

18 nov kl 09:03, 2009
Varför tillåter man sexuellt frustrerade män att bestämma vad som ska finnas på en webbplats? Jag tänker på att många webbsidor använder kvinnans kropp för att få uppmärksamhet. Det kan även gälla vissa tidningar. Igår såg jag i en dagstidning reklam för att man nu bygger om i en viss byggnad. Man hade då satt in en bild på en tjej i sexig variant av byggnadskläder (som män brukar ha, typ orange ställ och hjälm). Gäsp. Vilken seriös annons.
Jag såg också reklam för en duschkabin där man ställt en spritt språngande naken kvinna som stod och log förföriskt. Givetvis kollade man ju i stort sett enbart på kvinnan. Jag kom på mig själv med att stirra på henne och slutade glo. Men jag kom sedan på att jag aldrig fattat vad det var reklam för, för det kollade jag inte. När jag sedan såg reklamen igen såg jag att det var tillverkare av badrumsinventarier.
Igår när jag skulle surfa in på min favoritwebbradio, möttes jag av detta:

Kan di.fm ge mig en enda rimlig förklaring till varför de har använt sig av en kvinnokropp när det har med musik att göra? Tror de att lyssnarna är så sexuellt frustrerade att de måste se bröst och kurvor hela tiden, vad de än gör? Ärligt talat. Inte konstigt att män våldtar kvinnor när de matas med kvinnokroppen hela tiden. Jag tycker män som publicerar sådant här borde gå och skaffa sig ett ligg eller kolla på en riktig porrfilm och dra en handtralla så lugnet lägger sig. Det måste ju vara det som är problemet - dåligt med knull på sistone.
Nä, skärpning, tycker jag. Kvinnokroppen är inte till salu och om man känner sig sexuellt frustrerad får man göra något åt det själv istället för att ta ut det på kvinnor. Det är så otroligt respektlöst. Man borde bojkotta en sådan webbsida eftersom de tydligt sänder ut signaler som heter att kvinnor är objekt och dekoration för män. Dude, weak.
30 sep kl 21:31, 2009
Jag läste denna artikel precis och har konstaterat följande:
- Anna Dahlberg påstår att det finns mellan 50 och 100 kvinnor i Sverige respektive Danmark som bär niqab. Jag undrar vilka slutsatser man dragit för att få fram detta och var man räknat dessa kvinnor. Jag bor i Malmö och ser niqaber varje dag. Bara i år har jag sett minst 200 niqaber och 2 burkor. Är det alltså så att alla kvinnor med niqaber bor i Malmö och råkar vara just de jag sett? Knappast. Så, varför ljuger man? Vet imamerna om att det är fel och vill försköna antalet? Ingen aning..
- Intressant att Dahlberg sätter "samhällshot" innanför citationstecken. Med andra ord anser Dahlberg inte att niqaben och burkan är ett hot. Hon anser alltså att det är fullt okej att män bestämmer över kvinnors klädsel. Det är helt okej om en man tycker en kvinna utan niqab är det samma som prosituerad.
- Dahlberg menar att tvinga på någon slöja är samma sak som att tvinga någon av slöjan. Jag anser att detta är två olika saker. Varför? Jo, att som man tvinga en kvinna att täcka sig för att hon är kvinna och har kvinnliga former och för att män inte kan hålla fingrarna eller blicken i styr, är ett förtryck. Det är som att lägga över ansvaret för sin sexualitet på kvinnan, precis som man gjorde i Sverige förr i tiden; såg sex som något syndigt och man gjorde kvinnan till syndabock eftersom hon var tilldragande. Kvinna = fresterska som måste förgöras. Att då få stopp på ett förtryck genom att plocka av det som förtrycker, är inte fel. Vi kan dra en liknelse som nazismen. Det är förbjudet att bära hakkors eftersom detta står för förtryck. Förtryck är fel. Att bära hakkors innebär HMF. Att bära slöja är som HMK, hets mot kvinna.
- Dahlberg menar att vissa kvinnor själva valt slöjan. Det är samma diss som vissa män gör mot kvinnor när de säger: "Ja vadå kvinnan har själv valt att städa, diska, ta hand om barnen, vara hemma med sjuka barn, det enda jag behöver göra är att komma hem från jobbet och diska ibland, skitgött. Ja, vadå kvinnor får skylla sig själva!". Man indoktrineras in in roller. Kvinnor och män lär sig vad som är typiskt kvinnligt och manligt- somliga utan att ifrågasätta. Kvinnor tar på sig 80 % VAB, disk, barnpassning, städning.. u name it, enbart för att de är kvinnor. De tänker inte. Och männen tänker heller inte. Samma sak med kvinnor som bär slöja. Och vem vet om de inte vill rädda sitt skinn? Vilka kvinnor erkänner att de lever under ett förtryck där pappan eller maken indirekt tvingar kvinnan att bära slöja? Vad ska hon göra? Då är det bättre med förnekelse. Det är inte konstruktivt eller logiskt att täcka hela kroppen, dag ut och dag in.
- Vad är Dahlbergs förslag då? Hur ska vi få stopp på kvinnoförtrycket? Jag vill självfallet heller inte tvinga någon till något, men Dahlberg kommer inte med förslag på hur man kan göra istället. Jag själv tror det är svårt med utbildning; männen kan lätt förbjuda fruar och döttrar att gå, plus att kvinnorna såklart indoktrinerats i sina roller som muslimska kvinnor med täckande klädsel. Vissa tränas redan när de är ett par år! Jag har sett fyraåringar som bär stram slöja runt huvudet, vilket jag tycker är barnmisshandel. Barn ska inte tvingas, dessutom är det ju lite underligt att man täcker håret för att det är sexuellt laddat. Hur kan en fyraårig flicka vara sexuell? Groose. Jag tycker dock att utbildning ska införas och de som väljer att inte gå får indraget bidrag. Sedan om de verkligen anammar vad som sägs, är en annan fråga. Det blir säkert en hel del DO-anmälningar för alla som ifrågasätter Islam är ju rasister, så mycket vet vi i detta landet...
Citat och källor kring kvinnans klädsel:
"Islam har givit kvinnan en stor frihet, friheten att inte behöva ses av främmande män. Hon bevarar på så sätt sin heder och självrespekt. I Islam ska mannen och kvinnan vara trogna varandra och hålla sig borta från olagliga sexuella förhållanden. Då kvinnans skönhet är en del av hennes sexuella attraktion skyddar hennes klädsel från sådant som kan leda till äktenskapsbrott".
