Låter kanske konstigt men där Gud får råda infinner sig friden. Det behöver vi alla på våra arbetsplatser. 

Sen jag kommit att hamna lite mer mitt i samhället så har jag märkt att människor inte är så avigt inställda till kyrkan, kanske jag blivit något påverkade sen jag klev in i den frireligiösa världen....där man ofta vill uppfatta mycket svart eller vitt.

Vi får enligt lag inte gå till kyrkor med våra dagbarn. Men föräldrarna har inget emot det, oftast. De går ju dit själva med sina barn. Vi får heller inte glömma att jag bor i Sveriges Jerusalem.

Så nu är dagen välsignad. Välsignar eran dag med när jag ändå håller på ;)

Nu kommer snart lille x, han är bara 11 månader.

Hej hej.

Nu ska jag berätta något som jag tycker är intressant. Det här med att växa in i sin uppgift. Det får man faktiskt göra på kommunen. Jag har ju varit helnervös inför att börja jobba som dagmamma.

Det kanske låter banalt att vara dagmamma, "barnpassare" liksom. Men det är så mycket mer. Man ska följa Förskolans läroplan, man ska fostra barnen, ha hemmet i tipp topp, och laga bra sammansatt mat.

För att inte tala om alla blöjor som man får byta, och barn som får matas i skift. Övervakningsarbetet då de vill slåss ofta. Barn får inte slå varandra, jag vet att det ses mellan fingrarna på vissa förskolor, man orkar inte bry sig ?? ( trots att där finns någon anställd som handlar in och lagar maten, och någon som städar)

Deras utveckling ska dessutom dokumenteras i deras pärmar, där ska jag skriva ner vad de säger och tänker, vad de lär sig och hur de lär sig saker och ting. Det krävs mycket planering, och man får "trolla med knäna" eftersom materialet för detta endast får kosta 100 kronor per barn och termin. Detta får jag sitta och skriva om på helgerna, deras portfolie. Det är omöjligt att skriva ner detta tillsammans med barnen...

Vi ska alla följa likabehandlingsplanen.

Men som tur har jag fått förmånen att växa in i min uppgift, eftersom de inte placerat 6 barn direkt på heltid hos mig. Jag känner mig tacksam.

Märkligt om man gör en gämförelse med att börja arbeta inom kyrkans ramar.

Där ska man vara "proffs" direkt.

Man ska tex vara en god talare från första dagen, vilket inte är lätt om man inte är van vid att stå inför en massa folk.

Man ska vara en exemplarisk människa, i människors ögon. Alltså uppträda som om man var fullkomlig. Särskillt inom det som vi ofta kallar "Frikyrkan".

Det vill säga, man kommer att uppträda under falsk identitet om man böjer sig under dessa kulturella förtryck.

Det rimmar illa ihop med evangeliet.

Som säger att vi alla får krypa till korset och att endast Gud är fullkomlig. Om vi får komma som vi är till Gud, och låta oss stå i hans kärleksfulla förädling så lever vi i sanningen.

Gud ställer inga orimliga krav.Hos honom får man växa in i sin uppgift, och det han har kallat oss till.

Jag drar en lättnandes suck, och känner mig tacksam över att just lilla Jag fick nåden att träda in i hans rike, redan här och nu.

VISIT http://www.youtube.com/user/RevCarlosQ to learn more about God's love for you! This movie is about God's eternal love for mankind, it is a story of sacrifice, love, obidience and power...please watch it in full or visit http://www.youtube.com/user/RevCarlosQ to see inspiring videos. May God bless you, keep you and may you realize that God so loved you, yes you in your state right NOW that he (God) gave up His only son born from His hand so that if you understood your need to have a relationship with God (due to a seperation because of man's sin nature we are born with)and His desire to be with YOU in your state right NOW, that by excepting His son (Jesus) as your Lord and Savior by the works He did on the cross and the debt he paid in your place you will have everlasting life and a relationship with God right NOW...
(John 3:16)

Jungfru Marie bebådelsedag

Texten är hämtad från Svenska kyrkan, kan inte hänvisa dit för jag kan inte kopiera adressen hit som ni vet.

Jag håller ju på att kolla vad Erik skriver för kommentarer till mig här på bloggen, medans Lilla A vänder ryggen till mig. Det är roligt med små samtal över nätet. Här kan du se Erik vad jag menade, nu kan jag inte hänvisa till länken så jag får kopiera från Webbsidan Credoakademin :

Stefan Gustavsson

"Ända sedan Upplysningens dagar har Bibeln ständigt utsatts gör kritik. Forskarna har ställt sig tvivlande till Bibelns historiska trovärdighet. Men vad är det egentligen som ligger till grund för vetenskapens kritik? Och kan vi verkligen, med hedern i behåll, hävda att Bibeln är trovärdig?

“Forskarna tvivlar på Bibelns historier” - så löd huvudrubriken en dag i en av storstadens morgontidningar. Så mycket till nyhet var nu inte detta. Under ett par hundra år har Bibeln varit utsatt för kontinuerlig kritik. Från olika håll har det höjts skeptiska röster som hävdat att Bibeln innehåller historiska felaktigheter, motsägelser och att många berättelser måste förstås som myter eller sagor utan förklaring i någon verklig händelse. Kritiken har hörts både utom och inom den kristna kyrkan och lett till en radikalt förändrad syn på de bibliska texterna.

Varför kritik mot Bibeln?

