Jag bor idag 60 mil ifrån Honom, från allt som har med Honom att göra.

Här om kvällen möter jag en man, en mycket sympatisk sådan... Vi samtalar länge om allt och jag trivs med det.

Hans yrke är samma som mitt ex. och efter några timmars snack säger jag: Ha, jag har levt med en .... som sa likadant!

Vem? undrar han givetvis... Jag tvekar, han övertalar mig. Chansen är minimal...

Han känner Honom!!!

Han reser sig tar mitt ansikte i sina händer, kysser mig i pannan och säger...

Du har levt med .... och står här framför mig nu.

Han läser en trolldom och gestikulerar runt mitt huvud. Han trollar bort Honom ur mitt liv.

Jag blir mycket upprörd, vill veta massor.

Han börjar berätta något men avbryter snabbt. Nej, detta skall vi inte prata om...

Vi skiljs åt.

Sedan denna kväll har jag inte haft något annat i tankarna. Vad visste han?

Jag vet att han kan bidraga mycket för min bearbetning, men han ville inte prata om honom.

Vad skall jag göra? Konakta honom och be att vi träffas?

Skall jag försöka glömma allt sammans?

Jag vill inget hellre än att sätta mig mittimot honom och berätta hela min historia och få förståelse, förståelse av någon som känner Honom. Någon som kanske förstår. Äntligen någon som kanske förstår...

Jo, han sa en sak till...

Vad som än hänt, så har ... ett mycket stort hjärta.

Det var så han sa till sina vänner första gången han såg mig. Och sen såg han till att jag blev hans...

Jaa, varför gör man så här mot sig själv?

Fastnar i ett destruktivt förhållande, tillåter sig att bli beroende av en annan människa, gör brott på sig själv, ja nästan förintar själen.

Joo, för mig var det viljan. Jag vill att det skall fungera! Jag tror att detta kan funka, om jag...

Jag tror på Kärleken.

Jag sa ofta till mig själv: Kärleken övervinner allt!

Denna mannen visste exakt vad han skulle göra, vad han skulle säga för att jag skulle känna just som jag gjorde.

Jag såg ganska omgående att något inte var som det borde, men hans manipulation hade redan startat. Äntligen hade jag träffat nån som jag kände kärlek för och den var besvarad! Nu skall det kämpas!

Jag kunde aldrig i min värld tro att det fanns nån som ville mig så här illa...

Jag förstår fortfarande inte hur Han av alla kunde göra så här mot mig. Men jag vet att han gjorde ALLT medvetet. Nu vet jag det, och det gör väldigt ont...

Varje blomma, varje ord, varje leende var uträknat...

En liten känsla av upprättelse. Denna gång bevisade han att jag inte hade helt fel...

Att ta sig rätten att läsa någonannans mail är inte ett normalt beteende.

Är man intresserad av det så har man ett visst kontrollbehov, större än vanligt.

Han har ansett sig fullt normal i dessa anseende och att det är jag som är opålitlig eller till och med en hora ibland.

Han förintade hela min hem, antagligen i rädsla för att jag döljde något för honom. Något från mitt förflutna. Han tog ifrån mig mina gamla dagböcker, där jag skrivit av mig mina känslor i många år.

Han hatade allt som var mitt.

Jag satt fast och ville inte annat än behaga honom.

Bara han älskade min så var jag lycklig... Men vad jag än gjorde så gjorde jag fel.

Idag så vill jag bara må bra. Jag jobbar på att bli hel, ibland undrar jag om jag kan känna lycka igen.

Han har krossat min själ, stampat på den och till sist spottat på mig.

Den är den mannen jag gav mig bort mig själv till.

...säga:

Så jäkla simpelt...

Det gnager in mig. Jag är förbannad. Hur i hela friden kan man göra så emot någon? Jag vet inte hur jag skall behandla dom här känslorna. Jag har aldrig känt mig så här kränkt förut och min psykolog har slutat. Jag är rädd att min depression blir djupare av detta. Jag vet inte hur jag skall fixa detta själv. Känner att jag måste vara rädd om min själ och vårda den på rätt sätt.

Varför gör du mig så här illa???

