Gröna bloggen

Jag slutar blogga här nu, och hänvisar till en av de andra bloggarna jag har, t ex den här.

När det är så här mörkt och tråkigt kan man behöva ett gott skratt.

Detta är den första i vår serie: “Veckans…”. Den här gången blev det Martin Emtenäs, programledaren i Svt:s Mitt i Naturen. Han är både positiv och charmig och naturligvis också söt;).

Snart kommer jag att börja med en serie av "Veckans"..., t ex Veckans sötnos. Det blir en (relativt) känd person som jag tycker är söt (eller vad det nu blir). Dessutom planerar jag ett litet projekt som jag inte ska gå in på närmare nu. Jag kan bara säga att det ska bli spännande att se om jag får någon reaktion. En liten ledtråd... Det kommer inte att vara något det minsta likt Veckans sötnos.

I oktober är det inte bara Vegetariska Världsdagen (1 oktober), det är också den internationella Djurens Dag (4 oktober). Det passar egentligen jättebra. Om man äter mindre kött (helst inget alls) dör det färre djur. Samma dag som Djurens Dag är det också Kanelbullens Dag. Det här går faktiskt att förena på ett trevligt sätt. Man kan nämligen baka kanelbullar utan några som helst djurprodukter.

Istället för den sedvanliga komjölken som är resultatet av uttnyttjande av kor, och som faktiskt kan ge upphov till både ledvärk, magproblem samt problem med upptaget av kalcium, kan man använda en annan typ av mjölk (ursäkta, EU: dryck). Du kanske tänker att det där kan väl inte stämma? Kalcium i mjölk är ju jättebra för benstommen. Eller? Tänk så här: varför finns det så mycket kalcium i mjölk? Kanske för att vätskan i fråga hämmar upptaget av just kalcium. Man kan alltså få benskörhet av att dricka mjölk.

Bra ersättningar för komjölk som finns tillgängliga här i Sverige är sojamjölk (fungerar självklart inte om man är sojaallergiker), havremjölk (ska man nog inte använda om man är glutenintolerant, men då kan man knappast äta kanelbullar alls) eller rismjölk.

Första omgången svamp i år:

Den här sommaren har varit omväxlande blöt och extremt torr. Just nu skiner solen, men lite tidigare har det regnat intensivt. Innan dess hade vi en tröttsam värmebölja. I början av sommaren var det också regnigt.

Jag har läst att klimatförändringen kommer att leda till mer extremt väder som det vi haft. Tydligen är det något vi måste vänja oss vid.

Vi har skaffat en regnvattentunna, för att kunna vattna. Under torrperioden blev tunnan nästan tom, eftersom vi använde vatten för våra törstiga plantor. Nu har den fyllts på igen.

Titta på den här bilden och den här.

Jag hörde nyligen att våra fina svenska bibliotek ska läggas ner. Först monterar de ner vårt gamla (äldst i världen, tror jag) postverk. Och nu - biblioteken?

Det gjorde mig väldigt ledsen. Jag älskar bibliotek, lika mycket som jag älskar bokhandlar. Jag vet inte hur de där politikerna tänker. Jag antar att det bara är att bereda sig på det värsta. Snålheten bedrar visheten, som man sa förr. Och jag som trodde att till och med politiker kunde förstå hur viktigt det är med kultur. Men jag hade förstås fel.

Jag har flera positiva minnen av bibliotek. Min pappa var rektor i många år. Det betydde att han brukade ha en hel skola för sig själv under loven. Då och då följde jag och min syster med pappa och var hela dagen i skolbiblioteket. Det var jättekul.

Min mamma hjälpte mig så jag fick ett eget bibliotekskort när jag bara var fyra eller fem. Men när vi flyttade lämnade inte det nya biblioteket ut kort till så små barn så mamma fick låna åt mig istället.

Jag har redan berättat om den sommaren då jag var på besök på Öland och en bibliotekarie (antagligen en skolbibliotekarie eller lärare) hjälpte mig hitta en boktrilogi som jag fortfarande älskar. (Ursula LeGuins Övärlden-serie - men det är inte en trilogi längre, det har kommit ut tre böcker till). Det är också ett fantastiskt biblioteksminne.

Jag hoppas att jag fattade fel. Det kanske inte går fullt så illa som jag tror. Nedläggningen kanske inte blir av. Jag kan i alla fall hoppas.

Jag älskar bibliotek!

Klicka på bilden ovan för att se mer av det vi odlar just nu

Nyligen har det varit mycket prat om Melodifestivalen (Eurovision Song Contest), och för att vara ärlig känner jag mig inte kvalificerad att kommentera varken själva tävlingen eller musiken. Jag tittar inte på tävlingen och bryr mig egentligen inte om vilken sång som vinner. Men det är ändå ett par relaterade frågor som stör mig.