Länkar och källor:
19 apr kl 21:11, 2009
Häromdagen var jag inne på SDs hemsida för att läsa om deras familjepolitik en gång till. Flera frågor dök upp i mitt huvud så jag mailade dem. Idag fick jag svar och jag tänkte publicera deras svar här. Svartfärgad text är mina kommentarer och frågor, röd text är deras svar. Det roliga är att de å ena sidan lägger mycket krut på familjen, att de själva ska bestämma hit dit, och att de förutsätter att familjen själv kan bestämma hur man ska ha det. De har inte tänkt på några särskilda skyddsnät för utsatta kvinnor, utan tycker att hon kan leva på socialbidrag efter skilsmässa. Om det då uppstår en vårdnadstvist vid skilsmässa, lär barnet gå till pappan eftersom kvinnan inte kommer att ha någon inkomst. Den som har mest pengar är väl den som ska försörja barnet, kan man tänka. Mannen kommer att ha pengar, kvinnan kommer inte ha det. Vem är det som kommer handla in mest saker i matväg och till hemmet och barnen? Vem är det som behöver pengarna? Kvinnan såklart. Men kvinnan arbetar ju inte. Visst kan man ha delat konto, men ändå, kul att uppleva man själv inte tjänar några pengar utan enbart går på bidrag.
Nåja, nedan följer mailet:
Ni skriver om trygghet i familjen, kärlek mellan man och kvinna, där jag anser att förstnämnda är viktigt. Jag undrar lite varför ni inte tycker att homosexuella relationer är lika mkt värda som heterosexuella? Vad gör min kärlek till en annan kvinna sämre än min kärlek till en man?
Vi tycker att homosexuella relationer är lika mycket värda. Det är dock inte samma sak som att man kan ta en tusenårig tradition och begrepp, äktenskap, och börja innefatta andra saker i det begreppet än vad det tidigare stått för. Min kommentar: Allright, det är ändå inte svaret på min fråga till 100 %. Så homosexualitet är något som dykt upp på senare år?
Ni skriver att ni är emot adoption hos samkönade par och lesbisk insemination. Samtidigt så skriver ni: "Detta innebär på intet sätt att partiet motsätter sig eller nedvärderar dessa gruppers levnadsval eller läggning." Hur går detta ihop? Ni fråntar homosexuella par sina rättigheter att skaffa barn och skriver att det är förhållandet mellan man-kvinna som är det viktiga, samtidigt som ni menar att ni inte nedvärderar homosexuella par. Jag vill gärna ha ett förtydligande kring detta.
Att få barn är inte en rättighet för någon. Barns bästa i främsta rummet är en syn som ska prägla alla delar av samhället och inte minst när det gäller adoption. Adoption får enbart ske om det är för barnets bästa och efter att man gjort en noggrann prövning av adoptivföräldrarna. Trots detta visar undersökningar att adopterade har en högre grad av psykisk ohälsa, känner rotlöshet och högre självmordsfrekvens. Därför bör man vara väldigt försiktig vid adoptioner, och vår fruktan är att denna rotlöshet ökar vid homosexuella adoptioner. Det är också en ståndpunkt som 95% av regeringens remissinstanser uttalade i denna fråga. Min kommentar: Så nu snackar dem om barnets bästa? Men de verkar inte arbeta för att barnet ska ha tillgång både till en mor och en far, utan det är kvinnan som indirekt kommer bli hemmafru och barnasköterska. Vad hände då med att ha både pappa och mamma? Och menar dem att alla heterosexuella par per automatik föder barn som mår superbt men det gör inte barnen hos homosexuella föräldrar?
Ni önskar ett ökat barnafödande, vilket innebär att kvinnor kommer få vara hemma mer. Om nu familjen själv får välja, är det inte säkert alla vill ha det så. Kvinnor har lika stor rätt att arbeta som män. Män har lika stor rätt att vara hemma med barn som kvinnor. Och om kvinnor är hemma och föder barn hela tiden har hon ju ingen chans att utbilda sig eller ta jobb mellan födslarna.
Vi vill från samhällets sida försöka stimulera fler familjer att vilja skaffa barn. Sedan kommer det givetvis finnas massvis med familjer som inte vill ha fler barn och det ska självklart vara deras eget val.
Vi ser gärna att fler pappor är hemma med barnen, men då ska det vara för att familjen själv bestämt att de vill ha det så. Inte något som är påtvingat av staten. Min kommentar: Precis, "då ska det vara så att familjen själva bestämt att de vill ha det så", men ändå vill de påtvinga familjer till massa annat. Om vi ser på idag hur många som är hemma med barnen, hur många män är det? Inte många. Tar man bort de obligatoriska månaderna för män, kommer kvinnorna såklart ta ut allt själva och då har vi ännu fetare klyftor och barnen får se ännu mindre av sina pappor. Och om kvinnor ska börja föda barn när de är runt 18-20, hur mycket utbildning har dem då och hur mycket arbetslivserfarenhet har dem? Det är lätt att säga att kvinnan ska vara hemma med varje barn 2-5 år, vad händer när kvinnan vill ut och arbeta sedan och inte har varken studerat eller arbetat på kanske 15 år?
Ni skriver om "ökad ombytlighet i förhållandena mellan män och kvinnor", då undrar jag hur ni menar med ombytlighet? Och vilka förhållanden? Menar ni att ni ifrågasätter att kvinnor arbetar och män är hemma med barnen? Min kommentar: Detta fick jag inget svar på.
Ni skriver också om att barn tvingas sättas på kommunal barnomsorg istället för att man gör vad som är rätt för barnet. Men hur kan ni veta vad som är bäst för mitt barn? Menar ni att en förälder alltid ska vara hemma med barnet? Eftersom detta enligt samhället än idag anses vara kvinnans uppgift, blir det ju kvinnan som blir hemmafru. Är system något ni önskar uppnå? För ni skriver t.ex. ingenting om att mäns rätt att vara hemma med sina barn ska öka. Män idag tar ut väldigt lite VAB jämfört med kvinnor, jag har aldrig mött en enda man som tagit ut mer ledighet än sin fru, annat än när det är fotbollssäsong. Är inte detta något man vill öka på, för att få samhället mer jämställt?
Det är givetvis föräldrarna själva som vet vad som är bäst för deras barn och deras familj. Därför vill vi införa valmöjligheter, så att de själva kan ta ställning. Vi skriver konsekvent att vi vill öka föräldrarnas rätt att vara hemma med sina barn. Citat: "Partiets grundläggande inställning till att även fäder i större utsträckning väljer att utnyttja möjligheten till föräldraledighet är dock positiv." Min kommentar: Visst, toppenbra, hur har de tänkt sig detta då? Det finns det ingen information om. Mycket snack med andra ord.
Det är ju förvisso bra att om man väljer att vara hemma med sina barn får man extra bidrag som ger pension. Frågan är bara hur mycket denna summa är? Kvinnor som är hemmafruar är ju totalt beroende av sina män pga att de inte har inkomst eller pension att tala om.
Vi vill att summan ska motsvara kostnaden för staten om man väljer att ha sina barn i den kommunala förskolan. Dvs det kommer innebära en betydlig höjning jämfört med dagens vårdnadsbidrag. Min kommentar: Wow, sicken festsumma! Vad är det för summa då man betalar till dagis, ett par tusenlappar i månaden? Det räcker ju absolut till barns kläder, mat och leksaker.
