Det var då det

(c)Foto-Nomi Nyström-2006

Somardagarna är endast i minnet nu. Det var en fantastisk
sommar-varm och fin
Att ta ekan och åka ut är så underbart. Blunda och lyssna
till vågskvalp. Drömma sig bort

Nu är det snön som jag väntar på.
Stormen bedarrade, den dom varslat om . Laddade upp med
ljus och tömde upp vatten för säkerhets skull.

Finaste sommarminnet:
En tur med båten i solnedgången-himmelen brann
Höra en väninna säga, det här är den bästa sommardagen för mig.
En härlig lustfylld dag

Vad är ditt finaste sommarminne

Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [19]  

Jag, böcker och fåglar


                




Det låter som den vackraste musiken i min trädgård nu. Som en symfoni.

Flera olika arter av fåglar finns här hos mig nu.

Kanske för att jag matat dem sedan hösten 2005.
Eller egentligen längre tid än så
Jag matar dem fortfarande på grund av att här är det kallt och det
finns inte många flyfän ännu som de kan fånga och leva på.

Vattenbad har dom också. Ett vanligt större keramikfat med några
stenar i, så fåglarna kan stå på dem när de dricker vatten och badar.

Jag byter vatten varje dag
På grund av att det inte skall vara smutsigt vatten, jag bjuder mina gäster på.


Min poesibok är klar. Försäljningen går trögt
Välkommen till bokbranchen sa min förläggare!

Hum..

Nu skriver jag en ny berättesle. Ingen poesi utan det är tänkt att bli en serie böcker.
Väldigt spännande då jag hititills ej sett någon bok om detta.

I vilket fall som helst så är skrivandet en passion jag har.
Ett livsnödvändigt behov.
En glädje
Musik är min avkoppling
Resor är energi för mig, något jag hämtar lust och inspiration av.


Det är dyrt att göra böcker. Det kostar allt från 10.000 kronor till 30.000.
100 böcker, 50 sidor
Så det är inget man blir rik på precis

Det är endast lusten som driver en att vilja publicera och glädja andra


Kallt, det är kallt. Vart är sommaren. Kom snälla kom..jag fryser.



Ord för dagen
Glädje















Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [6]  

Resa, jag vill resa nu










Här vill jag vara just nu


Att resa är en del i mitt liv som jag inte kan vara utan.
Både långa och korta resor, huvudsaken är att jag får uppleva
annorlunda saker än hemma.

Utlandsresor gillar jag verkligen. I bland är det trevligt att göra en
resa för att möta en annan kultur och upplevelser.

I bland bara för att sola men mest bada.
Bada för mig betyder det att snorkla bland alla fina fiskar som finns.
Att få se den annorlunda världen under vattnet, är helt otroligt vackert.

Min dröm är att kunna resa till Peru, det är ett så spännande land med dess kultur
och historia.

Inkaleden är ännu en sak jag vill uppleva, har alltid varit intresserad av
inkaindianernas kultur och deras leverne.

Nu är det kallt och ruggigt ute.
Nu skulle det inte vara helt fel med en tur till ett varmt land.

Men problemet är
Vem vill följa med mig

Alltid trevligare om man är fler än en på en resa, någon att dela upplevelserna
med.
Någon att njuta och skratta med.

I min omgivning finns det inte många som gillar att resa utomlands.

Så det blir nog en resa i fantasins värld.
Det blir min resa just nu.


Men vad gör det för jag har just nu en större uppgift att fylla.
Att rädda en vän.

Det ger mig glädjen i mitt liv just nu.


Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [13]  

Födelsedag







Fred i världen och bland människor är allt jag önskar mig.


I dag är den dag på året då jag fyller år.
För mig är det inget speciellt med det nu för tiden. Men en
gång i tiden var det mycket viktigt.

Prinsesstårta ville jag ha när jag var ung.
Undra om det beror på att jag läste så många böcker om
prinsessor och prinsar.