Denna kritik mot Bibeln växte fram först i samband med Upplysningen på 1700-talet. Tidigare, under mer än 1000 år av västerlandets historia, hade Bibeln varit en självklar auktoritet. Innehållet systematiserades och formulerades i läror, men kritiserades inte. Diskussionens vågor gick ofta höga, men den handlade om vad som är den riktiga tolkningen av Bibeln, inte om dess sanning.

Varför började Bibeln kritiseras vid Upplysningen? Anledningen var inte främst nya fakta, utan en ny filosofi. Den tidigare kristna världsbilden fick gradvis lämna rum för uppfattningen att endast det inomvärldsliga är verkligt. Utifrån ett sådant perspektiv finns det mycket att kritisera i Bibeln!

I. Inte nya fakta - men en ny filosofi

Inom teologin formulerades en ny forskningsmetod utifrån den nya filosofin. Den kallades historisk-kritisk metod och är idag fortfarande helt dominerande inom universitetsteologin. Metoden har fått sin mest pregnanta formulering av den tyske teologen Ernst Troeltsch (1865-1923). Han talat om tre grundläggande principer.

Den första är kritikens princip. Inget får undslippa kritik. Alla texter och traditioner måste få undersökas och ifrågasättas, också de bibliska texterna. Den principen är inte kontroversiell, utan uttrycker en vetenskaplig grundhållning av öppenhet och sökande efter sanning.

Den andra principen är analogins princip. En analogi är en jämförelsepunkt och Troeltsch menar att nuet ska vara brytpunkt. För att vi ska kunna tro att en händelse har inträffat tidigare, måste det finnas en analogi till det skeendet i nuet. Helt konkret: om vi ska kunna tro att Jesus uppstod från det döda, måste det finnas någon iakttagbar analogi idag. Kan vi se någon död som uppstår? Om inte, kan en sådan händelse inte heller inträffat tidigare.

Analogins princip är uppenbart problematisk. Den uttrycker en naturalistisk världsbild, som redan från början har uteslutit möjligheten av att Gud kan handla vid sidan av de vanliga orsakskedjorna och göra vad vi kallar under. Inte undra på att Bibeln blir full av problem om den läses från ett sådant perspektiv! Analogins princip är också på ett annat plan en återvändsgränd. Strikt tillämpad innebär den att en händelse aldrig kan inträffa första gången, för då finns det ju ingen analogi till det som sker. Men om händelser aldrig kan inträffa första gången, så har det aldrig hänt någonting. I ett enda elegant drag har vi med hjälp av analogins princip omintetgjort hela historien!

Den tredje principen är korrelationens princip. Den innebär att alla händelser hänger samman - är korrelerade - i en obruten, inomvärldslig kedja av orsak och verkan. Korrelationens princip är ett förtydligande av det perspektiv som redan finns i analogins princip, nämligen ett stängt universum.

Naturalistisk filosofi som metod

Troeltsch är inte något extremt exempel. Teologihistorien efter upplysningen är fylld av forskare som har närmar sig Bibeln utifrån ett sådant perspektiv. DF Strauss skriver i inledningen till sin berömda bok The Life of Jesus (1835) följande: “Vi kan sammanfattningsvis förkasta alla under, profetior, berättelser om änglar och demoner och annat sådant som helt enkelt omöjligt och oförenligt med de kända och universella lagar som styr händelsernas gång.”¹ Klarare går det inte att säga: universum är ett slutet system och naturlagarna är absoluta. Ett annat exempel är Rudolf Bultmann, en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. I Kerygma and Myth (1961) skriver han om Jesu uppståndelse och säger: “Ett historiskt faktum som inbegriper uppsyåndelse från de döda är helt otänkbart.”² Varför är det otänkbart att döda uppstår? Därför att Bultmann utgår från att en personlig Gud inte finns.

Historisk-kritisk metod är inget annat än naturalistisk filosofi formulerad som vetenskaplig metod. Genom sin utgångspunkt har man på förhand uteslutit under, profetia och allt övernaturligt. Huvuddelen av kritiken mot Bibeln har sin grund i ett sådant filosofiskt - inte vetenskapligt perspektiv.

I Bibeln är perspektivet annorlunda. De händelser som där beskrivs har sin självklara förutsättning i tron på en livande Gud. Han har skapat universum och upprätthåller själv den ordning vi kan iaktta och beskriva i termer av naturlagar. Men universum är samtidigt öppet för Gud! Han är suverän över skapelsen och kan välja att handla i världen och bryta de vanliga orsakskedjorna. Därför är under och profetior möjliga. De bibliska texterna utgör människors vittnesbörd om att det som är tänkbart, eftersom Gud finns, också har hänt. Skaparen har trätt i direkt förbindelse med människor genom underbara handlingar.

Ingen neutralitet

Vetenskapen har efter Upplysningen haft en aura av objektivitet. Forskare har betraktats som värderingsfria sanningssökare som med obeveklig precision avtäcker verkligheten. Inom teologin har historisk-kritisk metod haft stort sett ensamrätt och getts sken av neutralitet. På så sätt har kritiken av Bibeln framstått som säkerställda sanningar. Men det finns ingen neutralitet. Alla forskarearbetar utifrån ett visst perspektiv. Valet an perspektiv är i sig inte vetenskapligt, utan föregår forskningen. Därför är det inte mer “vetenskapligt” att förneka Gud än att bejaka honom! Det är bara olika förutsättningar. Men valet av förutsättning påverkar sedan det vetenskapliga arbetet, t ex med en bibeltext.

