Hästriket Roslagen

Toftinge är nu bokat för Webbreleasefest för alla Hästriket Roslagen intresserade, medlemmar och blivande medlemmar!

 

Rundvandring på Torftinge hästrehab och anläggning, mingel, tilltugg och dricka samt efterlängtad genomgång och formell invigning av föreningens webbportal och communitysidor!

 Boka in den20 april kl 17-21 redan nu!

Mer information kommer! Välkomna!

/Jaana Lindberg
Projektledare Hästriket Roslagen
072-2489595

Allemansrätten är ett svårgreppat ämne!
Med fokus inställd på att lösa frågan om var och hur man får rida på annans mark så är det bästa sättet att ha en dialog med den markägare vars mark man vill rida på.

Det är viktigt att vara överens med markägaren veta om denna vill ha någon ersättning för att man rider på marken.
Att bara hävda att man tänker rida på någons mark med stöd av allemansrätten fungerar inte! Ett sådant hävdande kommer bara att ge tråkiga oönskade konflikter.

Hästriket Roslagen kommer att under våren samla ryttare/ kuskar och markägare till dialog. Målet skulle vara att få till stånd ett slags policy i Norrtälje Kommun med omnejd om var och hur man får rida och på annas mark. Jag återkommer med tidpunkt och inbjudan till samverkansaktiviteten. Här nedan kan ni läsa en del av mina anteckningar från utbildningsdagen.


Läs gärna boken ”Allt om allemansrätten, ett svenskt kulturarv.” Författare Ingemar Ahlström, Hilmas Förlag.


/Jaana Lindberg
Projektledare

Hästriket Roslagen

072-2489595

Anteckningar från Allemansrätten&Hästen på Länsstyrelsen 120305, Föreläsare Ingemar Ahlström.

Allemasrätten är en rätt för var en och en att färdas över annans mark utan motor, utan att tillfoga nämnvärd skada.

Den som äger eller brukar marken får inte av din ridning åsamkas nämnvärd skada eller störas.
Vi får alltså tillfälligt vistas på annans mark.

Alla som bedriver hästverksamhet med exempelvis turridningsverksamhet i naturen måste veta vad som gäller och är inskrivet i miljöbalken. Som företagare ska man veta vad som gäller och även kunderna ska informeras och få veta vad som gäller.

Allemansrätten är ingen lag, det är dock inskrivet i grundlagen att naturen ska vara tillgänglig för alla men detta ger i praktiken inget särskilt skydd för allemansrätten.

Nyttjandet av annans mark genom exempelvis ridning styrs av olika lagar.:

- skadeståndslagen, ex om man rider så att marken blir förstörd, bryter grenar mm.

- viteslagstiftning, om man gör ngt som vållar stor olägenhet för markägaren, så kan man tilldömas vite. (Ett fall finns i HD).

- straffrätt, ex egenmäktighet eller hemfridsbrott ex om man rider för nära bebyggelse eller över tomt vilket man inte får göra.

- speciallagar såsom jakträtt mm.

Allemansrätten står för att inte störa, inte förstöra

Ridning är tillåten praktiskt taget överallt i Sverige. Sverige är bäst med sådana möjligheter i norden. Övriga nordiska länder har mer restriktioner kring ridning.

Allemansrätten är ingen rättighet, den är bara ett begrepp. Till skillnad mot Norge som har en friluftslag som på ett tydligt sätt styr vad som är tillåtet och inte tillåtet i skog och mark.

Allemansträtten är till för en enskild. Det finns att läsa i miljöbalken vad som gäller för kommersialiserad verksamhet i naturen. Allemansrätten skiljer inte på kommersiell och organiserad verksamhet båda är en högre belastning för marken och naturen.

Allemansrätten är ingen sedvanerätt.

Många gamla landskapslagar talade förr om vad som gällde i skogen och på allmänningar.

Nuvarande allemansrätten uppfanns i börja. På 1940talet. Redan då var det ett stort problem och man befarade att massinvasionen av naturnyttjande skulle vålla oreda i markerna och störa lugnet ute på landet.

Allemansrätten och kopplingen till friluftsliv är ganska ny. Allemasrätten har blivit en frihetssymbol för Sverige.

Sedan 1970 talet är friluftsliv med häst en av de mest ökande aktiviteterna i naturen.

Även många andra nya aktiviteter som utövas i naturen/ terrängen har tillkommit, geocashing, bergsklättring, vandring, terrängcykling etc alla ska vi samsas i naturen och måste nyttja den varsamt.
Föreläsarens egna kommentar var att den offentliga sektorn inte har bemött denna snabba vidgning av friluftslivet. Det är lätt att det blir problem, diskussioner och konflikter ex när längdskidåkare och ryttare ska samsas på samma motionsled vintertid.

 

Efter lunchen gick vi igenom exempel på vad man får göra enligt Allemansrätten:

*Folk får gå in i hästhagen och plocka blommor (såklart förknippat med andra risker)men måste se till att stänga eventuella öppnade grindar ex.

*Rid i första hand på hårdgjorda vägar och stigar. Att rida på härdig stig omfattas av allemansrätten.

*Man får rida på hårdfruset underlag och snötäckt mark om det är hårt under.

*Kommersiell ridning är inte förbjuden på allemansrättslig mark men detta är en komplicerad fråga. Tillstånd behövs inte där det är uppenbart att allemansrätten gäller.

