukter, kött och vissa tropiska växter. Sådant fett har människor ätit sedan tidernas begynnelse. Vi är därför anpassade till dem, och ingen har kunnat visa att de kan vara skadliga. De har t.ex. kopplats till hjärtkärlsjukdomar, men den del av Frankrike som har högst förbrukning av mättat fett har landets lägsta förekomst av sådana sjukdomar (se http://maurice.legoy.free.fr/lettre_sante/no_07.htm). De hör till standardkosten hos för­in­dustriella jägarfolk i olika delar av världen, där sådana sjukdomar okända fast man levat på mättat fett i hundratals generationer.

Fleromättade fetter finns i industriellt framställda växtoljor. De är en nyhet i matgrytorna som kroppen har svårt att godta. De härsknar snabbare än mättat fett och fortsätter härskna innan de smälts, vilket ökar behovet av vitaminer. De "leverfläckar" som äldre personer drabbas av anses bero på att omättat fett inte bekämpats med tillräckligt mycket E-vitamin. Andra skad­liga effekter har förtecknats av en amerikansk auktoritet:

"especially damaging to the reproductive organs and the lungs - sites for huge increases in cancer in the US ...inhibit the ability to learn, especially under conditions of stress ...toxic to the liver ...compromise the integrity of the immune system ...depress the mental and physical growth of infants ...increase levels of uric acid in the blood ...cause abnormal fatty acid profiles in the adipose tissues ...have been linked to mental decline and chromosomal damage ...accelerate aging ...associated with increasing rates of cancer, heart disease and weight gain ... tendency to form blood clots, and hence myocardial infarction ... vegetable oils are more toxic when heated ...polyunsaturates turn to varnish in the intestines ...women who consumed mostly vegetable oils had far more wrinkles than those who used traditional ani­mal fats ? almost three quarters of the fat in artery clogs is unsaturated."
(excerpterat från www.westonaprice.org/knowyourfats/oiling.html)

Dessa insikter var väl kända 2001, när Rössners bok kom ut. Men de har efter hand blivit allt mer spridda, och det är möjligt att Stephan Rössner sedan dess har justerat sin uppfattning.

Skrivet av Piltson den 10 oktober 2006 kl. 18:53 #

Kommentar från publiken:

När vi ändå håller på att mobba Rössner får vi inte glömma att det var han som gav legitimitet åt en avancerad svältkur för bantning: Nutrilett! Numera skäms han över sitt tidigare engagemang med detta luriumpulver och svamlar något om att det kan vara en god start på en bantningsdiet, men att sen... host ... ehem.... För mig kommer han alltid att vara professor pulver som sålde sin akademiska heder och trovärdighet för att medverka till denna bluffprodukt. Alla kan göra sin egen falsiumprodukt om man nu tror på att svält är en bra bantningsmetod. Rör ihop sojaproteinisolat, socker och en krossad mulitvitamintablett. Väg sen upp så att du får ca 600 kcal som dagsdos och du är färdig. Nästan ke­miskt fritt från livsfarligt fett. Genialt! Du kommer att klättra på väggarna, men så småningom kom­mer din kropp att ge upp och börja använda fettreserverna, och samtidigt bryta ner din muskelmassa. Du kommer att må riktigt dåligt (det är intensive-delen som man får på köpet) men det kan det vara värt.
Michael N

Skrivet av Michael N den 10 oktober 2006 kl. 20:40
Webbplats: http://www.fatlies.net #

Svar:

Vad vi inte kan förstå är hur en som gjort så många missar, och tydligen framhärdar med detta, kan ses som landets ledande auktoritet bland både journalister och medicinare. Det var därför vi började den här "Rössnerkommentaren".

Skrivet av Piltson den 10 oktober 2006 kl. 23:18 #

Rössnerkommentaren, Kapitel VIII

Från sid. 19:
"Stenåldersfödan var inte heller särskilt rik på fett."

Alternativ formulering:
"I stenåldersfödan var fett det viktigaste näringsämnet"

Idag är experter överens om att vårt behov av näringsämnen formats av evolutionen, vad män­niskor hade att äta under äldre stenåldern, alltså innan man började bruka jorden för så­där tiotusen år sedan. Sålunda har vi drabbats av en flod av böcker som ger råd om detta. Stenåldersföda har blivit ett politiskt korrekt slagord.

Men dessvärre är man komplett oense om vad denna kost egentligen innehöll.

Tanken att den innehöll lite fett är styrande för den konventionella vetenskapen, som lärs ut på amerikanska universitet (nyckelman prof. Barry Popkin) och till stor del finansieras av låg­fettindustrin. Den motsägs av iakttagelser från arkeologiska utgrävningar, matvanor hos nutida jägarfolk, västerländsk näringshistoria och vår egen anatomi. Den motsägs vare sig man ser till tillgängligheten eller vittnesbörden rörande matvanor.