Problemet med mycket av den moderna universitetsteologin är att den har för lågt i taket! Den accepterar bara en uppsättning förutsättningar, i princip en metodisk ateism, och utestänger alternativa perspektiv. Och så lever kritiken av Bibeln vidare i ett ganska stormfritt rum.

II. Inte nya fakta - men avsaknad av fakta

Det kom en ny filosofi vid Upplysningen, men ny historiekunskap lät i många fall vänta på sig. Arkeologin och vetenskaperna om Främre Orienten i gammal tid (assyriologi, egyptologi m fl) växte inte fram förrän under slutet av 1800-talet och fick rejäl fart först efter andra världskriget. Mycket av kritiken mot Bibeln har varit grundad på våra kunskapsluckor, inte på fakta.

Vem var Belsassar?

Daniels bok kapitel fem utgör ett av många tydliga exempel. Det är den dramatiska skildringen av det babyloniska rikets sista natt. Kung Belsassar håller en stor bankett och de babyloniska gudarna äras. Då visar sig ett finger som på en människohand och skriver på den vitkalkade väggen. Guds dom faller över Babylon över Babylon, som går under tillsammans med ung Belsassar.

Under lång tid ställde sig bibelforskare tveksamma till uppgifterna om Belsassar, Han var okänd från de babyloniska kungakrönikor man hade tillgång till. Inga andra källor nämnde honom. Dessutom visste man att den siste kungen i Babylon inte hette Belsassar utan Nabonidus. Berättelsen i Daniel 5 ansågs därför vara utan historisk täckning.

Under 1860-talet gjordes nya fynd, i vilka Belsassars namn för första gången dök upp utanför Daniels bok. Idag vet vi ganska mycket om det babyloniska rikets sista tid. Kung i Babel var Nabonidus. I Babel var dyrkan av guden Marduk utbredd och det fanns en stark grupp av Mardukpräster. Men Nabonidus var mer förtjust i månguden Din. Därför flyttade han från Babel till en stad på den arabiska halvön vid namn Teman. Där byggde han ett tempel åt Sin, månguden. Men han ville förstås inte släppa kontrollen över Babel. Så han installerade sin son Belsassar till kung över Babel och samregent med sig själv. Det innebär att det babyloniska riket hade en form av dubbelkommando under den sista tiden. Nabonidus var kung, bosatt i Tema, medan Belsassar som samregent med sin far höll ställningarna i huvudstaden.

Den tredje herren i riket

I Daniels bok finns en intressant detalj som röjer just detta förhållande. När handen har skrivit på väggen kallar Belsassar in alla de visa männen i Babel och begär av dem att de ska tyda skriften. Belöningen, förutom rikedom i mängd, består i att upphöjas till den tredje herren i riket. Samma löfte får Daniel, som tillkallas när de andra har misslyckats att ge en uttydning.³ Vi kan förstå att Belsassar är angelägen om att få reda på vad skrifterna betyder. Han vet nu att han är konfronterad med en levande Gud. Men varför då inte upphöja den som kan avslöja texten till den andre herren i riket? Av den enkla anledningen att nummer tre är det högsta någon kan upphöjas till i Babel. Nabonidus borta i Tema är ett, Belsassar i Babel är nummer två och det högsta som återstår är att bli den tredje herren i riket. Idag är det få som betvivlar Belsassars existens eller position i Babel.
Den tidigare skeptiska inställningen till bibelns uppgifter om Belsassar är ett exempel på hur kritik kan grundas på kunskapsluckor, inte på fakta. Problemet låg hos forskarna, som saknade fakta material och kunskap, inte i Daniels bok, som tvärtom visat sig innehålla väldigt precisa uppgifter.

Var ligger problemen?

Varje bibelläsare vet att det finns svåra texter i Bibeln, sådant som från vår horisont är svårt att förstå eller få att gå ihop. Men det är viktigt att fundera över på vilken sida problemen ligger. En möjlighet är att problemen finns i Bibeln, vilket är vad kritikerna hävdar, genom att texterna sägs innehålla felaktigheter och motsägelser. En annan möjlighet är att problemen finns hos oss som läsare. Det kan vara våra förutsättningar och vår bristande kunskap som skapar problemen, inte texternas påstående. Problemen kan, hur förödmjukande det än är att inse, finnas hos oss. Exemplen ovan illustrerar den möjligheten.

Överlevt sina kritiker

Teologer och kyrka har ofta sålt sig alldeles för billigt. Utan annan anledning än ett sekulariserat opinionstryck har man accepterat förutsättningar som står i stark kontrast till den kristna trons egen grundförutsättning: tron på en levande Gud! Och man har hukat sig och accepterat en mängd kritiska teorier som inte byggt på fakta utan spunnits kring våra kunskapsluckor.

Men det finns alternativa förhållningssätt. För det första att hävda att den kristna världsbilden, med ett öppet universum, som en legitim utgångspunkt. För det andra att inta en avvaktande hållning där vi saknar kunskap. Innan alla fakta, eller tillräckligt men fakta, är på bordet finns det ingen anledning att definitivt avfärda uppgifter i historiska källor. Eftersom de bibliska texterna på många områden har bekräftats som tillförlitliga, finns det anledning att tills vidare ta också de uppgifter på allvar som ännu saknar bekräftelse.

Bibeln har mött mycket kritik sedan Upplysningen och kritiken kommer säkert att fortsätta. Men en sak går att konstatera: hittills har Bibeln överlevt alla sina kritiker."

Jag hittade en tänkvärd text på internet, men jag kan inte länka dit eftersom Lilla A knapprat på datorn och då kan jag inte kopiera adressen hit. Jag ser alltså inte adressfältet.

