Nu har jag inte målat något på flera år. Inspirationen dog ut. Och trots att det kliar inombords, blir armarna som bly var gång jag sätter upp en duk på staffliet. Att så gärna vilja men bli förlamad är fruktansvärt. Idéerna kan komma strömmande men det blir inget av i alla fall. Sorgen är stor.
Hur som helst när jag för en stund sedan tittade bland foton på mina katter, hittade jag det här som fick mig att dra mig till minnes en rolig händelse. Det var nämligen så att jag tog fram en målning jag börjat på medan min äldsta katt som kom med från Kanada levde. Han kanske inte var den intelligentaste katt man kan tänka sig, men han var i särklass den goaste. En stor knubbig krabat på drygt 10 kilo. Han gick till slut bort av cancer, men vi fick njuta av hans närvaro i nästan 18 år.
Den ofullbordade tavlan stod kvar i ett par dagar. Jag kunde inte bestämma mig om jag ville fortsätta. En dag fick jag se att Kisse, min andra katt från Kanada, stod och tittade på tavlan. Tusse var hans storebror. Den stora kärleken var helt från Kisses sida. Händelsen är också lite lustig just med tanke på att vi undrar lite vad eller hur djur ser. Kisse älskade nämligen att se oss tillsammans i en spegel. Där skulle vi stå och kela medan han tittade. Ibland vände han sig om, kanske för att försäkra sig att jag var jag och inte en bild. Misse vill över huvud taget inte veta av att titta. Samma sak gäller vårt svarta charmtroll Charlie. Hon är totalt ointresserad av spegelbilder. Kanske jag skall ställa fram tavlan någon dag, men det är svårt att vara med för att hinna se om hon tittar på den. Nu finns inte heller Kisse kvar. Så är det med våra husdjur vi överlever dem och det är bra. Hur det gick med tavlan? Jo, jag duttade litet på den, men jag tyckte inte att den dög att lämna in för bedömning.
Postat i: Kattberättelser Permalink Kommentarer [22]
Hej ginger
Mycket trevligt att få ta del av din berättelse.
Kram
Nisse
Skrivet av senior2005 den 24 augusti, 2008 kl. 09:54 #
Tack Nisse, det var snällt.
*kram*
Skrivet av ginger06 den 24 augusti, 2008 kl. 15:19 #
Jag förstår vaför kisse ville titta bakon om det var något intressant så naturtrogen som den bilden var målad,du är jätteduktig på att måla
men det har jag ju talat om för dej innan inte sant?*ler*
Kram
Skrivet av agath den 24 augusti, 2008 kl. 22:02 #
Ursäka Misse skulle det ju vara.
Kram.
Skrivet av agath den 24 augusti, 2008 kl. 22:04 #
En riktigt söt katthistoria....jag förstår mig egentligen inte på katter eftersom jag aldrig ägt en katt...
Hoppas att inspirationen återvänder när det gäller ditt målande..den kan vara borta i många år och rätt var det är så kommer den bara..
Skrivet av Kojiki den 24 augusti, 2008 kl. 23:35 #
Katten också - du fick ju bra recension av din katt. Du borde lämnat in tavlan - en sådan tavla skulle aldrig jag gjort.
Skrivet av liberum-weto den 25 augusti, 2008 kl. 00:27 #
Det där påminner mig om morsan som av och till tog fram sin talang med oljemålning. Hon var så stolt en gång när kursledaren stod bakom och sade "det där är en riktig pärla". På gamla dar tog hon faktiskt upp målningen på alvar igen. Bifogar en länk från vår söndagsutflykt, klicka på bilderna för de fyra nästa. Se bilderna
Skrivet av hampus den 25 augusti, 2008 kl. 00:46 #
wow....kanontavla....själv målar jag lite ibland, men aldrig så fin, och aldrig har jag fått så bra recensioner....(eller hur det nu stavas) från varken människor eller djur, som alltid är djupt ärliga.....eller hur....den är kanonbra....vill gärna ha en sådan av dig.....fortsätt så...kram
Skrivet av wolf den 25 augusti, 2008 kl. 00:49 #
Tack för alla vänliga ord.
Ja, att katterna tyckte att det var en riktig katt var rätt kul. Undrar lite om Kisse verkligen kände igen Tusse.
Önskar bara att jag kunde imponera på mig själv. Kanske någon har lite självförtroende att dela med sig utav? Vill man vara en riktig konstnär måste man tycka att man är bra. Senaste gången jag lämnade in till en uställning var jag väldigt säker på att tavlan skulle komma med. Det gjorde den inte. Den gången var temat "kontroversiell". Jag hade placerat Washingtons Capitolium i Petra. Well, förstod man inte symboliken var det inget att göra något åt.
