Eld

I Marianne Fredrikssons bok "Skilda verkligheter" läser jag om Angelika som är synsk och livrädd för sin gåva. I en passage skriver Marianne om att mystiska händelser blir smutsiga då man sätter ord på dem. Jag är uppvuxen i en miljö, som det Island man kan läsa om i denna bok, med en närhet till naturen och själen som kanske inte finns i andra delar av vårt samhälle. För mig har det varit naturligt att leva med närhet till plötsliga insikter om vad som kommer att hända, med skyddsänglar och själar som lever i en värld paralell med vår. Den verkliga verkligheten, säger Angelika, och jag känner så väl igen mig. Sällan pratar jag om det då det skrämmer många och jag möts av tvivel från de som inte kan se samma saker som jag ser.

Tacksamt tar jag emot den gåva jag fått och går ut i den grå dagen med öpnnare ögon än någon kunnat tro.