Men läs här:

"Gud är en god domare

Ps 119:7

Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag lär känna dina rättfärdiga domslut.

Gud är inte bara snäll utan god.

Liknelse polisman, om snäll, om god.
Vad skulle vi säga om en land som inte bestraffade våldtäktsmän, tjuvar och mördare. En sådan plats skulle snart bli outhärdlig att bo på.

Men jag är inte en grov brottsling
Hur skulle trafiken bli om vi inte bestraffades för fortkörning, och andra trafikförseelser? Det skulle snabbt bli livsfarligt på vägarna.

Gud har ansvar Gud har ansvar för hela universum. OM Gud skulle acceptera ens den minsta lilla ondska skulle Han ställa all ordning på huvudet. Allt hopp skulle vara ute, för då skulle det inte finnas någon godhet kvar. Om t.o.m. Gud gav efter för ondskan. Om Gud gjorde det, skulle han förbryta sig mot sig själv. DET är något Gud ALDRIG skulle göra.

2 tim 2:13

Är vi trolösa - han förblir trofast, ty han kan inte förneka sig själv"

När jag googlade på Gud, fick jag upp denna bilden. Jag tror att många kan han den Gudsbilden, han sitter likt en tomte och skriver upp allas önskemål ?

Hur skulle det se ut om vi hade en Gud som inte reagerade på ondskan ? Som bara jamsade med och inte hade några synpunkter om något.

Nej Gud är inte lik-giltigt,

han noterar ALLT, tom tankar som vi bär på.

Gud finns förklarad för oss, i sin skapelse, i allt det vackra. Genom oss och naturen. Men han förklarade sig själv som historisk person då han vandrade på jorden för över 2000 år sen.

Gud blev människa, - Jesus.

Om man vill undersöka Vem Gud är kan man läsa berättelser ur evangelierna. Där ser man hur Jesus reagerar på livets omständigheter. Han pratar om sitt rike, himmelriket, där endast godhet råder.

"Det är icke de friska, som behöva läkare, utan de sjuka.

Matteus 9:12

"Jesu verksamhet är inriktad på de andligen förlorade och sjuka d.v.s. egentligen alla människor. Men de som själv håller sig för att vara friska, de egenrättfärdiga, tar inte emot hans tjänster"

Den kommentaren hittade jag hos textutläggningar Juhani Martiainen, tycker det sammanfattade så bra.

Oftast tror man att de kristna är de som redan är färdiga, eller rättare ord -- Man förväntar sig att kristna människor ska uppträda såsom fullkomliga.

Grattis ! 

Endast Gud är fullkomlig.

Men en kristen, lever med insikten om att denna är på väg, mot målet, himmelriket. Där ska vi fullkomnas och bli ett med skaparen. Insikten ligger också att man på livets väg inser sina svagheter, det fallna inom oss finns i oss alla.

"Vi kryper till korset" och upplever nåden. Där finner vi befrielse, renhet och glädje och barmhärtighet och kärlek. Vi hoppas att få leva av och genom den kärleken i vår vardag, att vi förändras i sinnelaget till att bli Kristluslika.

Det är i prövningens stund vi ibland tappar hakan över vår fallna natur. När världen och kanske ibland kyrkans människor är snabba till att dömma.

Därför kan INTE en kristen människa slå sig på bröstet och bli självrättfärdig. Det goda som blivit inom människan ska vara ett verk av Gud.

Det börjar genom att ödmjuka sig. " Jesus bli Herre över mitt liv"

Men för att krypa till korset, krävs mod. Det krävs mycket av människans stolthet. Jag tror, att det är Gud själv drar människan mot korset, i oss själva skulle vi nog inte göra det, vi är troligtvis för stolta.

Kanske han ibland plocka av oss allt först ? Inte vet jag..

Det är där vid korset vi finner livet.

Det jag menar är, att det är detta centrala som kyrkan måste greppa, åter och åter igen. Vi måste leva i en ständig reformation, annars stagnerar vi. Församlingen är den plats på jorden där Guds flöde av liv ska verka.

Det borde vara ett unikt sammanhang, ja ett sammanhang som karaktäriseras av kärlek och gemenskap, i detta upprättelsecenter.Gud är alltid före, vår tid. Och vi som kristna kan leva i hans visioner.

Alltför ofta hör man hur församlingsgemanskaper får kämpa för att gå gemenskap, många känner sig utanför. Man får gå på "kurs" för att lära sig att vara i gemenskap. Nu senast såg jag på en hemsida här i stan, att en kyrka skulle prata i grupp  om att de var trötta på ytligheten i kyrkan.

Kommer det då sökare, som inte känner till det glada budskapet är det riskt att de möts, först av kollektomater. Jag vet en kyrkan som har 4 stycken sådan i entrén. Det är alltså det första de ser.

Och om de har otur, kan de mötas av ytlighet och utanförskap.

Jag tror att vi åter behöver reformation här i väst. Vi är också drabbade av sekularisering. Men det vi inte erkänner, kommer vi inte att förändra.

Nu orkar jag inte skriva om det här mer, Amanda håller på att få sina tänder och är ganska krävande så jag är så trööööött.

Vi behöver inte kolla i BRÅ  för att finna vad det Svenska samhället har för problem, inte heller behöver vi kolla i socialstyrelsens rapporter. Vi lever alla i detta samhället men blir ändå förbluffade över alla de bekymmer som finns mitt i vårt samhälle. Varför ?