Det känns som om han sitter och lurar var som helst. Nästan som om jag är förföljd. Jag försöker att eliminera alla ställen där han kan komma åt mig. Men han överlistar mig...

Jag har aldrig lurat honom eller varit falsk på något vis, varför denna behandling?

Det var han som lämnade mig.

Snälla låt mig vara.

En annan sida av detta är att jag fick det bevisat för mig att han kontrollerade mig, vilket han aldrig vill erkänna. Han kollade min mail utan att jag visste om det är inte det att kontrollera? En liten upprättelse känner jag.

Igår när jag skulle kolla min mail så hade jag svårt att komma in... Jag vet inte vad jag gjorde men klickade lite hejvildt och vips så kom en hotmailsida upp som jag aldrig sett innan. Den sa mig bla. när jag registrerade min hotmail, lite uppgifter om mig och att jag valt en alternativ mailadress...

Alternativ mailadress?

Där stod hans adress.

Genom detta så har han haft tillgång till min hotmail ända tills igår!

Han har bara kunna tryckt på knappen för glömt lösenordet och det nya lösenordet har kommit till hans mail.

Jag har ju bytt flera ggr just för att han inte skall kunna komma åt mig. Men igår upptäckte jag av en ren händelse att jag inte lyckats.

Jag känner mig fruktansvärt kränkt, arg och så himla besviken. Tänk att han sjönk så lågt...

Jag visste ju att han en gång tjuvkikade på mitt lösenord, men efter det så bytte jag det och trodde att det var ur världen.

Min mail, som jag haft som andningshål under den här jobbiga perioden. Han har kunnat läst varenda känsla jag beskrivit, mina privata tankar och min respons jag fått av mina vänner. Jag blir förtvivlad. Hur kan någon sjuka så här lågt???

Vad finns det mer som han kan kontrollera? Mobilen? Har han en dold kamera min min lägenhet? Har han spioner på mig?

Han är kapabel till vad som helst. Hur kan han?

Jag rekommenderar er alla att gå in och kolla så ni inte också har en objuden tjuvtittare..

Jo, det finns en sak som får mig att känna hur bröstet drar ihop sig och hjärtat börjar slår hårdare...

Jag blundar, känner hur jag sitter i bilen, han sitter bervid. Jag kan känna känslan och stämningen. Vi svängar av Tegeluddsvägen, till höger, vägen svänger och svänger igen, vi kommer upp på bron, påväg hem...

Shit, nu kommer tårarna.

Varför plågar jag mig med den här tanken, gång på gång...

Jag känner mig så mycket bättre nu.

Idag har jag haft en riktigt bra idag.

Kul på jobbet, fixat massor hemma, tränat och nu käner jag min redo för sängen.

Allt känns toppen!

Sorgen börjar lägga sig, faktiskt så gör det inte alls lika ont längre.

Men när jag tänker på hans barn så känns det inte bra.

Människor jag tar till mitt hjärta vill jag gärna ha kvar i mitt liv, men dom rycktes ju bort med honom.

Undrar hur dom mår...

Jag kan inte säga att jag är fri men har gjort stora framsteg.

Ibland tänker jag på hur han tog över mina tankar och styrde mig helt och hållet.

Hur kunde jag, starka självständiga jag hamnade i detta?!

Det skulle inte finnas på världskartan att något sånt skulle kunna ske.

Men det gjorde det, vem som helst kan råka ut för det.

Jag har fortfarande inte fått någon ilska, jag tycker faktiskt synd om honom.

Och det värsta är att jag kan höra mig tänka, stackars älskade X om du fortsätter så här kommer du att bli ensammast i världen och det vill jag inte. Jag önskar att ha skall få det bra och jag känner att han ligger mig varmt om hjärtat.

Dessa känslor gör mig rädd.

Han som gjort mig sååå oerhört illa borde jag inte känna så här för.

Han skrämmer mig fortfarande, aldrig att jag skulle våga träffa honom igen.

Han sitter som djävulen på min axel fortfarande...

Och styr det han kan.

Jag vill önska alla er en God och fridfull Jul!

Sträck på er, ni är bäst!

Ni skall få se att tomten kommer med paket även till dig...

