Idag tror jag hösten kom på allvar, det har varit kallt och regnigt och allmänt grått hela dagen. Den eländiga vantterrorn är tillbaka. Barn runt två och halvt och uppåt är ingen match, de kan ha alla möjliga sorters vantar, oftast sitter de på och hindrar dem inte. Yngre barn däremot, sitter de på kan de inte röra sig och kan de röra sig blir de för kalla. Hade jag varit mer av en entreprenör och mer tekniskt kunnig hade jag börjat jobba på en supervante med en gång, tror man kan bli stormrik. I nuläget plockar sura små barn av sig vantarna, lägger dem gärna i en vattenpöl eller sandfylld skottkärra, och när föräldrarna kommer (oftast mammorna konstigt nog) talar de om för oss i personalen att deras barn verkligen MÅSTE ha sina vantar. Som om vi struntade i det liksom... Fram i februari-mars börjar man hota vantavplockarna med att "mamma har sagt att du måste ha dem". Lite lågt, men det är ett helt vinterhalvårs frustration bakom.
Undra om det är bra att jobba som förskollärare där det aldrig är vinter? Södra Kalifornien eller så...
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]