Idag söker människor bekäftelse på olika sätt, många undomar vill bli kändisar. Kanske för att de vill få bekräftelse som inte fanns att få bland de olika och växlande vuxna under uppväxtåren. Alla bär vi på olika ryggsäckar, ja så långt in själen. Många lever bara vidare med det, och de får ingen hjälp - det finns inga resurser.

Så går de in i relationer, vilket oftast inte slutar bra. Och man skyller på varandra istället för att inse att man själv är en bruten själ som behöver hjälp för att bli en hel människa. Familjer kan se så välpolerade ut på utsidan men vi vet inte vilka bekymmer de bär på.

Hur många barn finns det inte som växer upp utan fadersfigur ?

Det är i dom nära relationerna som vår kärlek prövas, om den håller måttet i svåra tider. Oftast gör den inte det. För vi har kommit tillkorta, vi har förlorat härligheten från Gud. Något fattas oss. Några byter parter lika ofta som jag går till tandläkarn ....Ja det blir väl vartannat år då..

Gud satte upp stadgar, de 10 budordet för att skapa harmoni mellan Gud och människa, och mellan människor tillsammans. Men, vi kunde inte leva upp till dem, vi föll redan på första budet...

5 Mosebok 6:5

"Och du skall älska HERREN,

din Gud,

av allt ditt hjärta

och av all din själ

och av all din kraft"

Det är ord som nästan skär sig genom vårt svenska samhälle idag. Det passar på något vis inte inte in......?

Vi kom till korta inför hans ord, även här i Sverige. Vi kan inte leva upp till buden, bara sträva efter att göra det genom Guds kraft. Här ligger ett djup i det nya förbundet vilket blev upprättat av Jesus.

”Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta på sig förbannelsen, som det står skrivet: Förbannad är var och en som hängs upp på en träpåle.”

(Gal. 3:13)

Så vi har alltså blivit friköpta från Lagen och står i Guds andens tjänst.Gud verkar inte genom lagen, utan genom evangeliet, det glada budskapet om frälsning från den onda. Inom oss skapas något nytt, och det börjar med kärlek och slutar med kärlek.

Och SE där, får vi den bekräftelse vi sökte.

Det finns mycket upprättelse genom tron, för varje enskild individ. Gud vill hela det som blivit skadat och så skapa en ny människa. Att bli de människor han skapade oss för är tanken, att vi alla ska komma med i planen för vårt liv.

Den som var förberedd innan vi föddes.

 Oj här var det livat i Amerciat, men texten är intressant :

MÄNNISKANS SYNDAFALL OCH ÅTERUPPRÄTTELSE:

Människan är en skapad varelse, gjord till Guds avbild. Genom människans uppror mot Gud i syndafallet, d v s genom Adams överträdelse och fall kom synd och ondska in i människan och till världen. 

Man hör ofta talas om att människor inte kan tro på Gud eftersom det finns så mycket ondska i världen. Det här kan också användas som ett argument för att bekräfta det som förklaras i bibeln..Ja ja det är svårt att bevisa att ett syndafall har skett, men det faktum att världen vänt Gud ryggen kan inte förnekas.

Denna längtan efter något bättre, mot trygghet, godhet, ja själva Paradiset kommer alltid att finnas här, hos oss alla. Det är vårt naturliga tillstånd. Annars skulle vi ju ändå trivas med allt det onda som sker i vår värld, men vi gör inte det !

Eller ?

Jesus Kristus, Guds Son, trädde fram för att omintetgöra satans verk. Han gav sitt liv, göt sitt blod för att återlösa och föra människan tillbaka till Gud. Genom Jesus frälsnings- och försoningsverk på Golgata kors erbjuds syndernas förlåtelse, frid med Gud, gudsgemenskap och himmelskt medborgarskap. Denna frälsning tas emot i tro, och den troende blir rättfärdiggjord (rätt ställt med Gud) av Guds nåd genom tro på Jesus och Hans försoningsverk på korset.

"Ni har blivit köpta och priset är betalt"

(1 Kor 6:20)

"ty Du har blivit slaktad, och med ditt blod har du åt Gud köpt människor av alla stammar och språk, folk och folkslag"

(Upp 5:9)

Alltså är vägen öppen, det är en fri gåva att kliva in till gemenskap med vår Gud vår skapare som sitter på härlighetens tron. Där får vi del av hans härlighet, där frälses vi från vårt inre uppror, ondskan inom oss.

Räddade, är ett annat ord för frälsning.

Förbannelsen blir bruten, på ett personligt plan, genom omändelse till Jesus. Det här är klassisk kristendom Man blir en kristen...

Här är en film som jag skulle vilja se :

Jag väntar på att telefonen ska ringa, men det är precis tyst. Ja jag väntar på att föräldrarna ska ringa och säga att de vill komma hit och titta. Men ingen ringer. Jag vet inte vad jag ska tänka.

Jag har verkligen förberett allt, gjort mitt yttersta, har planerat så mycket. Jag skulle tagit barnen till mitt hjärta, inte bara passat dom. Vi skulle ha så roligt.

Undras om Gud tänker likadant där ? Han har ju förberett en väldig massa för människor. Men de bryr sig ofta inte, de vet inte heller vad de går miste om....

Undras hur han tänker där ? Det står många tomma rum i himlen antagligen, de är förbedda för dem han älskar. Men de vill inte, ta emot hans kärlek.