Högt skilsmässotal verkar vara enligt statistik, kvinnor som väljer att lämna män för att männen inte hjälper till i hemmen. Detta är ingenting ni tar upp, utan ni skriver bara om hur någon förälder (= kvinnan?) ska vara hemma med barnen. Jag tror det är rätt många kvinnor som kommer må dåligt över att agera som en städerska och hushållerska för sin man. Och det finns män som kommer må dåligt över att han måste dra in pengar till familjen. Vad händer när han blir arbetslös? Ska hans A-kassa försörja kanske fem individer? Kvinnan som hemmafru måste ständigt be sin man om pengar likt ett barn ber sin förälder om pengar till godis och mannen kan neka henne pengar till nya barnkläder om hon inte ställer upp på t.ex. sex. I sådana fall ska hemmafruar ha bidrag som motsvarar en månadslön. Jag hade aldrig blivit hemmafru på premisser att bli totalt beroende min man! Vad händer om jag vill skiljas? Det kanske inte går om jag inte har egna pengar!
Att kvinnan ska vara hemma med barnen är någonting vi vill uppmuntra bara om kvinnan vill vara hemma med barnen. Det handlar också om en begränsad tidsperiod, från dagens kanske 2 år till ev. 5 år. Inträffar det något senare i livet som förändrar situationen finns det ett skyddsnät som täcker upp det, ex. socialbidrag. Min kommentar: Så om kvinnan vill skilja sig får hon leva på socialbidrag resten av livet eftersom hon 1) inte längre får pengar av maken 2) inte har varken jobb eller utbildning. Snacka om att skapa stress och depressioner hos kvinnor, vilket gör att det kommer se ut som förr i tiden, kvinnor som misshandlades i familjerna uppmuntrades att stanna kvar ändå. Kvinnor som vantrivs kommer att stanna kvar i dåliga förhållanden för att det inte finns pengar när man skilt sig. Hur ska en kvinna kunna försörja sig själv och ett eller flera barn på en månads socialbidrag?! Jag fick dock inget svar på om maken blir arbetslös.
Detta system gör att män är fria, de har jobb, de har pengar. Kvinnor har inte mkt. De har inte jobb, de har inga direkta pengar, de är mer utsatta i samhället än vad män är. Tryggheten känns inte så stor då. Jag undrar vad det är för trygghet ni vill uppnå, trygghet för barn och män?
Som tidigare sagt vill vi ge valmöjligheterna till familjerna. Vår uppfattning är att de flesta familjer har en så pass bra relation att de själva kan komma överens om vad som är familjens och de enskilda individernas bästa. Min kommentar: Och det fick jag alltså ingen kommentar på, de har med andra ord ingen lösning på hur de ska skydda utsatta kvinnor. Då är det konstaterat att SD enbart tänker på sk. barnens bästa men i första hand är det männens bästa. Män ska vara dem som arbetar, kvinnor ska vara hemma och föda barn. Mindre konkurrens för män och kvinnor blir lågutbildade och kommer klankas ner när de vill tala. Det kommer bli till 100 % ett manssamhälle, det som vi under 100 år försökt arbeta bort.
Och jag undrar var de fått uppfattnigen om att "de flesta familjer har en så pass bra relation att de själva kan komma överens om vad som är familjens och de enskilda individernas bästa" ifrån. Kvinnor skiljer sig mer och mer plus att kvinnor idag ofta plågas av utmattning och stress pga att kvinnan har både 8h arbetsdag + hemarbete. De måste helt enkelt mena att männen har det bra, och det är det enda väsentliga i långa loppet.
20 feb kl 17:51, 2009
På sistone har jag debatterat en del i abortforumet här på Passagen. Precis som alla andra forumsdelar finns det rätt mycket idioter som har ett gammeldags rätt att se på könen.
Jag har stött på runt tre män och en till två kvinnor som har läskigt gammeldags syn på aborter och kvinnans rätt till sin egen kropp. Jag fann också en amerikansk webbsida som påstod att det är varje kvinnas egen rätt att vägra en abort.
De män jag mött i forumet har påstått att det är varje mans rätt att förbjuda kvinnan att utföra en abort. Att han måste bestämma över henne i detta fall, det är hans fulla rätt som mänska. Kvinnorna skriver i ungefär samma termer, bara att de inte skriver rakt ut att männen ska bestämma och tvinga sina kvinnor behålla barn de egentligen inte vill behålla. Kvinnorna skriver mer om att det är synd om männen som inte får vara delaktiga och att mannen har rätt att påverka kvinnans val och bestämma om hon ska göra en abort eller ej.
Det är föragligt!
Jag har som bekant börjat läsa en bok där man tar upp kvinno-, respektive mansrollerna från före Jesu födelse tills idag. Under antiken hade många filosofer synen på kvinnan som en barnaföderska. Det enda hon var bra för var att skapa mannens barn, för det var mannen som gjort barnet. Kvinnan var bara en behållare för barnet. Ja, jag skrev ett inlägg om detta längre ner. Hur som helst är det är personerna i forumet låter när de skriver om att mannen ska bestämma över kvinnan om hon ska behålla ett barn eller ej.
Jag tänker som så att abort är till för att ta till i sista möjliga utväg. Det är aldrig kul att vara oönskad eller kastas fram och tillbaka som ett paket mellan olika fosterfamiljer. Frågan är om ett barn som växer upp med t.ex. knarkande föräldrar, mår så bra. Om barn börjar knarka själva på mellanstadiet, för att mamman och pappan gör det, är det inget som är bra. Visst kan samhället hjälpa till i viss mån, men samhället kan inte frälsa alla och förhindra att folk knarkar om de inte själva vill det.
Abort är också en utväg vid våldtäkter. Jag tycker synd om den kvinna som måste föda ett barn som hon fått via våldtäkt. Jag läste om t.ex. en flicka på ~15 som blev med barn, i Polen tror jag det var, via en våldtäkt. Hon fick inte göra abort pga. att man inte trodde hennes barn skulle ta skada av detta. Likaså läste jag om en kvinna i ett arabland som fick dubbel bestraffning efter våldtäkt eftersom hon blivit med barn. Hon blev alltså först straffad för våldtäkten, sedan för att hon fått ett barn utanför äktenskapet.
Om man ska göra en abort är det ett val man ska ha kommit fram till tillsammans. Man ska diskutera med sin partner om man vill göra abort. Kan man inte ta hand om barnet pga. psykiska sjukdomar, långvarig ekonomikris, osv., så ska man ha rätt att göra abort. Och det är kvinnans slutliga beslut, inte mannens. Det är i kvinnans kropp barnet växer, det rör alltså henne och hennes kropp. En man kan såklart tycka till, då det även är hans barn, men det är kvinnans kropp, inte mannens.
Hur tycker dessa män att de skulle kunna bestämma över sina fruar anyway? Söva dem och köra dem till sjukhuset? Misshandla dem svårt så de inte kan stå på egna ben och köra dem helt köttiga och blodiga till sjukhuset? I don't get it.
Och vad är det med dessa konservativa män att vilja bestämma över en annan individs kropp? De har väl en egen kropp? Sjuka individer som bara föder misär bland folk. Att tvingas föda ett barn till varje pris utan att tänka på kvinnans lidande, är sjukt.