De första människorna var snyltare, de levde på rester som rovdjur lämnat efter sig. Tog hem ben som de knäckte för att få ut märgen. Lärde sig jaga och hade villebråd med fett kött, till stor del mättat: kamel, buffel, mammut, bäver, säl... Samlade växter i tropikerna: palmolja och kokosnöt. Samlade feta larver - även idag en delikatess hos djungelfolk i olika världs­delar.

"Vår tids jägare/samlare, liksom dem i forntiden har bättre kunskap om bra kost än flertalet nutida doktorer... De begrep att en fettsnål kost var den säkraste vägen mot svaghet, sjuk­dom och död." (Mary Enig)

Se vidare:
www.westonaprice.org/traditional_diets/caveman_cuisine.html - 27k -
M. C. Cohen: History Diet and Hunter-Gatherers, i The Cambridge World History of Food, p. 63-69

Skrivet av Piltson den 11 oktober 2006 kl. 11:30 #

Ah, här glömde vi en sak:
Våra smaklökar är också produkter av evolutionen. Den har fått oss att uppskatta fet mat för att locka oss att äta det vi mår bra av.

Skrivet av Piltson den 11 oktober 2006 kl. 11:33 #

Rössnerkommentaren, Kapitel IX

Från sid. 11:

"Skinkan blir bara magrare och magrare..."

Ja. Och ledsamt är det för både gris och människa.

För grisen för att den genom onaturlig avel har blivit ett nervöst vrak, skriver Ulrike Gonder, tysk fettjournalist. Den har tappat en tredjedel av sitt fett på ett halvsekel och är olycklig, men vet inte varför.

För grisens avnämare är det tråkigt, eftersom det berövat honom en av källorna till det mät­ta­de fett han behöver för att hjärta, lever, hjärna och lungor skall fungera bra. Framför allt om han också dricker fettreducerad mjölk och stryker "lättmargarin" på brödet.

Och så förstås om han lagar sin mat med växtfett på pumpflaska enligt professorns rekom­men­dation på sid. 242.

Skrivet av Piltson den 12 oktober 2006 kl. 10:35 #

Kommentar från publiken:

Jag vill bara säga att Viktväktarna var på rätt väg i början av 80-talet utan att veta om det. Socker var förbjudet potatis var också förbjudet de första veckorna sedan fick man ta lite men hellre lite fullkorns­ris.Jag gick med dom då och gick ner 3.5 kg på en vecka. Jag vet också att jag åt för mycket fett i form av Bregott men det talade jag aldrig om för dom. Senare i slutet av 90-talet hade jag sedan en lång tid tillbaka lagt om kosten så att det var minimalt med fett och samtidigt lagt på mig mina kilon igen! Jag gick tillbaka till VV och då skulle man äta hur mycket potat som helst! Fast bara en gång per dag och inte mer än 5 stora eller hur det var. Bröd var tillåtet ja egentligen var allt tillåtet bara man höll sig till de tilldelade poängen. Fett i form av Bregott hade skyhöga poäng så att man hellse skulle välja mjuk­ost light på mackan som innehöll annat konstigt. Jag gick inte ner mer än 0,5 kg på 2 veckor och la av.

Skrivet av Sussie den 12 oktober 2006 kl. 11:58 #

Svar:

Intressant! Vet du eller kan du ta reda på varför dom ändrade sig?
Vi har inte lyckats lista ut varför all världens råd rörande både övervikt och diabetes går emot väl känd och spridd kunskap. DETTA var "beprövad erfarenhet" för ett kvartssekel sedan. Så varför har man definierat om begreppet och varför vägrar man nu erkänna vad man tidigare visste?

Skrivet av Piltson den 12 oktober 2006 kl. 12:51 #

Tillägg 18/12 2006: Sussies upplysning är intressant och värd att undersöka vidare. Tacksam för besked från den som kan dokumentera ev. ändringar i Viktväktarnas program. Epost: piltson@gmail.com

Rössnerkommentaren, Kapitel X

Från sid. 242
"Laga maten fettsnålt. ... Skaffa teflonpannor, som nästan inte behöver fettas in alls."

Grundkurs i näringsfysiologi, Kap. 1

När vi gräddar en pannkaka nästan utan fett, till exempel i teflonpanna, får vi en maträtt som innehåller nästan enbart kolhydrater.

Fett i maten bromsar näringsupptaget. För den som äter bröd är det därför en god idé att stryka smör på brödet. (Då bildas en s.k. smörgås.)

Om en pannkaka gräddas utan fett, blir det ingen sådan bromsning. Kolhydraterna omvand­las strax till socker, som går in i blodet.

