Att ta livet av sig är rationellt. Om jag inte orkar längre. Om jag inte vet vad kärlek är. Om jag inte älskar mig själv. Om jag vill ha gränslös bekräftelse och uppskattning. Och om jag tror att en film på youtube med mitt eget självmord förändrar allt.

Det här är naturligtvis förskräckligt tänkt och sagt, men jag kan inte låta bli att fundera på det när jag får höra och läsa om ungdomar som som låter filma sig själva när de begår våldsbrott, eller till och med tänder eld på sig själva, allt för att hans youtube-film ska få höga hits. I en förlängning riskerar vår virtuella sensationslystnad att ta över all respekt för oss själva som människor.
Visst, vi vill alla bli sedda och lite risker får vi ta. Men till vilket pris? Och vet vi verkligen vilket pris som vi är beredda att betala?
Andra bloggar om: youtube, psykologi, media, samhälle, film
Postat i: Blandat Permalink Kommentarer [0]

