Bästa läsare!

Det bästa med att ha fått förmånen att skriva på Läsarnas Blogg har varit möjligheten att kommunicera med läsarna. Skrivandet är min passion, och jag har trivts väldigt bra med att få skriva på denna blogg.

Det som fullkomligat lyckan är att det varit många som följt med och läst Läsarnas Blogg, och jag tror tveklöst att en stor behållning i läsandet har varit besökarnas kommentarer. Jag tackar Er alla ur djupet av mitt hjärta för Läsarnas bidrag till denna blogg.

Läsarnas Blogg har varit ett slags "tangentbordets onani" för mig; jag har haft för vana att försöka posta ett eller flera inlägg per dag. Trots det har jag försökt undvika att göra Läsarnas Blogg till en dagboksblogg. Egentligen är Läsarnas Blogg bara en helt vanlig hemsida som skapats av en kille som gillar att skriva mycket. Ibland för mycket.

Vad jag inte gillar är att behöva spendera tid på att mixtra med datorinställningar, justeringar och uppgraderingar. Inte för att jag är för korkad för att göra det (jag har ju t.ex. hackat mig in i Riksdagens servrar för några år sedan, skryt, skryt, skryt), men för att jag anser att var sak har sin tid. Och nu när jag förgäves måste laborera med inställningar för att kunna besvara mina läsares kommentarer, då känns det som att jag använder en tjänst som inte passar mitt behov.

Jag har självfallet synpunkter på hur förstasidan på PassagenBlogg ser ut. Först trodde jag att det var en beta-version som lagts upp sedan den ordinarie layouten havererat (inte en helt obefogad misstanke). Men tydligen är detta gränssnitt det som kallas för Nya Passagen Blogg. Och jag finner detta gränssnitt vara oinspirerande. Layouten är steril och väcker inte det minsta läslust hos mig. Än värre; jag känner inte heller någon skrivlust.

Men utebliven skrivlust i bloggandet kan bero på att tillräckligt många droppar fyllt den bägare som nu rinner över, med ständiga driftstopp och störningar. Efter den senaste krisen - då Passagen Blogg låg helt nere i ett par dagar - följde en vecka då uppenbarligen det mesta fungerade. Korta svarstider, och inga mysko felmeddelanden. Det var en underbar tid här - om än väldigt kort!

Istället för att vara lyckliga över att ha fått PassagenBlogg på fötter igen så bestämde man sig för att införa Nya Passagen Blogg. Och jag har redan redogjort för vad jag tycker om den. Tveklöst är säkert Bloggredaktionen intresserade av synpunkter, men det enda jag kan säga är: Backa bandet en vecka.

Jag kan bara beklaga att jag inte känner någon lust att medverka i det som är Nya Passagen Blogg. Hur länge denna blogg kommer att få leva kvar för läsarna att söka i bland tidigare inlägg vet jag inte, men att jag slutat skriva är ett faktum.

Tack för mig. Och tack till alla läsare. Jag saknar er redan!

Hälsar Eder Peter Harold

P.S. Av begripliga skäl så kommer jag inte kunna surfa runt och kommentera inlägg på Era bloggar. Så jag får nöja mig med att vara en anonym läsare! D.S.