07 feb kl 21:40, 2009
Jag satt just och letade efter ledtrådar till ett quest i WoW och precis som alla andra spelsajter innehöll denna webbsida väldigt mycket reklambanners. Jag såg hur tydligt de var riktade mot män, dessutom. Och det var extremt "elak" reklam om jag får säga min mening.
Jag tänkte visa upp den värsta reklambannern jag fann: En tjej och en kille sitter på en säng i underkläder. Killen sitter och ser ledsen ut, med ryggen mot kameran. Tjejen ser besviket på killen och är vänd bort från honom. Det ser alltså ut som att han gjort fel. I nästa ruta är det fokus på killen, där han ser glad ut och tjejen sitter och har vänt sig lite mot honom och ser också glad ut. Woho, alla glada.
Alltså: han är ledsen för att han tycker han har liten snopp. Hon är besviken på honom för att han har liten snopp och inte kan tillfredställa henne.
Detta är sjukt. Det är som att t.ex. en tjej skulle sitta där och deppa för hon anser hon har små bröst och killen sitter och surar på henne för att hon inte kan tillfredställa honom. I nästa bild har hon tagit piller för att göra brösten större..
Det gör ont i mig när företag skapar sådan sjukt förtryckande reklam för att få sålt sina skitprodukter.
På deras webbsida fortsätter de att vara elaka. En kvinna som står och jublar intill avsnittet som förklarar att pillrena verkligen funkar. Och längst ner något om någon försäkran om att detta blir såå bra. Intill detta en bröllopsbild eller liknande. Helt otroligt sjukt.
På webbsidan ser man också en bild på en mans snopp. Före och efter han käkat pillrena. Jag trodde faktiskt att före-bilden var resultatet, för jag tyckte den var rätt stor för att vara normalt. Efter-bilden gav mig gåshud. Är det hästkön man tycker män ska ha, enligt detta företaget?
Riktigt äckligt är vad det är! Jag har aldrig sett sådan förtryckande reklam!!

27 jan kl 17:05, 2009
Jag läste idag en artikel i Metro (som inte heller finns på webben så jag får beskriva innehållet i artikeln) om en kille som stoppat in silikon i överarmarna för att få biceps. Jag minns att han gjorde detta relativt nyligen, typ i julas. I varje fall har han nu tagit ut sina implantat eftersom de kasade runt. Kliniken där han opererats tyckte inte det var något misstag eller fel alls. Så han beslutade sig för att ta ut inläggen.
Jag undrar bara hur otroligt dum man får vara! Att strunta i att träna och stoppa in silikoninlägg?! Jag tycker nog det är mer korkat än att lägga in silikon i brösten hos tjejer. Biceps kan man träna upp, träning är dessutom bra för kroppen. Bröst kan man inte träna från en A-kupa till D-kupa, även om det inte ursäktar silikininläggning hos tjejer heller.
30 dec kl 18:45, 2008
Fann en artikel i Aftonbladet idag som jag bara kan hålla med. När ska folk vakna och försöka se till även kvinnors behov? Folk talar ju om hur viktigt det är att rädda och skydda flyktingar, hur alla har rätt att leva värdiga liv. Men tydligen gäller det först och främst män. Jag arbetar själv med it inom vården och ser hur otroligt många fler kvinnor söker vård än män. Kvinnorna söker för abstrakta problem såsom depression, utmattning och värk. Män söker för hjärt-, och kärlproblem. Om det nu är så himla många fler kvinnor än män som söker vård, borde vården anpassas mer efter kvinnor (obs! läs: mer efter kvinnor, inte enbart till kvinnor). Medicinering och doser är ju ofta anpassade för mäns kroppar och inte kvinnors.Tror det var häromdagen jag läste i en tidning att en vuxendos baseras på en manskropp med ett visst antal kilon. Detta är ju inte bara ett problem för kvinnan, utan också män som inte uppfyller vikten, t.ex. överviktiga eller undernärda individer. Men en vuxen kvinna har ju inte samma sorts kropp och väger lika mycket som en vuxen karl!
Nu, utdrag från artiklen:
"De feministiska utmaningarna är större än på länge. Könsrollerna sitter benhårt. Genuspedagogerna, som försöker skapa en förskola där alla barn får samma möjligheter oavsett kön, är samhällsdebattens nya hackkycklingar. Mäns uttag av vab-dagar minskar. Deras uttag av föräldraledighet planar ut på en låg nivå. Kvinnorna i de största börsbolagens styrelser blir färre. Samtidigt inför alliansregeringen vårdnadsbidrag och skatterabatt på hushållsnära tjänster. Kvinnor ska stanna hemma vid spisen, eller anlita andra kvinnor att städa. Mäns ansvar för hushållsarbetet är tydligen ointressant".
"Den ekonomiska krisen drabbar kvinnor. Varslen som började i industrin fortsätter i tjänsteföretagen och i den offentliga sektorn. Volvos varsel dominerar fortfarande samhällsdebatten. När Coop varslade 1 000 personer hördes inte ett knyst.Den ekonomiska krisen innebär arbetslöshet för många av handelns och vårdens kvinnor. Som inte längre får deltidsstämpla för alliansregeringen".
Och så ett annat utdrag, faktiskt från Socialdemokraterna.
"Trots år av jämställdhetssträvan har vi fortfarande ett könssegregerat arbetsliv. Kvinnor betraktas inte som familjeförsörjare utan förväntas vara flexibla och pussla med tiden för att räcka till för allt och alla. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män och har generellt lägre löner och sämre arbetsvillkor. Låga arbetsinkomster ger låga pensioner. I Sverige idag är därför många kvinnor, trots att de arbetar eller har arbetat, ekonomiskt beroende av sina män. Ensamförsörjare med barn, vilka för det mesta är kvinnor arbetar i regel heltid men har svårt att få inkomster och tid att räcka till. Den största andelen fattiga finner man bland ensamstående kvinnor med barn samt blad ensamstående gamla kvinnor."
29 dec kl 22:54, 2008
En sak har jag upptäckt när jag debatterat på Passagen och det är alla dessa män som verkar ta kvinnor som ett hot. För vad är det annars för problem med kvinnor, varför kan inte vi ha rätt att ha våra åsikter och bli bemötta med respekt? Nu tycker jag förvisso rätt många på passagens debattforum är rätt elaka mot varandra och kallar varandra saker. Jag har på sistone varit rätt aktiv i abortforumet och där snackar vi påhopp!
Hur som helst, så finns det uppenbarligen ett hopkok karlar som anser att patriarkatet inte existerar. Att vi är totalt jämställda och att feminister enbart vill ha millimeterrättvisa. Gäsp. Jag vet inte hur otroligt många gånger jag förklarat vad jag själv anser om rättvisa, att det inte handlar om millimeterrättvisa. Det handlar om grundläggande respekt; att varje individ, oavsett kön, har rätt till respekt och har samma chanser och förutsättningar, oavsett kön. Det handlar inte om att varannan gång tar min sambo disken, varannan gång tar jag den, efter ett schema. Det handlar om att man hjälper varandra, älskar varandra, respekterar varandra, lyssnar på varandra. Och att man aldrig dömer någon utifrån kön!