Kanske är det så att kyrkan ofta stått ivägen för Guds omsorg ? Man tror att man måste vara fullkomlig för att få en tillhörighet hos Gud. Att där ska finnas en massa regler att leva upp till ?

Nu gråter lill A, det är dags för välling.

Hon lär blir bortskämd den lilla, liksom jag upplever att Gud skämt bort mig.

"Den som har ska få i överflöd, men den som inte har ska förlora det lilla han har"

Matt 13:10

Man börjar fundera lite för mycket på allt som händer när man sitter här själv. Hur ska det bli när man blir gammal undrar man ?

Det känns ibland som livet är som en balansgång, man får inte fördjupa sig för mycket i det otäcka som sker för då dras man med i det mörka och dystra, man vinglar till på sin bräda. Tappar liksom fokus.

Har läst lite ur Timotheosbrevet idag, det är ett brev mellan två predikanter, Paulus och Timotheos, och där är Paulus som styrker T. De levde ju en barbarisk tid, dock anser de att den sista tiden kommer att bli svårare eftersom människor blir kalla.

Tänk er att man korsfäste de kriminella...tänk om det hängde folk här nere på stan liksom...

Rådet Timotheos fick i den tid han levde var att han skulle hämta styrka från Gud, hålla huvudet kallt och bara blåsa på. Kortfattat. Ja det var väl en enkel andakt ? Man behöver inte göra det besvärligare än det är.

Numer kan vi åter lägga nyckeln under dörrmattan när vi går ut, för inbrottstjuven tar sig in lika fort ändå. Grannen fick ju inbrott fast han hade inbrottssäkra fönster, men det visste inte tjuven. Så om vi lägger nyckeln under farstumattan så slipper vi skadegörelse. hm ?

Något märkligt jag upptäckt är att panteflaskorna försvinner här...jag läggar dem utanför dörren för att sedan ta med dem när jag handlar. Flera gånger har jag upptäckt att de är borta när jag ska iväg ?

Dottern har sett en skåpbil i området, samma som står utanför hennes jobb. Det är polacker som försöker lura till sig gratis mat där hon arbetar. Sen använder de toaletterna på morgonen, de har med sig sina tandborstar.

Jag låser min dörr varje morgon efter maken gått till sitt arbete. Jag vädrar inte från balkongdörren och jag är glad över att vi har Molly som vaktar. Man ska väl inte bli paranoid.

De här människorna brukar tälta kring a6 vid parkeringen, en gång när vi åkte förbi där stod där en kille med byxorna nerdragna och visade snoppen för oss som åkte förbi. Han log med hela ansiktet, för att visa sin respektlöshet. Jag tror de var fulla.

Vad ska man göra när man vet att det finns människor som håller koll på en i huset ? Det känns lite olustigt. Jag vill inte att 11-åringen ska vara hemma själv, inte heller lämnar jag huset när det blir mörkt. Förra året hade vi och några grannar inbrott i husen som ni kanske minns.

Nja man får väl ringa polisen så de uppmärksammar, hålla huvudet kallt och bara blåsa på och inte att förglömma - hämta styrkan hos Gud.

Det är en oerhörd tillgång.

Godmorgon på er.

Jag har fått vara vaken nästan hela natten eftersom lilla A fick feber av vaccinet. Men jag hittade en andakt som jag vill lyfta fram i min blogg. Med tanke på att jag tog upp de 7 dödssynderna häromdagen:

"Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst. (Rom 7:6)

Det kan låta underligt att vi är "lösta från lagen". Det är inte för att lagen är ond (vilket vi sett tydligt i Rom 7), utan för att vi är onda. Därför visar lagen vår synd och dödar oss. Som Paulus säger på ett annat ställe, där han talar om förkunnelsen av budskapet (till skillnad från i Rom 7, om mottagandet eller hörandet av budskapet):

Han har gjort oss dugliga till att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv. (2 Kor 3:6)

Evangeliet däremot, Guds löfte om syndernas förlåtelse för Jesu skull, att vi redan är friköpta.

Lagen säger: Du ska inte mörda, du ska inte stjäla, du ska inte begå äktenskapsbrott, du ska inte ha begärelse, du ska inte hata, du ska älska din nästa som dig själv, du ska älska Gud över allting och lita på Honom i allt.

Lagen säger: Om du inte håller alla dessa bud så står du under förbannelse och är fördömd av Gud.

Evangeliet säger: Kristus har hållit alla dessa bud i ditt och mitt ställe. 

"Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt." (Gal 4:4-5)

Evangeliet säger att Kristus har tagit straffet och fördömelsen som vi skulle ha:

"Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä." (Gal 3:13)

Så är vi friköpta och lösta från lagen och står i Andens nya tjänst.

Gud verkar inte Andens frukt genom lagen, utan evangeliet. Lagen ska vi dock höra så att vi får vägledning i hur Gud vill att vi ska leva och så att den gamla människan dödas. Men kraften att leva enligt Guds vilja finns i förlåtelsen. Det är skillnad."

Här har jag hämtat detta.

Guds högsta vilja är god. Den ska leda till harmoni mellan Gud och mellan människor tillsammans. Ni ser ju att det finns lagar överallt i världen, för att uprätthålla harmonien. Lyft bort den svenska lagen bara för 1 månad, så tror jag ingen vill gå utanför dörren..

Skulle vi få se bankrån, människor som plundrar affärer, pedofilskandaler, våldtäcketer etc etc etc..?

Det är lätt att säga, att vi människor i grunden i är goda när vi har lagar som håller oss under övervakning, ett rättsystem och ett polisväsende. Då kan vi känna oss trygga.