Jag var en bokmal redan som 10 åring. Kunde läsa när jag
var 5 år.
Även skriva behjälpligt.
Men hur kunde jag det, då det inte fanns någon som lärde
mig att läsa före skoltiden.

Det har jag funderat över i hela mitt liv faktiskt.

Under årens lopp har jag läst spaltmeter på spaltmeter med böcker.
Har alltid två på gång, om jag skulle bli less på en så pendlar jag
över till den andra.

Böcker är en naturlig del i mitt liv.

Jag började skriva dikter som 13:on åring.
Att skriva är också en viktig del i mitt liv.

Kärlek, ja när jag växte upp med min kära syster, så saknade vi kärlek.
Kärleken jag fick då, var från min lillasyster.

Min mor och far var nästan alltid frånvarande.

Kanske är det därför jag värnar så för utsatta , svaga människor.

Kanske är det därför jag alltid har förstått att det finns orättvisor.

Kanske är det därför jag alltid har varit så närvarande man kan
med mina barn.

Hela livet längtar jag efter en kram från min mor och far.

En har jag fått i dagarna av min mor, en kram en endaste kram i hela
mitt liv.

Min far vet jag inte om jag någonsin får någon kram av.


Nåja jag är glad i alla fall.

I dag blir jag ett år äldre.
Klockan 08,03 föddes jag den 4:de December.

Anonym som jag hittintills varit angående min födelsedag. så blir
det endast dom närmaste som kommer.
Inga stora jippon här.

Alla som vill får komma men från mig är det inget krav.

Om det är någon som läser detta och fyller år i dag, så säger jag Grattis
till dig.

Det finns så mycket mer i världen är att fylla år.
Kom i håg det.







Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [24]  

Min skrivarkåta







Mitt andningshål, min skrivarlya.

Precis som alla andra människor behöver jag ett andningshål.
De stunder jag är trött och känner att det inte finns så mycket lust
eller då jag är stressad.

Här kan jag hämta ro till gnistrande sprakande eld. Höra vågorna
skvalpa mot stenarna och vinden tjuta ,när det är stormigt.

En kåta vid vattnet. Inuti kåtan finns renfällar att sitta på och fönster
att titta ut genom.
En eldstad och allehanda drycker utom alkoholhaltiga och något att äta.

Om jag vill kan jag värma upp utomhusbadet och bara njuta även om
det är kallt ute.
 Men det är ytterst sällan jag badar i utomhuspolen.
Här kan jag basta om jag vill.

Hit kommer människor från när och fjärran för att koppla av och även
ha fester.
Till festerna finns det en mycket stor kåta att vara i.

De dagar då kåtan är ledig, kan jag vara där både ensam och med mina
vänner.

Här finns en sten man kan stå på om man har ont någonstans.
Det är inte bara jag som tror på det, utan många andra också.

Här simmar svanar omkring och fisken smyger förbi stenarna. Om jag
har tur kan jag se dom vid lugnt väder.

Yxkastning, lerduveskytte,linbana till vattnet och andra aktiviteter kan
man syssla med, i detta underbara område.
Djur och natur.

Det är här jag har biotoprensat en bäck för att öringarna åter skall kunna gå
upp och leka i den.

Här kan jag vara utan krav utan stress , vänlighet och godhet möter mig här.

Här har mina anfäder bott i flera hundra år.

Den person som äger detta ställe, är en av de underbaraste människor jag
mött i hela mitt liv.

Den personen förstår mitt frihetsbehov, mitt behov av att få vara själv
när jag skriver och när jag behöver hämta mig.

Det här är mitt paradis.
Min skrivarkåta.


Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [21]  

I långkalsongerna for jag




Copyright-2005-Foto-NoMi F





Svanen som var med mig ute vid havet.


Hur lyckas jag med alla mina upptåg, vad en del människor är snälla
och tålmodiga.

Häromdagen så kom jag på att jag ville till en bäck vid havet. Bäcken
kallas av folket som bor där runt omkring för havsbäcken.

