....så fruktansvärt trött idag. Försökte vila, men kunde inte somna. Vet ju väldigt väl att sömnproblem är ett av de första tecknen på att man håller på att trilla dit i lådan igen. Vill inte att det ska bli så. Synd att det ska vara så svårt att få hjälp från omgivningen. Iom att vi fick en bebis så är det precis som om vi inte räknas längre. En del personer kommer inte ens och hälsar på och det tycker jag är lite konstigt. Det normala vore nämligen att de ville komma ofta för att de längtar efter bebis. Tydligen så gör de inte det. Men de kanske är rädda för att de ska behöva hjälpa till med något? Jag tänker iaf inte skicka något inbjudningskort...... Lycka till med städningen i ert välstädade hus, glöm inte att damma bakom tavlorna!
/Happy
Postat i: Tankar och kom ihåg Permalink Kommentarer [2]
Så är det! Finns faktiskt folk som håller sig undan och man förstår inte varför. Sedan finns det de som utsett sig till "experter" och sköter det via telefon också ... varje dag och särskilt om bebis är sjuk, trots att det var 35 år sedan personen i fråga hade en bebis själv. Tur att man bara kan lägga på luren eller strunta i att svara (tacka vet jag nummerpresentation) då =)
Jag och mitt minne ... när är det han fyller år? Kan du inte maila mig datumet? Vet att det är nästa månad ...
/L
Skrivet av L den 14 maj, 2009 kl. 06:44 #
L: Telefonterror låter ju som en pina. Så har vi ju inte det som tur är. Istället är det helt tyst - ingen som ringer alls. Jag vet inte vilket som är värst eg? Precis som om vi vore smittade med något...
/Happy
Skrivet av 90.231.3.205 den 14 maj, 2009 kl. 21:30 #