Blodsockernivån ökar då mycket snabbt. Om denna energi inte förbränns med kraftig motion omvandlas den till fett, som inlagras i kroppen. Så uppstår fettvävnad.

Skrivet av Piltson den 13 oktober 2006 kl. 10:37 #

Kapitel XI  struket

Rössnerkommentaren, Kapitel XII

Från sid. 35:
Idag är livsmedelsindustrin konsumentarnas tjänare.

Från sid. 143:
Fett är en smak- och arombärare, men med god matlagningskunskap kan man minska sitt fettinnehåll i kosten utan att göra avkall på matens kvalitet.

Från sid. 242
Den som vill vara försiktig med fettet ... köper en fettsnål färdigprodukt.

Statistik visar att allt mindre tid ägnas åt matlagning i hemmen. Man "har inte tid". På flera håll kan man inte heller så bra, för den gamla traditionen att flickor lärde sig laga mat av sina mödrar är på väg att försvinna. I detta läge är det ju bra att livsmedelsindustrin har matlag­ningskunskapen.

Som bokmärke vid sidan 35 ligger ett kuvert som innehållit ett pulver kallat Spenatnudel­sop­pa. Här hade Unilever ordnat matlagningen, man skulle bara röra ut pulvret i hett vatten, och så var soppan klar. Den sägs ha varit extra hälsosam, eftersom den innehöll bara fem gram fett per portion men istället diverse vitaminer och mineralämnen.

Deklarationen på baksidan klargör att soppan innehållit 44 procent "nudlar" i form av spenat och hårdvete. Återstoden var modifierad stärkelse, inulin, vassla, kalciumcitrat, mononat­rium­glutamat, dinatriuminosinat, dinatriumguanylat, mjölksocker, torrmjölk, difosfat, natrium­fosfat, polyfosfat, alfa-tocoferol, ascorbylpalmitat m.m. dylikt.

Det rör sig om ämnen som tillsatts för att dels dölja den smakförlust som uppstår när man inte tillåter den traditonella smakbäraren, dels förhindra att soppan känns blaskig.

Vi erinrar oss:
Den bok i vilken Stephan Rössner förespråkar sådan mat heter "Hälsa till alla". Ämnet åter­kommer.

Skrivet av Piltson den 17 oktober 2006 kl. 09:44 #

Rössnerkommentaren, Kapitel XIII

Från sid. 243:
"Använd inte stekfettet för att reda av såser utan slå bort det som har stekts ur kött eller fågel. Gör istället en buljong av en halv buljongtärning..."

Från sid. 17:
"Religiösa tabun påverkar naturligtvis också våra matvanor."


Rössners egna tabuföreställningar kräver stora kulinariska uppoffringar av anhängarna. Framför allt gäller det när man steker gås, eftersom en korrekt uppfödd gås avkastar en stor mängd förstklassigt fett, till större delen den mättade variant som kroppen behöver (mer om detta i ett senare kapitel).

Ingen praktisk nytta av uppoffringen kan skönjas. Det handlar om en religiös dogm.

Tabuföreställningen är grundad på tron att fett skapar fetma. Eftersom sakligt underlag till denna tro inte kunnat påträffas tar vi här gärna emot sådan information, helst tydligt resone­rad och ej baserad på selektiv epidemiologi, eftersom det kan användas till att stötta upp var­je förutfattad mening.  Tillägg 18/12 2006: Detta upprop är fortfarande aktuellt ? vi känner inte till vilken typ av metabolism Rössner här antagit.

Rössners förslag till ersättning av fett är lite äventyrlig. Buljongtärningar brukar innehålla glu­ta­mat, en "smakförstärkare" som nästan alltid finns med i färdiglagad industrimat. Det är ett nervgift, som vid vanemässig konsumtion misstänks bidra till Alzheimers, Parkinsons och and­ra ödesdigra ålderssjukdomar.

Skrivet av Piltson den 18 oktober 2006 kl. 10:49 #

Kommentar från publiken:

Buljongtärningar innehåller vanligen transfett också.

Skrivet av anonym den 18 oktober 2006 kl. 18:23 #

Rössnerkommentaren, Kapitel XIV

Från sid. 153:
"Kokosnötter är ... praktiskt taget helt mättade, och det bevisar än en gång att vi inte kan påstå att vegetabilisk mat är nyttigare än animalisk."


För att kunna tolka denna kryptiska mening måste vi erinra oss en outsagd premiss som är själv­klar för Rössner och andra centralfigurer som menar sig arbeta med vetenskapliga stu­dier av fetma.

Den är att mättat fett är skadligt för människan. Då blir logiken:

Premiss: Mättat fett är ödesdigert.

Iakttagelse: Kokosfett hör till de allra mest mättade fetterna.

Slutsats: Kokosfett är mera ödesdigert än de flesta andra fetter.