Det är i djupet av våra tankar som vi ser vilka vi är, där pågår den inre striden mellan gott och ont. Men vi kan också Där ljuga för oss själva, som ett självförsvar. Sanningen kan vara för svår att inse.

Dagen då jag blev kristen hade jag ingen aning om att jag i grunden var ganska destruktiv, att synda var för mig som att ta en kaka för mycket. Men det handlar inte om det. Utan det handlar i grunden om att vända ryggen från Gud.

Vi lever i en värld där människan av naturen vänder ryggen från Gud, ja det ligger i sakens natur. Därav alla lagar som försöker hålla oss på rätt väg. I andakten ovan kan man läsa vägen till frälsningen. Den är befriande.

Vi är många som kan vittna om att Gud har förändrat våra liv, det är bara att googla på vittnesbörd från kristna så ser man. Här är 1.

Här kan man lyssna på ljudinspelningar från helt vanliga människor som fått totalt förvandlade liv.

Idag är jag trött. Jag har ju "sanerat köket" under flera dagar. Jag har en tendens att köra slut på mig själv. Har väl alltid varit sådan. Men jag försöker lära mig. VAD hände när jag inte längre försökte hålla det fint i köket, ja det raserade på ett par timmar.

Det är disk upp till väggarna, och pärlsocker på golv, bänkar och köksbord efter bullbaket och bullätandet igår. Sen fick vi ett gäng med reklampapper igår med, och jultidningar. Det ligger lite här och där.

Undrar för mig själv hur det skulle se ut ifall Gud lyfte sin hand från världen ? Troligen kaos. Vi har ju i och för sig lagar och regler som håller oss människor i rätt köl. Men om vi tar och plockar bort dem med. Så får vi se hur det blir ?

Gudskelov så blir Gud aldrig trött...

På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där. 

Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom. 

Tittar man som hastigast på texten så står man och kliar sig i huvudet likt den här övertjänaren gjorde, Ja inte för att det blev vin, utan för att Jesus valde att förvandla vatten till Vin som sitt första Under.

Allt kanske ser ut som rena tillfälligheter men Jesus gjorde antagligen ingenting av rena tillfälligheter. Det var ingen tillfällighet att han gick på Bröllop, inte heller att han förvandlade vatten till vin.

Bröllopet förebildar den fest som ska ske när himmelriket kommer åter, där kommer finnas kärlek,fest och glädje. Det är så mycket förebilder och symbolik det nästan kan bli rörigt när man ska göra en andakt på denna textmassa. Ta tex på trejde dagen, gick de på Bröllopsfest. Jesus uppstod på den tredje dagen..

Att vinet tog slut var på den tiden en stor skandal. Det fick inte hända.

Det symboliserar slutet på det gamla förbundet som Gud slöt med Israels folk,nu kommer Jesus med ett nytt förbund. *Som är bättre.

Han befaller dem att fylla krukorna

Stenkärlen var avsedda för judarnas reningsceremonier. De hade alltså inte enbart en praktisk och hygienisk funktion utan var avsedda för de rituella tvagningar med andlig innebörd, som många var ytterst noga med.

Dessa stenkrukor spelar därför en mycket viktig symbolisk roll i texten. De står som representanter för hela det gamla förbundet. Och de fylls till bredden, visar på ett enormt överflöd. I vår tids mått är det 600 liter.

Nu sker Undret som påvisar Jesus sanna identitet, han uppenbarar sin härlighet. Vinet är en symbol för nattvardens vin, Kristi blod, som renar från synden.

Man skulle kunna beskriva det andliga läget i det gamla förbundet, likt en stor skandal, kanske drar jag det till sin spets. De största förföljarna till Jesus var ju just de religösa ledarna.

Det var tid för ett nytt förbund.

Att kliva in i förbundet, är att göra en överskommelse med Gud.

Guds nåd som möter oss

genom Jesu Kristi blod

är överflödande

och räcker för alla.

Vi dricker ännu av det vinet.

Det är klart att det finns olika sätt att göra det. Men om vi tänker oss att vi lever i en tillvaro där det ytterst sett finns en kamp mellan det goda och det onda. Då kan vi besegra det onda med det goda, som jag skrivit många gånger.

Mörkret, själva ondskan har inte sitt ursprung hos Gud, utan hos lögnens fader. Den fallna ängeln. Dennes syften är att förhindra oss att ta del av Guds härlighet och än mindre se Vem Gud är.

Det destruktiva kommer inte ifrån Gud. De mörka dystra tankarna av hopplöshet och förtvivlan, är inte från Gud.

Gud är livets herre, från honom kommer Tro, hopp och kärlek. Med honom byggs man upp, istället för att brytas ner och man blir kreativ och glad.

"Jag har skrivit till er, unga män: Ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den onde"

1 Joh 2:14

Det beskrivs en andlig tillväxt i brevet, de har gått från att bli andliga barn till att bli ynglingar. De har därmed växt i sin tro. För det första har de funnit att de vunnit seger över det destruktiva i livet, vilket djupast sett är upproret mot Gud. Sedan har de tagit Guds ord till sig, det har blivit en fast grund i deras liv.

De har därmed blivit starka, eftersom de på denna väg besegrat den onde, genom att stå fast vid Guds ord.

Det finns många destruktiva människor i vårt samhälle. De har inte nycklarna till friheten som finns i evangeliet. Kunskapen om det glada budskapet fattas dem.

Här har jag ännu en gång varit och norpat en bild från den här bloggen, Kopparorm. Läs gärna vad de skriver kring detta. De har mycket intressanta tankar i sin blogg.