Vänlighet betyder inte att man accepterar allt det andra gör/ Dalai Lama

För dig som inte har nån att prata med

Hemsida

Tänk om jag vetat det tidigare!

Jag känner så väl igen allt av detta! Tänk att vi funkar så lika!

Psykopatens funktion och val av offer

• 1. Första mötet, trevlig, pratglad och öppen. Har fiskat fram dina svagheter före mötet.
• 2. Hjälpsam och ivrig, övertar med glädje dina vardagssysslor.
• 3. Pratar gärna illa om andra och framställer sig själv som präktig.
• 4. Hans/hennes rätta liv före dig döljs, kommer det ändå på tal är det mesta osanningar.
• 5. Du sammanförs sällan med hans/hennes tidigare bekanta.
• 6. Om någon utomstående antyder något negativt om honom/henne är den personen bara en idiot.
• 7. Dina närmaste blir fulla av fel och brister och kilarna börjar slås in.
• 8. Allt fler av dina sysslor övertas av honom/henne, dina vänner blir allt färre, bemöts illa och slutar att umgås med dig.
• 9. Någon kvarstående envis vän till dig attackeras på alla sätt och för husfridens skull utesluts även denna.
• 10. Dina anhöriga som bryr sig är galningar och det är lugnast att utesluta dem ur ditt umgänge.
• 11. Du slutar umgås med dina kvarvarande vänner för att vara din nya kärlek till lags och slippa höra vad de tycker och anser.
• 12. Isoleringen av dig är fullbordad.
• 13. Jag älskar dig och kan inte leva utan dig, det vet du, du tror på det och gör som han/hon säger och vill.
• 14. Du börjar skydda din psykopat på alla sätt, du tror på alla lögnerna och angriper själv de som ifrågasätter sanningen.
• 15. Alla tråkigheter är alltid ditt eller andras fel.
• 16. Du vet aldrig var psykopaten är eller gör, hans/hennes privata är hemligt, berättar han/hon något är det osanningar ämnade att vilseleda dig eller skada någon annan.
• 17. Du vågar och orkar inte rota i vad han/hon gör, däremot ska han/hon ha full koll på vad du gör och var du är.
• 18. Du får inte ringa eller ta emot samtal utan att han/hon har full koll, telefonlistor kollas.
• 19. Om någon ringer är det han/hon som svarar, är det till dig och någon han ogillar fräser han/hon av eller ger dig luren och ser till att du säger det som passar honom/henne.
• 20. Allt du gör är fel, du får höra det så ofta att du börjar tro det.
• 21. När du tappat allt självförtroende, känner dig dålig, klarar inget utan honom/henne och måste hela tiden tänka i förväg vad du törs säga som passar honom/henne.
• 22. Du gör allt för att vara honom/henne till lags, men ändå duger det inte.
• 23. Ditt inre är i kaos, du har inget självförtroende, nedtryckt, förnedrad tänker du tanken varför lever jag?
• 24. Gärningen är fullbordad, du är hjärntvättad, en annan har övertagit din hjärna, du är roboten, han/hon fjärrkontrollen.
• 25. Du har inte ork att lösgöra dig, du vet inte ens om du vill, en psykopat tillåter ingen att lämna honom/henne, om du har tur är han/hon färdig med dig och flyttar verksamheten till ett nytt offer men din hjärna behåller han/hon så länge han/hon kan.
• 26. Du är förnedrad, sviken, bedragen ruinerad och lämnad, lika fullt sitter du och lyssnar, väntar och trånar efter din fd.plågoande.
• 27. Nu behöver du dina nära anhöriga och gamla vänner men för dem är du inte klok, du fortsätter att skydda din tyrann, det tar lång tid att komma tillbaka till ett normalt liv efter denna upplevelse.
• 28. Psykopaten är i full färd med att slutföra processen med sitt nästa offer, han skapade den kontakten långt innan han/hon avslutade dig.
• 29. För den nya är du nu en av dem han/hon kallar galning, allt är redan förberett ifall du skulle prata med henne/honom och detta skulle bara resultera i att du är en försmådd fd som trakasserar honom/henne och hans/hennes nya förhållande av svartsjuka.
• 30. Du blir boven och han/hon hjälten, mot hans/hennes lögner är du chanslös vad du än säger är det du som är lögnaren.
• 31. En äkta slipad psykopat är obotlig, den som offrar sig och tror på bättring blir bara ännu värre åtgången.

