Fröken frodis

Det går så snabbt att det är en total omöjlighet att i en millisekund hinna rota fram en cykelhjälm, få på den och precis just då, så fort går det.

Jag är född på sextiotalet och kanske är det så att vi som är det har aningen svårare för acceptera att vi skall cykla runt och se ut som skalbaggar, lite svårare att vänja oss vid det. Kan nog vara så.

Det räcker med att man trampar på cykeln och kör på en kant så ligger man där, eller någon annan kör på dig kanske.

Det kom en man och hjälpte mig, det kom flera andra också. Han hjälpte mig hela vägen hem. Jag var helt omtöcknad, kunde inte gå själv och övertygad om att nu hade jag fått en hjärnskakning. Någon annan parkerade och låste cykeln. Mannen tog tag i mig och släppte inte det greppet förrän jag var inne och kunde ligga ned i lägenheten. Jag var yr, kunde inte stå själv och var säkerligen lite chockad också.

Jag minns att anhörig inte heller använde cykelhjälm och "och dröp i backen" en gång när han åkte inlines, också sextiotalist..

Man får sig en tankeställare, en läxa. Får skaffa en ny och snygg hjälm då i stället för den där fula som jag har gömt långt inne i garderoben. En präktig blåtira och mörbultad kropp talar om för mig att det är dags för hjälm nu.

I dag och ett tag fram över gäller viloläge och självövervakning (koll på huruvida jag ådrog mig en hjärnskakning eller ej) och jag är enormt tacksam för att det finns så fina medmänniskor.

Lägger ned huvudet på soffkudden igen. (Jag som skulle storstäda och storhandla inför den yngres hemkomst från "over there"..)

Vilken sommar det blev sammanlagt, inte alls som jag hade hoppats på. Kan man backa bandet eller skall man kanske sikta på den mer kreativa hösten? Gissar på det senare.

*Vira blåtira*

gillar jag. Det känns bra om någon annan får användning av det som jag bestämt mig för att kasta. Då bidrar jag ju faktiskt också lite till att värna om miljön på kuppen.

Frälsningsarmén borde hylla mig vid det här laget. (Gärna buga när jag kliver in i butiken.) Hur många kassar med kläder och prylar som jag har inte hivat i väg till deras butiker det senaste halvåret? Det blev tre vändor i dag och frågan är om jag orkar en vända till under eftermiddagen.. Kanske och jag är långt i från färdig.

"Ingen hämtning av möbler förrän i slutet av Augusti." Hade väl hoppats på att kunna hiva iväg möbler också nu när jag ändå är tonårslös och lever som en ungkvinna. Tji bil och ingen armstyrka så får jag nog ge upp det hoppet, så länge. Men man kan ju gå till butiken med barnvagnar, i och för sig.. fast det är en bra bit till Sysslomansgatan ändå. Lägga en barncykel i den så blir jag av med en pryl till, kanske blir det nästa vända.

Jag sköter min sopsortering exemplariskt också, faktiskt. Jag är inte en sån där person som slänger komposterbart i min påse för brännbart avfall. Ett litet bidrag till miljön till. Det är långt i från vad många andra gör, det ser man ju så fort man kliver in i vår "miljöstation" här. Man kan hitta både det ena och det andra som folk inte orkar göra sig av med på rätt sätt; elektronik, möbler..

Kanske har det en viss betydelse att jag en gång längre tillbaka gick en kurs i just det här med att sortera avfall och det var en rätt avancerad sådan. Nu vet jag hur jag skall sortera olika sorters wellpapp och plast, det hade jag inte kunnat om jag inte hade gått den kursen. Tack, Ragnsells!

Nu; åter till återvinningen.

(Ligger du och solar säger du? Hmm.. Kollar på händerna och ser att de är hyfsat brunbrända ändå, det blir så när man har ett stadigt grepp om handtagen på cykelstyret och solen skiner. "Sola sakta.")