Logiken är helt övertygande så länge man godtar den premiss som Rössner inte anser be­höva bevisas. Men dessvärre stämmer inte premissen.

Det saknas vetenskapliga belägg att kokosfett skulle kunna vara skadligt. Men de som kan grunda vetenskap på obevisade självklarheter klarar sig utan sådana belägg.

Kokosfett var den huvudsakliga fettsorten på många söderhavsöar, där man inte vare sig fet­ma eller hjärtfel innan försörjningen övertogs av firmor som säljer matkonserver "med arti­fi­ci­ell kokossmak." (Mer om detta i E: R. Shell: The Hungry Gene, Atlantic Books 2002)

Det är ett stabilt fett som inte härsknar och därför tas emot väl av kroppen. Använt utvärtes ger det smidig hy och kan utnyttjas till att ta bort konstiga utslag. Dessutom fungerar det som dieselbränsle utan att man behöver bygga om motorn. Det är, kort sagt, det mest allsidiga och nyttiga fett som finns.

Skrivet av Piltson den 19 oktober 2006 kl. 11:18 #

Rössnerkommentaren, exkurs

Kajsa Varg hade inga buljongtärningar. Hennes metod:

Tag ett stycke oxkött om ½ lispund, eller ock 16 marker allt efter som man vill hava myckenheten av soppan; tvätta det väl och sätt det på elden uti kalla vattnet, men när det kokar upp, så skumma noga bort alltsammans. Lägg då däruti litet krossad ingefära och salt, och låt det sedan sakta koka med lock; men inemot köttet är kokat, så läggas därpå avskalade rötter av åtskilliga sorter, som äro förhand och kunna giva soppan god smak, såsom persiljerötter, selleri, morötter, en hel lök och en liten knippa persilja. När detta har kokat, så att soppan bliver rätt mustig, så silas hon genom durkslag uti en kruka, varest hon litet bliver ståendes, till dess allt grumlet är sjunkit till botten; då hälles soppan varligen uti grytan, men aktas noga att intet grummel följer med som lagt sig till botten, utan att hon må bliva helt klar, och låter henne sedan koka upp med litet muskotblomma. Gräv under tiden allt inkråmet utur ett fransyskt bröd, men laga att det behåller sin form, och sätt skorpan på ett halster, eller i ugnen, att torka. När soppan då skall anrättas, så lägges den torkade skorpan uti fatet, litet soppa slås först därpå, till dess brödet får väl utsvälla, och sedan så mycket som behöves, men då skummas allt det feta bort, som står ovanuppå. Uti denna soppa kan läggas en kålpudding, om så behagas, vilken finnes upptecknad ibland kålpuddingar, under titel av hackad kålpudding. Köttet, varav soppan har blivit kokad, kan nyttjas till en särskild rätt, antingen med pepparrot, senap eller någon annan sås därunder.

Skrivet av Piltson den 19 oktober 2006 kl. 16:11 #

Rössnerkommentaren, Kapitel XV

Från sid. 143
"Genom att övergå till fleromättade fetter i kosten när så är möjligt minskar vi risken för åder­förkalkningssjukdomar."

Alternativ formulering:
"Genom att övergå till fleromättade fetter i kosten när så är möjligt ökar vi antagligen risken för åderförkalkningssjukdomar."


I Kapitel VII återgavs en sammanställning av de skador och risker som anses förbundna med fleromättade fetter - speciellt då vissa växtoljor: majsolja, solros­olja etc. Dessa oljor har bara funnits under en bråkdel av vår utvecklingshistoria, och vi är kanske dåligt anpassade till dem.

Som sista punkt påpekades där att när man rensar en åderförträngning är nästan tre fjärde­delar av fettet av den fleromättade typen. En rimlig slutsats vore att ådrorna klarar sig bättre om man drar ned konsumtionen på sådant fett.

Skrivet av Piltson den 20 oktober 2006 kl. 10:06 #

Strödda Iakttagelser av Stephan Rössner:

1998:
"Att förklara fetman som ett tillstånd där energiuttaget överstiger utgifterna är förenklat och banalt."
(Kroppen har rätt, Brombergs förlag 1998, s. 157)

2001:
"Energilagarna gäller: vad vi väger beror på balansen mellan energiintaget via kosten och energiutgifterna..."
(Hälsa till alla, Brombergs förlag 2001, s. 154)

2005:
"I sista hand är det ENERGIBALANSEN som avgör vikten! Överskrider intag utgifter går man upp! Så enkelt är det!!!"
(AB 12/12 2005)

"...oftast är det böcker med dåligt vetenskapligt underlag som gör den största succen."
(Hälsa till alla, Brombergs förlag 2001, s. 155)

"Världen vill bedragas"
(Medicinsk Access 6, 2005)