År 2010 fredagen den 1 januari, nyårsdagen

Vi skulle stanna på Gamble Rodgers i ytterligare ett par dagar. Nu kom regnet de lovat på väderlekstjänst. På förmiddagen började det blåsa och regna småspik. Vädret kommer från sydväst. Att sitta i husbilen medan det smattrar på taket är riktigt mysigt och man skall vara glad att inte behöva sticka ut näsan. Det skall bli kallare. Kallare än de haft på 5 år. Frost, kanske minusgrader i citruslundarna är inte särskilt lyckat och DisneyWorld och de andra nöjesattraktionerna säljer möjligtvis mer tröjor än någonsin. Man blir ledsen för turisternas skull. Det här är inte vad någon tänkt sig i det soliga Florida och vill vara utomhus för att få valuta för slantarna. För oss som bor här året runt var det inte hela världen. Det var ju inte mycket att göra åt situationen mer än spela spel, titta på tv eller läsa i boken jag börjat på. Boken är en deckare av en svensk författare vid namn Henning Mankell som är översatt till engenska. Vilket är synd för min del,tycker jag, som hellst vill läsa böcker på orginalspråket om jag kan. Eftersom jag inte kom särskilt långt i boken (som har lite väl blek och liten text) kan jag inte ge en recention, men i engelsk och amerikansk dagspress har den enligt bokomslaget fått fina sådana.

Lördag den 2 januari 2010

God fortsättning! Lika så gott att skriva 2010 så ofta som möjligt så att jag vant mig innan checkboken tar över. Det är fortfarande kallt för årstiden. Enligt väderlekskartan var det en arkisk jetvind från Alaska och Kanada som svepte ner över hela kontinenten och den skulle hålla sig kvar hela veckan. Det blev ännu kallare. Du tycker kanske att jag klagar, för inte är det här något i jämförelse med klimatet i Sverige. Well, campa och semesterblogga om trippen blir det en del om det ovanliga vädret. Allt är ju i förhållande till situationen. Nu har jag i alla fall övertygat maken om att det skulle kunna vara bra att investera i de där "onödiga" sovsäckarna och en "onödig" extra el-kamin att ha i reserv i framtiden. Inget ont som... Sjuka blev vi som tur var aldrig, bara lite snuviga, så där på gränsen i några dagar... och det räknas inte.

Söndag den 3 januari 2010

Det var dags att fara vidare. Det tog bara en timma till den nya platsen som var en park vid Blue Springs. Blue Springs State Park ligger mellan Daytona och Orlando. Här fick vi ett kort besök av en väninna och hennes mamma som hade firat nyår i Jacksonville och nu var på hemväg. När de var här passade vi på att göra en utflykt till "de blå källorna" där vattnet aldrig går under +20 C. Av den orsaken kommer sjökorna hit och tillbringar ett några vintermånader. Sjökorna är fridlysta och finns med på listan för utrotningshotade djur. Eftersom det hunnit bli sent på eftermiddagen och det var relativt mulet, blev inte korten jag tog särskilt bra. Fint att vi skall vara här i ytterligare ett par nätter.

Måndag den 4 januari 2010

Temperaturen den här natten gick ner till -2° C utomhus här vid Blue Springs (vi har en digital termometer med sensor för ute- och innetemperatur). Vädret var vackert och värmde upp tillvaron både inne och ute. Det tog lite tid att kvickna till efter en kylig natt. Temperaturen i husbilen gick ner till +13 ° C. Det var dåligt med propangas i tanken. Förkylningar låg på lur. Vilket i och för sig dämpade besvikelsen över det mycket svala vädret, men det var så där kravlöst skönt att vila, bara följa minsta viljans lag och inte oroa sig för det minsta. Det kallas väl för avkoppling.

Vid lunchdags hade det värmt upp till 12 ° C och solen värmde skönt. Då pallrade vi oss ut för att titta på sjökornas kärleksliv nere vid källan ("Manatee" som den heter på engelska). Det kryllade av de trevliga sjödjuren. Roligt att se och det var roligt att det var en klar fin solig dag för en chans att få några hyggliga bilder i digitalkameran. Nu räknar jag inte reflexer från vatten och glas, som kan bli oundvikligt. Turister strömmade till. Det var oväntat många här för att vara en vanlig vardag, men det är klart att man gjorde utflykter i det vackra vädret nu när det var för kallt på stranden. (Det kommer en separat blogg om Manateer)

Tisdag den 5 januari 2010

I morgon skulle vi åka hem och den här dagen var vi bjudna på middag hos min mans chef och hans fru från montrealtiden. De är i 85-årsåldern nu, men bilar fortfarande hela vägen till sitt radhus på en golfbana i New Smirna, som bara låg ca 45 minuter från Blue Springs. Det är tufft att bila den långa vägen från Canada, tycker jag som hoppas att vi själva är lika vitala vid den åldern. På vägen dit stannade vi till i en stad som heter DeLand. På vägen till campingplatsen hade jag fått syn på gigantiska "soldater" som stod i givakt i några gathörn som ett roligt inslag i stadsbilden. En annorlunda juldekoration i en stad som i övrigt också såg mysig ut. Jag hoppades få en chans att få någon bild på någon av dem. Det fick jag. Det blev en mycket trevlig avslutning på den här semestern.