Här i Sverige har vi ju haft en rätt intensiv debatt om sången som vi skickade till Belgrad. Var den bra? Var den dålig? Osv. Redan från början la sig några tunga namn inom musikbranschen i debatten och hävdade att det var det senare. Ok. Ni kanske har rätt. Men det som känns helt fel enligt mig, är lösningen som de föreslog. Skicka en sång som folk gillar bättre ute i Europa, eller snarare Östeuropa.

Om allt ni bryr er om är att vinna och tjäna pengar, så kanske det är en bra idé. Men personligen kan jag inte låta bli att tänka att vi svenskar har rätt att tycka om vilken musik vi vill. Om poängen är att bara vinna och tjäna pengar enligt ovan, så antar jag att det går att göra. Men om ni vill att vi, det svenska folket ska ha glädje av musiken ni har skapat så kanske det är dags att sluta vara med i Eurovision Song Contest.

Som sagt, jag bryr mig inte själv, varken om musiken eller tävlingen, men än en gång, som jag ser det, om ni vill sälja låten till oss, så borde vi få tycka om den. Om det går att få båda sakerna, så är det ju bra, men annars, glöm tävlingen.

Våra grannar har en diametralt motsatt syn på hur en trädgård ska se ut, jämfört med oss. Vi vill ha den grön och generös och - enligt andra - övervuxen.

Vad andra kallar för ogräs, tycker vi om och välkomnar. Några exempel:

Nässlor lockar nässelfjärilar. De är också näringsrika.
Maskrosor är vackra, glada små solar. De ska vara kvar.

Om du inte håller med, tänk på det här: Om du inte tycker om vår trädgård, håll dig borta och se åt ett annat håll. Vi lägger oss inte i hur du sköter din.

Vår trädgård ser ut som den gör för vi vill ha den sån. Så nu vet ni det.

Äntligen får jag färskt hembakat bröd varje dag. Vet du varför? Jo, för jag bakar själv. Varje dag. Det är lyckligtvis ett superenkelt recept.

Man bara rör ihop alltsammans i en bunke och så häller man upp det i en stekpanna av järn. Där får det jäsa under lagom stora lock. När det är klart sätter man in det i ugnen i ca 20 minuter (beror lite på din ugn), öppna sen ugnen och fortsätt grädda i två minuter till. Sen är det bara att hälla upp på ett metallgaller (ställ gärna gallret på något i stil med en ugnsfast form, så inte bordet/diskbänken blir alldeles blöt av hettan.

Man kan variera innehållet lite. Det ska vara totalt 5 dl mjöl, till största delen vete. Jag har prövat 4 dl vete + 1 dl kikärtsmjöl och 4 dl vete + 1 dl grovt rågmjöl, men man ska kunna använda 3 dl vete + 2 dl graham eller rågsikt också. Själv gillar jag solrosfrön så jag häller i en del tillsammans med de mer eller mindre blöta ingredienserna.

Jag gör alltid dubbel sats för vi är flera i familjen, men du kan lika gärna göra en vanlig sats.

Här kommer receptet:

1/2 pkt jäst 2 1/2 dl vatten 1 1/2 tsk salt 2 msk olivolja (solrosfrön) 5 dl mjöl (den blandning du föredrar) lite fett (bakmargarin eller matolja - en sort som är lämplig att upphettas, t ex olivolja).

Smula sönder jästen ner i en lagom stor bunke (2 1/2 l använder jag). Häll i vattnet. Rör ner saltet och olivoljan (och solrosfröna). Därefter tillsätter du mjölet lite i taget. Arbeta en stund med något kraftigt redskap (träsked eller gaffel, slickepott eller liknande). Häll ut degen/smeten i stekpannan (stekpannorna). Låt det jäsa - minst tjugo minuter till en halvtimme. Sätt in i ugnen. Låt brödet vara inne i ca 20 minuter - beroende på din ugn). Öppna luckan. Låt brödet stå kvar i ytterligare 2 minuter. Häll ut brödet på ett metallgaller - med rätt sida upp, du får alltså vända det. Lägg en handduk över och låt kallna. Det behöver inte vara iskallt för att äta, bara om du ska spara det i plastpåse eller brödskrin, eller om du vill frysa det, men det är inte den bästa sorten att spara länge.

Jag hittade en jättebra site. Man testar sin ordkunskap och för varje rätt svar donerar man 10 g ris till svältande. Är inte det en "jättefiffig" idé? :) Testa själv:

Här, hittar du sajten.

Obs! Vanebildande!