För ett år sedan hade jag bara en känsla av att kvinnor alltid varit underordnade och än är idag, men jag var inte så insatt i hur det verkligen ser ut med siffror och historiska förutsättningar. Jag har alltid varit intresserad av jämställdhets-, och könsrollslitteratur men först för ca ett år sedan började jag plöja böcker och skrifter rejält. Detta för jag skulle kunna backa upp mina åsikter med någonting. Men såklart ogiltigförklaras mina källor och uppbackade argument- av männen. Jag brukar få höra att "den tidningen är ingen bra tidning att ta källor från" eller "men den författaren är ju inte vettig" eller "SCB är inget man kan lita på!". Men sk. författare som Pär Ström, kan man minsann lita på! (trots han själv mest tagit sina fina argument från Aftonbladetartiklar och så. Ja, för han får ju lov, han är man. Men jag får inte, för jag är kvinna).
Men mina motdebattörer läser ändå inte, de dömer mig direkt och alla andra feminister. Och ofta får jag själv stå till svars för vad andra feminister gör eller tala för alla andra feminister i termer som "vad tycker feminister om..". Hur f*n ska jag kunna veta det?! Det finns massor av olika riktningar inom feminismen, vad vet jag vad alla andra feminister i hela världen tycker om en sak?
Och jag vet inte hur många som faktiskt borde gå en kurs i feminism och träffa riktiga feminister. Det heter ju man inte får döma alla invandrare efter alla invandrare, detsamma är det med feminister. Träffa dem, sök upp dem, snacka med dem. Jag har själv och gör än, deltar någorlunda aktivt och har inga problem med varken killarna eller tjejerna som är feminister eller intresserade av könsroller och genus.
Och jag tycker också det borde vara lag på att alla ska läsa SCBs årliga dokument om jämställdhet; en sammanställning under året som gått hur samhället sett ut gällande löner, VAB, sjukskrivning och allt annat viktigt. Så kan de här idioterna som påstår att Sverige är toppjämställt få lära sig något!
Jag undrar vem det är som är trög- egentligen, och inte kan läsa vad andra skriver. Det blir mest att man går runt i cirklar. Jag älskar att diskutera, men inte med idioter som inte lyssnar. Jag vände mig till feminetik.se för några år sedan, för att diskutera jämställdhet. Men där var det kvinnor som gick på mig istället, kvinnor som aldrig höll med mig om vanliga saker som att vara två i ett förhållande eller att silikoninlägg i brösten (när man redan har en sk. normal byst) är förtryck. Kvinnor som var allmänt snäsvisa utan anledning och om man konfronterade dem svarade de aldrig, utan de svarade massa surpuppeinlägg när de själva kände för det. Lägg energi på något annat, please?Så den sajten lämnade jag kvickt.
Var hittar jag alla goa', vänliga själar som är lite mer som jag själv, här på nätet?
10 dec kl 08:01, 2008
Igår loggade jag in på ett community där jag tidigare var aktiv i genusforumet. Jag lade ner det pga. att jag bara mötte mänskor jag tyckte var kompletta idioter med alla påhopp, skumma argument och kvinnofientliga tendenser (de vägrade t.ex. tro på att kvinnan haft det sämre än mannen trots jag presenterade fakta). Hur som helst, jag loggade som sagt in igår och kunde inte hålla mig från forumet. Det tog mig en kvart sedan hade jag hittat mängder av inlägg skrivna av killar som såg ner på kvinnor. Jag fann inte en enda igår och under hela min aktiva debattid på communityt har jag hittat en. En! Det lät bara "kvinnor bara gnäller, det är vad de gör bäst", "kvinnor är små, svaga och kan inte försvara sig" och "kvinnor är helt enkelt inte lika intelligenta som män".
Jag undrar då:
1. Jag ser dessa killar som homosexuella. Om man hyser sådana känslor om kvinnor över lag, kan man inte vara direkt intresserad av att komma nära dem heller. Och varför sitter de och har flickvän majoriteten av dem, när de påstår att den egna flickvännen bara gnäller? Varför är man tillsammans med ngn man anser enbart gnälla?
2. Varför har man att behov att ständigt kasta ur sig negativa saker om en viss gruppering, eller ja, mer än halva befolkningen! Jag tycker också illa om vissa män, men inte skriver jag om det i forum hela tiden. Dessutom kan man inte döma ut alla.
3. Åter igen denna generalisering och dragna kammar. Kvinnor är si och kvinnor är så. Är alla kvinnor små och svaga? Jag är inte det, jag har försvarat mig när jag blivit antastad! En bekant till mig är 1.90 lång och mullig, hur liten är hon på en skala..?
Jag skrev till några killar och frågade om de just var homosexuella och så. Svaret var att "men jag skojade ju bara, det förstår du väl!". Nej, faktiskt inte. Här på Passagen och i forumen här är föraktet ännu värre, tycker jag. På communityt igår finns det tydliga regler, här på Passagen skrivs det rätt mkt hat och folk verkar rätt extrema mellanåt. MEN jag är glad det finns män både här och på communityt från igår som faktiskt har intresse för jämställdhet. Tack, till er.
I denna soppan igår var det en ung dam som hoppade på mig. Jag tror hon var en förklädd kille, för hon menade att alla feminister bara gnäller. Jag skrattade och frågade henne om man gnäller när man kräver sin rätt att rösta, samma lön vid samma utfört arbete och samma chans till rätt förutsättningar. Hon svarade bara att hon inte brydde sig om sådant, hon kunde absolut vara hemmafru och låta mannen bestämma.
Ja, var så god att vara hemmafru, det är varje människas rätt att välja vad de vill göra på sina dagar. Men man får ta konsekvenserna: ytterst sparsam pension och ett beroende av sin partner, men för all del. Men att inte bry sig om att få samma lön vid samma utfört arbete..? Hon menade på att kvinnor nog jobbar mindre effektivt än män. Ja, och om vi då läser statistik från SCB så ser vi att kvinnor är mer psykiskt sjuka än män (det ser jag också på mitt arbete via sjukskrivningsstatistik), kvinnor är hemma med barn mer än män, kvinnor gör hemarbete mer än män. Hur ska en kvinna orka med att arbeta övertid varje dag när hon har tvätt, mat och barn när hon kommer hem? Mannen kan lätt arbeta på och få maten på bordet när han kommer hem. Det anses ju "naturligt". Och konstigt att kvinnan blir sjuk om hon har så mycket att stå i och samtidigt ofta få läsa saker som att kvinnor bara gnäller, när många kvinnor faktiskt passar upp sina män! Det finns en gräns för hur mycket man orkar stå i.
Dessutom ser jag ofta på Passagen men även Lunarstorm, kvinnor som skriver att de gör så himla mycket hemma medan mannen inte gör något, men inte orkar säga ifrån. Männen bara sätter sig i soffan när de kommer hem och kvinnan vill inte köpa färdigmat eller ha det stökigt, så då blir det att städa medan mannen bara latar sig. Flera av kvinnorna har sagt ifrån men mannen bara har sagt att hon gnäller på honom. Visst, detta ska man ju aldrig acceptera, barn ska uppfostras annorlunda, de måste lära sig att inte ta sådan skit och absolut inte utsätta andra för sådan skit.