Havsbäcken för mig låter som en stor fin bäck full med uppstigande öringar.
Min far har pratat mycket om denna bäck, så nu ville jag dit.

Till saken hör att jag nu i några veckors tid har biotoprensat en bäck, en bäck
där öringar förr gick upp för att leka (yngla av sig).
Jag har rensat och donat där, för att nästa omgång öring skall kunna gå upp
där återigen för sin lek.

Nåja fiskespöna fick följa med, men för fiske i havet. Rastlösheten gör sig
påmind hela tiden.
Är det inte pennan som är igång, så är det fiskespöt.

En god vän erbjöd sig följa med mig, jag förvarnade att det är dåligt väder.

Gör inget sa han.
Ok då sa jag följ med.

När vi kommer till vägen som går till bäcken finns där en bom.

Himlas sa jag, varför skall folk stänga av vägar så här.

Jamen dom är väl rädd om sina stugor säger han.
Visst det förstår jag sa jag, men skall dom inte skylta privat väg då.
Njae sa han.
Joo det skall dom visst göra det säger jag lite stöddigt.

Han går ut och kollar om bommen är öppen, vilken tur det var den.

Vi åker ner till havet, till havsbäcken. Sista biten får vi gå.

Is, det var is på bäcken.
Besvikelsen var stor för mig, då jag trodde det var en stor bäck.

Nåja det börjar regna, jag fram med mina spön och kastar ut glatt med
hopp om napp.
Fast innerst inne visste jag att det inte skulle bli något napp.

Regnet öste ner nu, sjöblöt ända in på bara kroppen stog jag där, tjurig
och envis som jag är.

Det är skönt med frisk luft, ropar jag till han.
Jovisst säger han som gjort eld, kom o värm dig.

Efter flera timmar åker vi tillbaka, alltså när det mörknat.
Vägen har blivit till en isbana nu och bommen är låst.

Låst, bommen är låst och inte en kotte är hemma i husen.

Regnet öste ner.

Efter många om och men lyckas vi få kombinationen till hänglåset och
vi håller på i 45 minuter, innan vi får upp låset. Det hade frusit och det
var flera nummer som skulle stämma.

Mörkt var det.
Kallt var det.
Vi var sjöblöta.
Stela frusna fingrar och så jag då som hysterisk skrattar, som vanligt i trängda
komiska situationer.

Jag skulle lysa upp med bilen så vi kunde se låset, när vi skulle öpnna det.
Bilen gled ner i diket som en ishockeypuck in i målet.

Aj, aj.
Men stark som han var lyfte han upp bilens högra sida ur diket och hem kom vi.

Jag fick låna hans kläder.
Långkalsonger, skjorta med målarfärg på och en varm tröja med blixtlås som
var trasigt.

Måste ju värma mig och torka mina kläder.

Kom säger han, vi åker och kollar på dom där husen som du vill se.
Dina anfäders hus.

Nu utropar jag fundersamt, i dom här kläderna.
Ingen fara sa han, ingen ser oss.

Jamen tänk sa jag, tänk om vi får stopp på bilen eller nåt sånt.
Nädå sa han säkert.
Tog ett resårband för säkerhetsnål fattades i hans villa-hus, band ihop tröjan
och så for vi iväg.

Vart hamnar vi tro på slutet.
Hum in till folk som jag inte känner, för dom vill berätta en sak.

Förlägen sa jag flera gånger, jag kan inte komma in för jag ser ut så i kläderna.
Det gör inget sa dom.

Bjuden på kaffe, jag i trasiga kläder förläget sägandes flera gånger.

Jag brukar inte klä mig så här.

Dom ignorerade detta, sa att det gör inget.
Undra vad dom säger nu om mig.
Hon som klär sig så konstigt kanske, hon hade bara långkalsonger, vad vet jag.

Men trevligt hade vi, eller var det jag bara tro.

Jaha sådana här äventyr hamnar jag i lite då och då.

Men en sak är säker.
Det ger ett gott skratt och minne för livet och inspiration till skrivande.






Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [17]  

Njut dagen-Carpe Diem




Copyright-2005-Foto-NoMi F




Min återhämtning-min energikälla


När jag är trött och känner mig stressad då åker jag ofta till vatten för att hämta
tillbaka lite krafter.
Här är en vy som jag beskådar i mellan åt. Älskar naturens och vattnets alla
speglingar.
Ljudet av vågorna som kluckar emot stenarna.
Solens energi som speglar sig i vattnet.
Detta glödande ljus.
Ljus som beviserligen människan behöver.

Nu när vintern har kommit så blir det mörkare ute. Då är det viktigt att ta
till vara de små stunderna utomhus, när det är dag.

Ljuset stimulerar nämligen ett hormon i våran kropp, ett hormon som gör
att vi känner oss gladare och piggare.

Eftersom att jag är något av en rastlös person, så har jag ett fiskespö med mig
eller en kamera.
Måste liksom hålla på med något.
Kan inte sitta stilla i timmar och bara titta.

Här på dessa platser hämtar jag inspiration till mina dikter min poesi men
även till allt jag funderar över.
Här hittar jag i bland svaren på de frågor och tankar jag har.

Tystnaden känns ända in i själen. Inget ljud av bilar eller andra störande
moment.

Det är jag, vågorna, vinden och fåglarna och naturen.

Så här har jag alltid hämtat mig tror jag.
Även som liten kommer jag i håg hur jag satt och tittade mot horisonten.


Ta vara på dagen vänner.
Njut nu.
För i morgon kanske det är försent.

Efter några stora tragedier i mitt liv har jag lärt mig att njuta av dagen.

Tänk jag lever, jag är frisk jag mår bra, jag njuter.



Därför fånga dagen som man säger.

Carpe Diem-Njut dagen












Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [24]  

Någon måste ha hört mig




Copyright-2005-Foto NoMi F




Solnedgång.

När jag kopplar av då finns jag vid vatten. Den här utsikten har jag nu i några
dagar beskådat.
När jag hämtar inspiration till mitt skrivande, så känner jag att naturen ger
mig livskraft.
Att gå i terräng är en mycket bra träning för både kropp och själ. Då får jag
mina ben och magmuskler lagomt tränade. Då får jag mitt psyke i form, det är
som grädde på moset liksom.

Här ovanför den här stranden där jag tagit denna bild. Här finns en sten som har
kraft att ta bort värk.
Folk vallfärdar hit.
Jag har turen att vara nära vän med den som äger marken. Eller egentligen så är
det min mark om man skall hårddra det.

Här växte mina anfäder upp , vi har bott på den här platsen i flera hundra år.
På ett olyckligt sätt förskingrades allt en gång i tiden, av en förmyndare.

Det var på den tiden när kvinnan inte kunde äga något. På den tiden fick hon
en förmyndare även när hon var vuxen, om det inte fanns en man som kunde
ta hand om ägor och dyligt.
Vilken tur att dom tiderna är försvunna.

I våran släkt på modernes sida har vi alltid kunnat hela-hjälpa, i alla fall två hundra år
tillbaka har jag funnit skrift om det.

Vid den stenen som jag talar om, den som kan ta bort värk, där finns även vatten.
Vatten som man kan tvätta sig i och få kraft och hjälp.

Tro mig om ni vill eller inte.
Men många är de människor som berättar om försvunnen värk, med mera.

Kända som okända kommer hit.
Rik som fattig.
Mercedes på Mercedes kommer men även någon liten rostig sak i bland.
Men det är inte märket som avgör.
Det som gäller är hur ärlig man är.
Klart är att tror man så blir man hjälpt.



Många funderade över kändisen när jag berättade om mitt första strövtåg i
Sápmi- Sameland. I Sarek där i Norrbotten.

Kändisen vill inte att jag berättar vem han är, och det kan jag verkligen förstå.

Vi gjorde flera vandringar sedan i Sarek och alla var de helt otroliga.
Det är så vackert i Sarek.