Skrivet av ginger06 den 25 augusti, 2008 kl. 04:06 #
Först och främst ska du måla för dig själv som skön avkoppling tycker du sedan den är extra bra kan du alltid prova att lämna in den.... många konstnärer har blivit refuserade många gånger men behöver inte vara sämre för det...Jag tycker absolut du ska måla tavlan är jättefin du bygger upp ditt självförtrodende igen provar man inte så vet man inte heller....Det finns så många tekniker att måla..jag har en gång målat för länge sedan också och använde mig av enbart av oljefärger och målade en sk pricktecknik eller duttade med färgen....akvareller är oftast väldigt trevligt undrar om inte arl Laqrsson var akvarellmålare..jag är så trött i huvudet så jag minns inte just nu..
Skulle lagt mig för några timmar sen men så är det jag ska baraq göra det och det och det....
Naqtti
Skrivet av Kojiki den 25 augusti, 2008 kl. 04:30 #
Rättelse!
Karl Larsson ska det vara...Ursäkta..har lite brått med tangenterna.....
Skrivet av Kojiki den 25 augusti, 2008 kl. 04:33 #
God morgon!
Vad duktig du är att måla! Fast bilden är på avstånd så ser man ju tydligt vad fint den är!!
HOppas du haft en fin och härlig helg!
Kram
Skrivet av Witch den 25 augusti, 2008 kl. 08:57 #
Söt historia...och tavlan är fin tycker jag.
Skrivet av Anne-Sofie den 25 augusti, 2008 kl. 11:07 #
Tack allesamman för support. Gissa nu varför jag är en så stor beundrare av Van Gogh. Att vara så nere, så deppig, så olyckligt kär, att bli så "sparkad på" av "branchen" och ändå fortsätta så oförtrutet, att orka måla med den passion han hade. Ja, då är man ända in i själen en riktig konstnär. Och det är inte jag, man får inte ge upp om man vill lyckas. Inte för att min talang på ens några mil närmar sig hans, men den styrka eller drivkraft han hade, skulle jag bra gärna vilja ha haft nu i flera år. Där Witch, där har du min dröm!
Impressionisten Seurat och En eftermiddag i parken är väl det mest kända inom pointilism-teknik. Det tålamodet måsta jag också beundra :D
*kram till den som vill ha*
Skrivet av ginger06 den 25 augusti, 2008 kl. 15:33 #
Tålamod är nog det rätta ordet i konst i desgnvärlden...man får aldrig någonsin ge upp...men det måste vara glädje i det man gör..en som vet...
Skrivet av Kojiki den 25 augusti, 2008 kl. 16:51 #
Hej ginger!
Idag fick jag inte ynnesten att säga godmorgon till dej,men hade inte tid mer än att skriva inne
hos mej,sen var det dags att äta.Efter det ett samtal till sjukvårdupplysningen.Men nu är jag hemma igen.
Jag önskar dej en fin Måndag.
Kram.
Skrivet av agath den 25 augusti, 2008 kl. 17:33 #
Men hallå! Duktig berättare och dessutom konstnärliga talanger...
Skrivet av Gubben den 25 augusti, 2008 kl. 17:34 #
Snälla agath, det kan alltid finnas legitima orsakter till att man frångått rutinerna vi skämmt bort oss med att vänta. En av mina legitima orsaker kan vara att jag inte ens har lust :D. För jag tråkar ut mig själv genom att låta som en pappegoja och kan inte hitta på något särskilt att komma med. Med andra ord, räknar jag med att du kan känna detsamma.
Att jag kikar in för att se om du skrivit något och samtidigt se att det inte hänt något allvarligt utan att allt är väl, blir det viktigaste. Och är det ett problem, är det förståss inte säkert att jag har en lösning. Ibland kommer jag på ett dumt förslag, ibland inte. Du behöver inte känna att du måste. *kram på dig vännen*
Skrivet av ginger06 den 25 augusti, 2008 kl. 18:28 #
G: När hjärtat släpar i marken är det
lättare att skriva än att måla :)
Någon annan kan tycka motsatsen.
Skrivet av ginger06 den 25 augusti, 2008 kl. 18:30 #
God morgon!
Glömde att berätta att jag testade din helt underbara tomatsås på familjen tillsammans med Italienska Köttbullar med mozzarellaost, det blev jätte poppis och yngsta grabben åt så han höll på storkna tog om flera gånger.
Så tomatsåsen var helt klart godkänd så super tack för tipset!
*kram*
Skrivet av Witch den 26 augusti, 2008 kl. 08:32 #
Witch: Godmorgon från mig, god eftermiddag till dig. Det var roligt att det, så här i tomattider, smakade herrskapet. *ler* Jag har skrivit av ett par recept från din blogg, men tyvärr har jag inte kommit så långt att vi har testat dem. Sedan maken blev pensionär och vill hålla sig sysselsatt, har jag inte värst mycket att säga till om här hemma. Vilket i och för sig är bekvämt, men har gjort att mina recept här på datorn har blivit sittande och kommer aldrig så långt som till shoppinglistan.
*kram tillbaka*
Skrivet av ginger06 den 26 augusti, 2008 kl. 14:27 #
Jag tycker man lär sig mycket matnyttigt av varandra och bygger upp sina kunskaper och helt klart utmanar sina smaklökar, fast som du säger det blir många recept som aldrig blir provade tyvärr.
Kram
Skrivet av Witch den 28 augusti, 2008 kl. 11:11 #