09 dec kl 10:17, 2008
Jag har tänkt på en sak, och det är alla människor som stämplar en hel gruppering människor utifrån en enda individ. Vissa säger t.ex. att "kvinnor är så dåliga på att.." eller "män är minsann bättre än kvinnor på att..". Jag tycker det är så obegåvat och fel att tala i dessa termer. Jag skulle kunna säga att "majorteten av de män jag träffat är.." eller "de flesta kvinnor jag själv mött har varit..", eftersom jag inte kan uttala mig om varken alla män eller kvinnor i hela världen. Och vad jag tycker, är det inte säkert alla andra tycker, så har jag den rätten att allmänt tillskriva alla män egenskaper..? Nej!
Det heter ju att "kvinnor är bäst inom omvårdnad och med barn". Jaha? Hur kan det då komma sig att en klar majoritet (9/10) av de manliga sköterskor/läkare/daghemspersonal jag mött visat hundra gånger med omtanke än kvinnorna?! När jag åkt in akut pga. min gallblåsa är det männen som visat empati och tagit hand om mig. Kvinnorna har inte trott på mig och inte heller lyssnat utan kört med härskartekniker. Vad hände då med att säga att "alla män är sämre på omvårdnad och barn"?
Jag är faktiskt kvinna och om någon säger att alla kvinnor är sämre på en viss grej, så innefattar det även mig. Jag tycker inte om att bli tillskriven egenskaper jag inte har.
Dessutom vill jag också mena att det är sjuk lathet att döma ut utan att lära sig en individ först. Det heter ju att man inte får döma ut alla invandrare t.ex. och kalla alla romer för vissa saker eller alla araber för andra saker. Nej, det får man inte och det är högst absurt. Man tar en massa fula genvägar för att slippa lära känna personerna innan man bildar sig en uppfattning.
Nu menar jag inte det inte är naturligt att ha åsikter eller uppfattningar, det har jag också om vissa människor och grupperingar, t.ex. att alla veganer är en viss sak. Men jag går inte runt och säger "alla veganer är miltanta och avskyr folk som äter kött", för det stämmer inte! Jag har kanske mött många, men alla är inte så, jag har inte träffat alla veganer i hela världen, därför har jag inte mandat att uttala mig. Och har jag det även om jag träffat alla veganer som finns..? Tveksamt.
Dessutom nämns det faktiskt i böcker jag läst om konflikthantering, att man aldrig ska säga "Du är så vårdslös" eller "alla män är så dumma i huvudet", för då tillskriver man en/flera person/er egenskaper man egentligen inte vet något om. Om man istället uttrycker "Jag tycker att du beter dig vårdslöst när du.." markerar jag att jag tycker/uppfattar en viss sak, men det behöver inte betyda det faktiskt är så, utan detta är vad enbart jag anser och inte säkert andra tycker samma sak. Och om man uttrycker sig "Jag upplever det som att de flesta män jag träffat är dumma i huvudet" så stämplar man heller inte alla män och i synnerhet inte alla män man träffat. Det viktiga här är också att jag talar om att det är jag som menar det och inte att det faktiskt är så, utan enbart min upplevelse, igen annans. Inget allmänt etikettskapande.
Nä, dags för utbildning i konflikthantering för latmaskar som älskar generaliseringar!
26 nov kl 13:28, 2008
Jag har börjat läsa ytterligare en bok om kvinnohistoria, nämligen Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg (Norstedts 2008).
Jag har bara precis läst ett par sidor men ändå kunnat konstatera att när kristendomen kom var det främst kvinnor som anammade religionen och tog den till sig. Kristendomen var inte direkt vänlig mot varken kvinnan eller barnen, då det handlade mkt om arv, giftermål, utanföräktenskapliga barn osv. som inte talade till varken kvinnan eller barnens fördel.
Varför var det då så många kvinnor som tog sig an detta?!
Kan det likställas med dagens kvinnor som stoppar in silikon i lökarna och viker ut sig rent allmänt för män? Nu menar jag de tjejer som redan har "normal" byst men som ändå känner de måste ha större. Gäller alltså inte de som tvingats ta bort bröstet eller ser ut som en man och vill i alla fall ha en liten byst som är proportionerlig till kroppen.
Kan det vara en form av bekräftelse? Att de luras in i något och tror de får uppriktig beundran från motsatt kön? Är de så svaga i sig själva att de går med på att underkuva sig för att få tycke några år, av män?
Är man född i det, är det ju svårt att veta vad som är sanningen, så att säga. Men man kan ju ändå tänkas ifrågasätta när orättvisorna är så uppenbara. Det finns ju exempel på detta inom t.ex. Koranen och Islam där kvinnan bara har en massa skyldigheter hit dit och det tydligt står hur hon ska bete sig, medan det inte står så mkt om mannen mer än att han "ska behandla henne med respekt" och enbart får slå henne för att "undanröja en fara". Man kan ju ändå ifrågasätta, varför behandlas jag såhär, är det enbart för jag är kvinna?
18 nov kl 09:30, 2008
Jag fann för någon vecka sedan denna artikel:
http://malmolund.city.se/nyheter/2008/11/06/Elin_anmaler_universitet_for_diskriminering/#
Såklart väcker den känslor och funderingar hos mig men säkerligen många andra. Några av de kommentarer jag stött på lyder i stil med ”se vad feminismen bara skapar problem”. Jag kan inte hålla med.
Om det nu är en allmän regel vid alla universitet att det kön som är underrepresenterat, ska kvoteras in, så ska det också gälla alla skolor och då tycker jag inte att Elin i artikeln kan anmäla, eftersom det inte är diskriminering. Men frågan är om kvinnor då prioriteras in i utbildningar där män har klar majoritet? Jag har aldrig hört talas förr om att det fanns en regel som heter att det underrepresenterade könet ska kvoteras in i utbildningar.
Jag tycker det är bra att det underrepresenterade könet kvoteras in, men då ska det gälla samtliga utbildningar i hela Sverige och inte bara vissa. Byggutbildningar, ingenjörutbildningar och andra utbildningar där män kan tänkas vara klar majoritet, ska sätta kvinnor före män när de har underskott på kvinnor. Gör dem det? Jag är faktiskt tveksam.
En väninna till mig läste byggprogrammet på gymnasiet och fick inte tag på en praktikplats. Ingen ville ha henne där för att hon var tjej. Fast hon var sjukt duktig, jag hade själv sett henne snickra och tapetsera och hon gjorde det som en fackman! Hon fick ingen praktik pga. sitt kön och skolan rådde henne att byta utbildning, för som tjej kommer hon inte lyckas inom byggbranschen. Hon hoppade av, vilket jag aldrig hade gjort, jag hade kämpat och ev. anmält skolan för att de avrått mig att fortsätta enbart pga. mitt kön och inte min kompetens. Vad hände då här med att värna om det underrepresenterade könet? I synnerhet när hon faktiskt lyckades mycket bättre än sina manliga kurskamrater!