Jag lärde mig att ett par rejäla kängor är nödvändigt. Regnställ. Vindtät jacka.
Man tar inte med sig hela garderoben liksom.
Maten skall vara fystorkat och lätt att bära.
Salt är nödvändigt.

Konditionen behöver inte alls vara på elitnivå. Huvudsaken är grundkondition.
Den psykiska konditionen är desto mer viktig.
Man måste även kunna stå ut med tystnad.

Djuren däruppe i Sarek är stora, de är nog större än här i skogarna.

Älgen som jag mötte på stigen var superstor. Det är känt att de största älgarna
finns där i Sarek.

Inget djur gick till anfall, men man måste veta att man stör inte ett vilt djur.
Man måste visa hänsyn och respekt, hålla sig undan.

Men det är väl en självklarhet ellerhur.

Varg!

Jag är inte rädd för vargar.
Dom är räddare än oss, dom är rädd för oss.

Visste du att ursprungshunden härstammar från vargen.

Någon måste ha hört mig.
Jag fick plötsligt tid hos folktandvården, köat i 7 år nu.

Någon måste ha hört mig.
Tack


Vi hörs mer , kanske kommer det en liten berättelse till igen.
Känns liksom så.





Uppdaterat 051115 klockan 20,50

Har uppmärksammat att det ej går att kommentera i mitt inlägg i dag, tyvärr!
Trots att inställningarna står förbockat , tillåtet kommentera.
Om det mot all förmodan går att göra det senare är jag bara glad.
Om någon vill kommentera så finns min mail eller gästbok.

Hälsningar NoMi


Uppdaterat 051116

På grund av fel i min blogg, kommentarer
skickar jag ett test nu.
NoMi



Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [0]  

Vinst eller förlust






Ja dessa maskiner, vad kan dom inte åstakomma. Är det
inte en massa pengar som trillar ut så är det en hel del som
trillar in i den.

Här i min lilla stad har vi ett casino som är välbesökt. Man reser
från hela norrland för att spela och hoppas på den stora vinsten.
Vinsten som nästan aldrig blir sann.
En del har turen att vinna andra inte.
I bakvattnet av detta spel så finns det andra spel. Det sägs att det
är både prostituion och droger i omlopp i anknytning till casinot.

Jag har aldrig sett det personligen men pratet går.

Nu är det inte hundra kronor i mynt som gäller. Nu är det sedlar
och knappar, det är så lätt, bara trycka på en knapp och mata in sedlarna.

En del går hem glada i hågen efter ett besök på spelhallen, andra
går med tunga steg därifrån, undrandes hur han/hon skall klara hyran.

Visst vi har ett eget ansvar. Men i bland far ivern i väg med oss människor
så vi kanske nästan blackar oss själva.

Själv är jag inte så duktig på det här med knapparna. Är liksom av den typen
att jag vill förstå saker och ting. Förstå det gör man inte på casinot, där spelar man.
Därför är jag lyckligt lottad, jag spelar mig inte till ruinens brant men jag gillar spel.

Undra när man tänker öppna en klinik i norrland för spelmissbrukare,
för det finns ett behov.
Det finns personer som berättat i pressen om sitt spelmissbruk och deras tragedi.

Om nu staten tycker att det är bra att vi spelar då är det också banne mig
deras ansvar att hjälpa personer som fastnat i klorna på spelapparaten.

Spel är roligt så länge man kan ha kul






Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [6]  

Dikt/poesi


.
 Fantasi.


 I dag i morgon kanske nu eller i natt
 kan jag få höra ditt sjungande ljuva skratt
 blundar ser och hör det som inte finns
 minnena i hjärtat i djupet jag minns

Runt runt i en förunderlig snurrande dans
hjärtat klappar blodet rinner pulsar slår
där i mitt innersta visste jag att du fanns
här fånga upp i din hand min ensamma tår.

                     by NoMi




Postat i: Nöje  Permalink   Kommentarer [3]