För, ja det känns som hundra år sedan, men det är väl kanske tre, fick Matilda och Greta varsitt litet "huvud" med en sugpropp på baksidan. Det var varsin "hängare" till tandborstarna. Båda satte sina bredvid varandra på väggen i badrummet och där har de suttit sedan dess. Med sina respektive tandborstar. Gretas lilla tandborste har fått sitta kvar. Orörd. Ingen av oss har kunnat förmå oss att ta bort den. Det har varit en sådan där sak som man sett varje kväll och som varit omöjlig att ta tag i. Matilda har ju bytt sin tandborste oräkneliga gånger men Gretas lilla lila sitter kvar.

Nu har Jack upptäckt dessa små "huvuden" och ikväll tog han sakta och försiktigt bort Gretas tandborste med sina små pillriga fingrar. Sedan började han "borsta" sina små tänder med den. Och fortsatte och fortsatte. Han var hur nöjd som helst. Och jag också. För var det någon som skulle få använda tandborsten, var det Jack. Jag är säker på att Greta inte har något emot det heller. Så var den förtrollningen bruten också. Livet går vidare.

Vad mer finns att säga...? Ja, tandborsten har suttit där i över två år. Ja, jag sköljde den när Jack började använda den.