Det är tråkigt att regeln om kvotering uppenbarligen inte är rikstäckande utan kanske funkar lite som ”straff” mot kvinnan för att hon vill ha jämställdhet. Lite som för hundra år sedan när kvinnan kämpade för jämställdhet och fick från ett par dagars mammaledighet efter förlossning, till flera veckor. Men ingen ekonomisk ersättning och hon blev beroende av någon som kunde försörja henne istället. Med andra ord ett straff för att kvinnan ville ha jämställdhet och rättvisa.
Ett annat alternativ är att alla skolor i Sverige inte är pålästa och inte vet vad som gäller. Kanske är det mest troligt. Kanske inte.
Nej, ska det inte vara täckande över alla skolor i hela Sverige, kan vi slopa kvoteringen. Den kan inte tas in när man känner för det.
09 nov kl 19:54, 2008
Liksom många andra såg jag på premiäravsnittet av Halal-tv som gick nyligen. Det uppstod ju som bekant lite oenigheter mellan programledarna och Carl Hamilton. Det har sedan i våra tidningar debatterats en del om vem som hade rätt, Hamilton eller våra tre beslöjade damer. Jag valde sida rätt så omgående under dispyten mellan dessa fyra. Självfallet tar man i hand i Sverige. Liknelser har gjorts med andra länder, att alla inte känner sig hemmastadda med kindpussar i Italien, exempelvis. Ja, frågan är hur mycket man ska acceptera? Jag anser trots allt man tar sed dit man kommer. När jag åker till Italien kanske jag själv inte själv alltid aktivt försöker kindpussa alla, men om någon kindpussar mig, kindpussar jag såklart tillbaka.
Om man inte tycker om en viss sorts hälsning och vet att denna förekommer i ett visst land, kan man ta upp detta innan, så personen är medveten om detta. Att vägra hälsa och komma med ngn dålig efterkonstruktion är som upplagt för bråk och utmålning av Hamilton som ond och tom rasist. Jag hade reagerat exakt likadant som Hamilton och jag har aldrig mött någon muslim i mitt liv som inte kunnat hälsa. Inte en enda! Och jag har ändå umgåtts och haft förhållande med muslimer.
Jag fann en artikel om programmet som jag tyckte var otroligt, superbt! Nämligen: http://www.aftonbladet.se/debatt/article3722344.ab
Äntligen någon som lyckats skriva ner exakt vad jag känner:
Slöjan är ingen klädsel. Den är ett religiöst påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, kvinnans underordning och hennes sexualitet som måste döljas för alla utom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som samhällets fördärv. Därmed är slöjan en skymf mot männen som inte anses kunna behärska sin sexualitet vid åsynen av en kvinna utan huvudbonad. Slöjan är således en symbol för förtryck av båda könen.
Word! Tack!
Varför ska en kvinna täcka sig? Det är ju för att mannen inte kan lägga band på sina lustar, till stor del. Att man täcker axlar kan jag förstå även i svensk kyrka, men då gör alla det, inte bara kvinnor. Hade muslimska män gått runt i burka och slöja och bemötts med samma usla respekt som en muslimsk kvinna tenderar at göra, så .. fine!
Men hur man kan stå och vara för sharialagar som innebär stening vid äktenskapsbrott, när man själv är kvinna, är uselt. För en kvinna faller lättare för straff än män. En kvinna som blir våldtagen måste ha fyra manliga vittnen, för att bli trodd på. Blir hon inte trodd, får hon straff. Hur ska en våldtagen kvinna lyckas hitta fyra män som kan vittna om våldtäkten? Som flickan på ~14 bast i Somalia som nyligen blev stenad till döds när hon anmälde en våldtäkt. Hon hade alltså lockat våldtäktsmannen till våldtäkt och i sin tur varit otrogen mot hustrun… hm?
Nu har t.ex. burka förbjudits i SFI i Frankrike:
http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2008/10/burka-frbjuds-i-fransk-sfi.html
Mao slöjan är förtryck, både för mannen och för kvinnan. Och ja, man ska få gå klädd hur man vill, men när man tvingas till sig ett plagg, är det ett tecken på att något är fel. Om man går utan ett visst plagg och blir anklagad för att vara luder, är något fel. Om enbart vissa mänskor ska gå i ett visst plagg men inte andra, är det fel. Hur kan en burka, eller slöja öht vara eget val, när det är krav på att kvinnan alltid ska bära detta? Jag kan ha mössa, keps, sjal eller bandana om mitt hår ibland om det blåser, är varmt, regnar eller whatever, men detta är något jag har när jag själv vill och ett par gånger om året. För min egen skull. Så är det inte i fallet med burka, hijab och niqab.

- Mamma, är det du där under?
08 nov kl 15:33, 2008
Jag har nyligen läst ut hjärnforskaren/neurologprofessorn Annica Dahlströms bok Könet sitter i hjärnan (2007) och blev aningen konfys. Jag blev också rätt förbannad att en människa kan hysa sådana tankar hon hyser om män respektive kvinnor. Men så fick jag för mig att Dahlström efter publiceringen av denna bok, blev av med sin professorstitel. I varje fall ifrågasätts hennes roll. I can see why. Hennes bok är full av argument och hon påstår att män är bra på vissa saker, kvinnor vissa, utan att ange källor. Man kan tro det är hennes egna åsikter rakt igenom boken.
Boken handlar genomgående om att kvinnan och mannen är olika i sina hjärnor, med undantag lesbiska kvinnor som har hjärnor som ser ut som mäns och bögar, vars hjärnor ser ut som kvinnors. Med andra ord är man alltså lesbisk/bög när man föds, enligt Dahlström. Det är också hjärnan som bestämmer vilka intressen och prioriteringar en människa får.
Att dagens samhälle håller på att gå sönder pga alla sjukskrivningar, depressioner, ungdomar som skär sig och klär sig i svart osv., beror på att kvinnan inte är hemma med barnet tillräckligt. Dahlström tycker att en kvinnas primära uppgift är att passa barn och ta hand om hemmet, detta ligger i hennes natur. Kvinnan ska aldrig fösa över det arbetet på mannen, utan om hon behöver hjälp med hemmet eller barnet, ska hemhjälp hyras in, mannen ska absolut inte belastas.
Många skilsmässor går ut på att kvinnan vill att mannen ska hjälpa till hemma, men detta kan man aldrig begära av en man, eftersom han inte är bra nog att sköta ett hem. Han ser inte var det är smutsigt eller var det behöver dammas av. Det bara är så och inget man kan ändra på, menar Dahlström. Vi måste acceptera varandra för de individer och hjärnor vi har, säger författaren. Detta samtidigt som undersökningar visar på att jämställdhet i förhållanden är bra: http://www.metro.se/se/article/2008/11/11/14/3856-65/index.xml
Dahlström skiver vidare att det är skillnad på män och kvinnor när det gäller kärlek och sex. För en man är det inte naturligt att hålla sig till en kvinna och många män förstår heller inte vad som är fel med våldtäkt. Dahlström gör en liknelse med en tupp, som sätter på alla höns i boet. Detsamma måste män få göra, välja fritt bland olika kvinnor och ibland förstår han inte vad han gjort för fel om han varit otrogen. Dessutom är sex mer intentivt för en kvinna, än en man, menar Dahlström. En man skiljer oftast på sex och kärlek och kan alltså ha älskarinnor vid sidan om. En kvinna kan inte detta, eftesom hennes underliv blir penetrerat vid sex, vilket är ett större "ingrepp" än att stoppa in sitt kön i något, som en man gör. Därför är kvinnan mer utsatt och har mer känslor än män.
