Sherlock Holmes (2009) tar vid i upplösningen av fallet gentemot Lord Blackwood (Mark Strong) då denne fruktade seriemördare ertappas under en ockult ceremoni där en ung kvinna planeras dödas. Blackwood grips och döms till döden genom hängning, men det dröjer inte länge förrän ett chockat vittne påstår sig ha sett mannnen återuppstå och lämna sin grav. Sherlock Holmes (Robert Downey Jr.) och Dr. John Watson (Jude Law) tvingas ta upp jakten på Blackwood, ovetandes om att han planerar något betydligt mer djävulskt än mord.

Vid det här laget bör det ha gått upp för de flesta att denne Sherlock Holmes har mycket lite gemensamt med den klassiske detektiv som målades upp i detektivromanerna av Arthur Conan Doyle. Karaktären har huvudsakligen stöpts om till en hårdhudad actionhjälte. Något som heller inte berörs är vilken ömklig människa Holmes var innan han träffade Watson. Ingenting nämns om hans av och till grovt oborstade uppträdande, och samtidigt som en viss framfusighet kvarstår så skildras dessa imperfektioner på ett betydligt mer sympatiskt vis. Denne barnslige, flirtige och syndigt envise privatdetektiv besitter dock en avgörande anknytningspunkt med sin förlaga från sent 1800-tal - nämligen sin omtalade slutledningsförmåga. Holmes kan, med utgångspunkt från sin egen intuition och öga för detaljer, dra oerhört detaljerade slutsatser som ibland tycks sväva på realismens gränser - ett faktum som filmen anspelar på om och om igen. Detta är en mycket underhållande igenkänningsfaktor för de av oss som har läst Sherlock Holmes.

Många som har sett filmen tycks ha problem med att pussla ihop lösningen - och samtidigt som jag personligen fann den relativt lättförståelig måste jag likväl invända mot vissa specifika grepp. Det faktum att vissa avgörande händelser så att säga skildras baklänges - genom att tittaren först i efterhand får förklarat för sig hur Holmes gick till väga och sedan ser händelseförloppet i uppsnabbat tempo - bjuder visserligen på gedigen underhållning och en genomtänkt historia, men blir i längden något tröttsamt. Det ger intrycket av att historien i första hand är uppbyggd för att vara så effektfull som möjligt, och något mindre uppmärksamhet har ägnats dess verklighetsanknytning. Den är så oerhört löst sammansatt att allt riskerar att rasa samman om en enda detalj tas bort.

Å andra sidan måste jag berömma skådespelarna, då i stort sett samtliga gör mycket bra ifrån sig - om vi bortser från Rachel McAdams i en överraskande ointressant roll. Den stora överraskningen för min del var ingen annan än Hans Matheson i rollen som Lord Coward. Vad gäller Mark Strong har jag väl inget särskilt att säga - han har gjort flera skurkroller, och detta är långtifrån den bästa. Det är samspelet mellan Robert Downey Jr. och Jude Law som jag njuter mest av. Dessa karaktärers ständiga munhuggande om lägenheten, hunden Gladstone - som används som försökskanin - och Holmes attityd gentemot Watsons fästmö Mary byggs upp alltmer under filmens gång och påminner närmast om ett gammalt gift par som visserligen har sina duster, men likväl är brottsligt lojala gentemot varandra. Watsons tappra föresats att inte längre arbeta jämsides Holmes är visserligen ståndaktig, men vacklar allt mer ju längre filmen rullar - karln kan helt enkelt inte hålla sig borta.

Som avrundning bör jag ta upp några i min mening avgörande tabbar. Det säger sig självt att filmens konspiratoriska framtoning kommer resultera i några vändningar hit och dit - men de som faktiskt levereras haltar på några punkter. Jag kan lätt föreställa mig hur dessa faktorer förklaras, men det faktum att regissören över huvudtaget inte nämner dem säger mig något. Guy Ritchie har antingen haft bråttom - att döma av slutklämmens oroväckande snabba upplösning - eller fått nog av denna smått oproffsiga scenuppbyggnad, slitit sitt hår och beslutat sig för att helt enkelt låta alltsammans vara. Det är alltid beklagligt när en regissör inte tycks tro på sitt eget filmprojekt - och jag kan inte med säkerhet veta att så är fallet med just denna film - men nog skickas en hel del underliga signaler ut. Med detta i åtanke landar mitt betyg på en något svag trea.

FFF