Läs mer här Psykopati

Psykopater finns överallt

Vi har nog råkat ut för samma sorts man.
Jag såg medan jag levde med honom hur han behandlade sina fd. kvinnor, föräldrar, kompisar, barn... Det fanns ett hat i honom.
Jag kände skräcken redan då att han kommer at göra samma sak med mig. Förbruka mig! Men han lovade av hela sitt hjärta att med mig var det annorlunda.
Jag vet att jag aldrig gjorde något fel mot honom, han manipulerade med mina känslor och det är mycket få som kan klara sig ur sån. Mina barn såg min förtvivlan och märkte tydligt hur orättvis han var mot mig. Men han styrde dem också i viss mån. Sen tröstade dom mig och sa att dom står på min sida.

Nu när allt är över för honom så tröstar han sig givetvis med en ny kvinna, en som är något alldeles speciellt, precis som jag. Skillnaden är bara att jag ÄLSKADE honom och han älskar bara sig själv. Han har förmodligen blivit oerhört sviken någon gång under livets resa och detta gjorde för ont så han framkallade HAT.

Han värker i mig fortfarande ibland. Jag ser honom som en forlorad själ. En man jag älskat och alltid kommer att bry mig om. Tänker på honom varje dag ännu. Men tvekar inte på att om jag träffar honom kommer han göra mig illa igen. Och jag överlever inte en gång till.

Du börjar din kommentar med Förlåt. Förlåt för vaddå? Vi finns här för varandra. Vi är medmänniskor! Du har säkert inte gjort nåt fel mot honom, bara älskat liksom jag. När man blir utsatt för en psykopat har man inte en chans. Om ett tag kommer du nog att tacka dom som satte stopp på eländet.

Jag har inte ringt eller kontaktat mitt ex sedan i maj. Och det är jag sååå stolt över. Nej, han skall inte komma åt mig igen, även om jag fortfarande har en stark kärlek eller beroende är det nog till honom.

Han vill mig inte väl.

Dom har tre saker dom driver dom.

Makt, sex och pengar. Stämmer detta in på din man?

Jag har läst så mycket och lärt mig sååå mycket.

Boktips. Är du gift med en psykopat av Eva Rusz. Män som hatar kvinnor och kvinnorna som älskar dem av Susan Forward. Likaså Känsslomässig utpressning av Susan Forward. Dom har hjälpt mig att gå vidare.

Vänner är också bra, men ingen har varit med om nåt liknande så det är svårt att få dem att förstå tyvärr. Många dömer. Mig eller honom. Och jag går fortfarande i försvar så fort nån snackar ner på honom. Jag valde! Jag valde honom för att han var just han! Tyvärr så var han inte snäll men jag valde!

Klandra inte dig själv. Vem som helst kan råka ut för en sådan här man. Vem som helst!

Var stark så mycket du bara orkar, kraften kommer även om det tar lång tid. Jag är långt ifrån klar med vårt liv och vi har inte setts på över 1,5 år!!!

Undrar ibland om jag nångång kommer över det...

Det är konstigt hur man fungerar. Dom sista dagarna så har suget efter honom ökat. Jag tror man kan jämföra det med en drog som man är beroende av. Det hade varit sååå skönt at få lite kontakt, bara liiite. Höra hans röst.

Men jag har en hjärna som säger åt mig att låta bli. Jag sårar mig själv ännu mer.

Då kommer tankarna, tänk om... Han kanske är annorlunda nu... Bara ses en enda gång...

Hjärnan: -Aldrig får han komma åt dig igen. Ingen skall kunna såra dig så igen, det klara du inte!

Det är bara att stå ut. Frågan är om längtan tar slut eller om man bara lär sig att leva med den.

Hej! Det var ett tag sen sist. Jag har tagit ett stomsteg framåt. Känner mig starkare än på länge. Jag har tagit tillbaka kommandot över mitt liv igen, han är inte borta med styr inte mina tankar och gärningar längre.

Nu ser jag lite mer framåt.

Kram på er!