Gonatt folket.

Sov vackert.

Jag tog hit en gästblogare idag , för jag måste jobba lite i trädgården.

Han är lätt att lyssna på, samt lite smått rolig. Jag får nog lyssna flera gånger, är så dålig på engelska.

Jag ska försöka skriva en hastig andakt innan Amanda vaknar. Det är ganska stressigt här att tömma diskmaskinen tex har jag lärt mig på 6 minuter. Maken tror att jag sitter och bloggar hela dagarna, men ? De skriver jag också väldigt hastigt. Jag tänker ut vad jag ska skriva medans jag röjjer undan.

Låt dig inte besegras av det onda,

utan besegra det onda med det goda

(Rom 12:21, jfr Psalt 109:4).

Jag vet inte hur om ni känner igen er i den texten ? Kan ni känna er besegrade av det onda menar jag ? Det kan jag. Ja just det, jag låter mig besegras av det onda, ibland. Det är som att man kommer in i en ond cirkel.

Det är inte när man sitter och "äter karameller" som man upplever detta , utan det är ju oftast när en ond pil träffar ens hjärta. Ord som människor talar kan göra som onda pilar. Och det är just i nära relationer som man lär sig vilka pilar som gör ondast. Ja då kan det visa sig att den som talar om kärlek plötsligt visar sitt fula tryne ! Som exempel kan jag nämna att jag kan bli kallad för socialfall av min make som ändå älskar mig högt. Vart kommer de orden ifrån. Ja inte är de från Gud iaf...

Men tyck inte synd om mig, mina pilar kan vara väldigt hårda med. Jag sitter och förvånas över "hur en sådan korkad människa lyckats få ett så bra arbete". Det trodde ni inte va, att jag hade ett sådant fult tryne ? Och så är vi inne i den onda cirkeln som KAN torna upp sig till en långvarig konflikt.

Om det inte vore för Guds vapen, hans ord som talar  om för oss att vi ska BESEGRA det onda. MED det GODA. Obs, det goda är GUD... Det är så man i vardagslivet kan undvika konflikter. Feta grodor kan hoppa ur ens mun, de är svåra att  hindra. Men man kan stoppa sig själv och därmed känna sig nöjd med detta.

Jag brukar säga; Jag vill inte bråka, du misstar dig.

Saliga de som är fattiga i anden...Det måste handla om människan, och när vi vänder oss till Gud kan vreden vändas, istället får vi ta del av hans kärlek. De hårda orden som träffade hjärtat gör inte så ont.

Därmed, är den onda cirkeln bruten.

Granskar vi texten 1 Johannes 1 och framåt så ser man att någon är hänförd i en slags glädje. Johannes upprepar sig, han är glad, för han har något att berätta. Något han har sett med egna ögon, tagit på med de egna händerna. Ja han skriver tom VI, de är många och de är GLADA.

Detta något, har blivit synligt för honom. "Det som var till från begynnelsen".

Gud har alltså inte alltid varit synlig för honom. Men han blev synlig. Det finns ett då, och ett nu. Han hade troligtvis varit en hängiven Jude, väl insatt i den förordning som fanns då. Det var i Det allra heligaste som endast översteprästerna hade tillträde till, 1 gång per år. Där skulle de träda fram inför Gud med offer för försoning för Israels synder.

Där, i det allra heligaste stod de inför Gud, *där blev han synlig, och jag har mycket svårt att föreställa mig att de sjöng "Gubben  i lådan"....

Här måste jag nollställa mig själv för att kunna skriva, för det finns det då och ett nu för mig med även om jag inte varit Jude..Det fanns en tid, då jag inte visste om Gud existerade. Jag trodde på Gud, men jag visste inte om han existerade...

Hur är detta möjligt att kunna se Gud och resolut veta att han existerar ? Hur går det till ? En skrift på väggen, ett tecken i skyn ? Hur blir man så resolut som Johannes ? Jag tror han hade fnissat lite om Erik kommit dragandes med spagettimonstret i detta sammanhang.

Det som var till från begynnelsen, som också kallas Livets ord (inte det i Uppsala) var alltså Jesus han pratade om. Det han sett och tagit på, står skrivet i Johannesevangelium. Han är ett ögonvittne och en lärjunge till Jesus och har skrivit ner vad han sett och hört. Det är det som han så ivrigt ville berätta om.

Det var en dum fråga. Har ni sett Gud ? När jag upplever att Gud inte är närvarande i mitt liv så brukar jag sjunga "Gubben i lådan"....Ja skratta du, mycket har han väl varit med om, och mer kommer han få vara med om. Han tål det..,

"Gubben i lådan, vad har du för dig

Kokar du kaffe

Sover du

Gubben i lådan kom FRAM !"

Jag vet just inte hur han reagerar, men jag vet att han har humor. Det är från honom vi har fått vår humor. (finns det inget som är heligt längre, tänker de gammelreligiösa som läser mina rader ...)

Livets ord blev synligt

"Det som var till från begynnelsen, det har vi hört, det har vi sett med egna ögon, det har vi skådat och har tagit på med våra händer : det är vårt ärende, livets ord.

Ja livet blev synligt, vi har sett det och vi vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos fadern och blev synligt för oss.

Det vi har sett och hört  förkunnar vi för er, för att också ni ska vara med i  vår gemenskap, som är en gemenskap med fadern och hans son Jesus Kristus.

Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig".

(1 Johannesbrevet 1:-)