inte ens hunden vill gå ut ...

ikväll är första kvällen på länge som jag känner mig uttråkad. kanske lite nervös inför imorgon, vårt öde avgörs då ... ska vi stanna i stockholm eller blir vi skåningar igen ... stort ... läskigt ...

C har jobbat varje kväll sen i lördags, lite trist är det allt - det blir att vi ses när jag hämtar henne, sen pratar vi om dagen och myser innan vi går en lång kvällsrunda med vovven. försöker ta tillvara på alla minuter vi får tillsammans och vi somnar alltid tätt intill ...

uppe tidigt (förutom imorse) och iväg till gymmet, den som inte går ut med hunden bäddar. iväg och tränar ihop, bästa kicken ... hem sen lunch innan hon drar till jobbet igen. om det inte händer något speciellt blir det ju långa dagar för mig men än så länge (förutom idag då) har jag haft och göra varje dag.

förbereder mig mentalt för imorgon, man vill liksom inte göra dem besvikna när Europachefen ringde till mig personligen ... sen är jag livrädd för att ta jobbet och sen inte klara det fullt ut - är man perfektionist så är man. det jag inser är att det är stort, det är i och för sig alla tre jobben jag har på gång nu men detta är nog störst... jag blir ett namn igen ...

hade det inte varit för skåne biten hade jag heller inte tvekat en sekund, jag klarar ju allt men va fan - rycka hunden från rötterna och ta med älsklingen tillbaka till skåne när vi båda valt att lämna det. det finns ju bra saker med, ser fram emot gamla utelivet i Malmö och Köpenhamn och kanske jag t.o.m. springer på L där nere. hade kunnat bli ett intressant möte ...

åh, vi får se ... du kan ju alltid hålla tummarna för mig runt nio imorgon bitti ... det gör ju inget om jag får alla tre jobben och sen kan välja och vraka :)