Många män föds också aggressiva och kriminella, vilket enligt Dahlström många ggr är egoistiska kvinnors fel. Dessa pojkar som föds med för mkt testosteron måste få omvårdnad och support av mamman. Eftersom dagens kvinnor ofta arbetar (vilket är egoistiskt, eftersom kvinnan, enligt Dahlström, alltid ska sätta barn och hemmet först. Att se till andra intressen än barnet och hemmet först, är egoistiskt, tycker författaren), tas barnen inte hand om lika mycket, vilket bidrar till kriminalitet, depression, utanförskap, mobbning, stress, etc.
Dahlström tycker också att unga kvinnor absolut ska sola toppless, detta till förmån för alla män, som har rätten att se på vackra kvinnor. Kvinnor behöver inte detta, eftersom de alltid kan ha sex ändå och inte behöver "köras igång" som män måste. Dahlström tycker också att man ska få ge varandra komplimanger och ha ett mer ledigt klimat på arbetsplatser och inte göra så big deal om någon har tycke för en kollega.
Dahlström skriver också att unga flickor idag ofta klär sig utmanande i skolan, vilket är fel och totalt hänsynslöst mot pojkarna. Pojkarna har idag ofta sämre betyg än flickorna, vilket är flickornas fel eftersom de sitter där i kortkort och massa smink. Inte konstigt pojkarna inte kan koncentrera sig, skriver författaren. (Jisses!)
Vidare hävdar Dahlström att kvinnan alltid är redo för sex. En man måste stimuleras, men en kvinna kan alltid bli penetrerad. Trots detta föreslår Dahlström att unga pojkar ska ha en äldre lärarinna att gå och "sex-praktisera" hos så att han lär sig förstå kvinnorkoppen, samt så att han inte kokar över av upphetsning för minsta lilla. Och som vanligt, står det ingenting om flickors rätt, vilket är konstigt, för om nu kvinnor "alltid vill ha sex" borde alla kvinnor ha rätt till fritt sex- dygnet runt, alltd. Som vanligt, ingen källa på hennes påstående.
Hon påstår också att män är värdelösa som barnpassare, att man aldrig ska ta in en pojke som barnvakt, detta för att mäns synfält är så dåligt jfrt med kvinnors. Män ser t.ex. inte om det är damm på golvet, om man ändrat frisyr, eller om ett barn skadar sig. Att lämna ett barn hos en man är detsamma som att låta barnet ligga naken på ett kallt golv och skrika, utan mat. Enbart kvinnor kan ta hand om barn och detta ska hon helst göra i tre år efter förlossning. Även sedan om hon går tillbaka till abetet, ska hon alltid sätta hemmet först.
Dahlström tycker också att män är värdelösa som sjuksköterskor. De få män som väljer att bli sjuksköterskor, kommer inte långt, alt. så har de kvinnlig hjärna. Intressant, för jag själv har enbart träffat på EN enda bra kvinnlig läkare/sjuksköterska i mitt liv. Jag brukar välja manliga, om jag kan, eftersom de inte är såna "sura kärringar" i brist på empati som många, enligt mig, är.
Allt detta bullshit som Dahlström inte alls backar upp med fakta, blandas ihop med att hon tycker att alla ska göra om de vill i livet. Men hon menar också att kvinnor som väljer annat än hemmet och barnen som prio 1, är egocentriska förrädare. Och det är bara kvinnor med kvinnliga hjärnor som är värdefulla, eftersom kvinnor som vill göra karriär skapar problemfyllda barn.
Dahlström menar att hon har sin mamma att tacka för att hon fått en maskuliniserad hjärna. En kvinna med kvinnlig hjärna hade inte kommit så långt upp i studier som hon, menar hon själv. Att hon, enligt sina egna åsikter, själv är förrädare, skrivet hon ingenting om..
Jösses, sicken struntpratande kvinna det här är! Att hon kanske tycker majoriteten män är egentliga våldtäktsmän och att de inte kan ta hand om barn alls, är hennes ensak och argumenten får stå för henne. Men då borde hon skriva en självbiografi istället och tydligt ange i inledningen att detta enbart är hennes åsikter och erfarenheter, inget annat.
Och ett förtydligande: Jag ser inget fel med ett avslappnat klimat på arbetsplatsen där man kan tala om vad man vill (i stort sett). Jag ser inget fel med nakna kroppar eller sex. Däremot ser jag fel när hon enbart ger män privilegier och inte kvinnor. Det är ju enligt henne enbart män som ska se på kvinnans kropp för kvinnan "behöver det inte se på mannens", att pojkar ska få äldre sexlärarinnor, men flickor ska minsann inte få en sexlärare? Och dessutom, vad menar hon med "unga pojkar"? Mig veterligen är det brottsligt för en 14-årig pojke att ha sex med en 40-årig kvinna. Är det hennes egna våta drömmar om sex med pågaspolingar som kikar fram?
Jag ser heller inget fel i att passa sina barn, men så som hon skriver gör hon kvinnan till en ond varelse om kvinnan inte vill passa barn. All misär i samhället är kvinnans fel, så Gud nåde henne om hon inte viger sitt liv åt barnen, hemmet och maken! Hon tycker dessutom att förhållandet ska vara ojämställt, att kvinnan ska sköta allt hemma, mannen ska leva som på hotell, för tusan! Visst, alla har vi olika intressen, men att mena att "det inte ligger för mäns natur att städa, därför blir det bara bråk om hustrun tvingar maken städa, så gör inte det..", är absurt. Städa är nödvändigt. Diska är nödvändigt. Tvätta är nödvändigt. Hjälps man åt går detta mkt snabbare och man får dessutom sällskap av sin käresta.
Sedan är jag alltid intresserad av vetenskap och kroppen och det är kul att läsa hennes mer faktauppbackade små delar i boken om faktiska skillnader mellan män och kvinnor som har mer med hur vi löser problem, att göra. Allt annat hon skriver om är bara egna åsikter som inte backas upp med fakta.
Länkar till intervjuer med Dahlström:
Pappan kan skada barnet: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article476974.ab
Påhittade fakta om könsbiologi utgör missbruk av forskarroll:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=618872
Dahlström om jämställdhet:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=377356
Manligt, kvinnligt, det sitter i hjärnan:
http://www.1.6miljonerklubben.com/nyheter/artiklar/visa/index.asp?id=184
http://www.foraldrarochbarn.se/artikel/887/annica-dahlstroem
http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/artikel_180217.svd