*Tältning, står ingenting om hur länge. "Enstaka tält någon natt" är ok bara man inte stör. Att vara många och bre ut sig ta mkt plats är inte förbjudet men det hade varit bra att prata med markägaren. Ingår inte i allemansrätten men är heller inte förbjudet.

*Allemansrätten gäller även vid ridning på ex sjöis.

Förbjudet är:

*Tomtmark är förbjudet område, där gäller inte Allemansrätten. Man får rida nära en tomt om man inte stör.

*Man får inte färdas över plantering! Ex skogsplantering. Ex åkermarknen är odlad och får ej beträdas.

*Förstör inte marken! Skadan kan redan vara skedd på en stig som ridits upp av hästar.(Lagen utgår från förstörelse vid det enskilda tillfället men vid ex upprepad ridning på en marksträcka så blir det sannolikt till slut en skada. Det blir alltså en accumulerad skada av att många enskilda skadetillfällen läggs ihop).

*Det är inte tillåtet att rida på vandringsled i naturreservat. Rid endast på anvisad väg! I vissa naturreservat är det totalförbjudet att rida.

*Rid ej i skidspår, inte förbjudet men det skadar ridsporten.(Att åka skidor på ridväg vintertid bäddar för konflikter men är ej förbjudet). Ibland samsas skid och ridväg på samma ställe: konfliktläge och farligt!

*Stängsel får inte sättas upp bara för att utestänga allmänheten! Vite kan utdelas att riva stängsel, men det är inte straffbart att sätta upp stängsel.

*All nedskräpning i naturen är förbjuden. Även små skräp är förbjudet ex cigarettfimpar.

*Många ryttare har lösspringande hund med sig. Hunden ska vara kopplad mellan 1 mars och 20 augusti. Annan tid på året ska man ha kontroll på hunden.

*Påbud gång och cykelväg är automatiskt förbjuden ridväg!

Många felaktiga förbudsskyltar förekommer i vår natur:

*Skyltar som avvisar folk från allemansrättslig mark får inte sättas upp.

*Skyltar som "privat område", "obehöriga äga ej tillträde" och " Ridning förbjuden".  Tidigare var det straffbart att uppföra skyltar så är det inte längre. Varningsskyltar får man sätta upp men man får inte förbjuda "varning jakt pågår ridning förbjuden" är ej tillåten skylt men tillåtet att ha skylt som varnar för jakt. ”Varning för hästar” om man ex har farliga hästar får sättas upp.

*Den som äger en egen väg har rätt att stänga vägen mot motorfordontrafik men inte för ex ridning. Cykelåkning och ridning är tillåten på enskilda vägar. Bara en bom på en väg utgör inte ett förbud.

*Ett tillstånd att sätta upp ”ridning förbjuden” skylt kan fås med det ger bara tillstånd till att sätta upp en skylt men innebär inte att just ridning är förbjuden.

Ansvar när du vistas ute i naturen:

*Frilusliv sker på egen risk. Man får ta reda på vad som gäller. Den som är arrangör av ex turriddning kan bli skadeståndsskyldig om aktiviteten vållar skada. Ex jaktledare är ansvarig för att sällskapet inte vållar skada.

*Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler för ex turridningsverksamhet. Ha kunskap, förebygg, förhindra och motverka skada!
Ha lämplig plats för ex turridningsverksamheten, betala markägaren för skador som verksamheten vållar. Tyvärr så saknar många ridanläggningar utbildning om vad miljöbalken säger. Syftet med miljöbalken handlar om skydd för hälsa och miljö. Om turridningar ex ska arrangeras kan samrådsfråga ställas till Länsstyrelsen för att få en bedömning för att få tillstånd att rida på en viss sträcka. Om länsstyrelsen ska göra en slitagebedömning på naturen vid hästverksamhet kan Björn Carlgren kontaktas.

*Den som förvaltar ex en ridled har ansvar för att se till att lederna fungerar, att de underhålls och hålls i sådant skick att de inte skadar någon.
Ex en spång måste vara underhållen så att hästar inte trampar igenom.

*I skyddade områden är oftast ridning förbjuden ex i nationalparker och naturreservat. Snöstjärnan är symbol för skyddad natur.
Syftet med reservatet påverkar vilka aktiviteter som är tillåtna i naturreservatet nationalparken. Man får bara rida på påbjudna vägar som är skyltade med ridning tillåten.

*För att skydda fornminnen så är oftast körning och ridning förbjuden i sådana områden. Beroende på vilken slags fornminnen som finns i området så påverkar det vad man får göra i närheten av dem. Ta kontakt med en länsantikvarie om du ska kasta iväg någon stenhög och är osäker på om det är ett fornminne.

*Straffbart och förbjudet att sätta upp staket som går ända ner till vattnet så att det inte går att passera. Skylt med privat får inte sättas upp i strandskydd ex.

*Lokala ordningsföreskrifter påverkar vad man får göra i en kommuns natur. Kolla upp vad kommunen har satt upp för regler. Att bryta mot ordningsföreskrifter är straffbart och man kan bli ex bötfälld.

 

TIPS:

*En bra lösning är att efter dialog med markägare bestämma var man får och kan rida och därefter betala markägaren en mindre summa för ridningen på dennas mark. Det finns flera exempel på sådana överenskommelser.

*Om du vill bada med hästen i en sjö eller i havet, kontrollera med kommunen vad som gäller.

*Om en främmande hund har för vana att jaga och nafsa hästar på ex ett sommarbete så har hästägaren rätt att låta avliva hunden.

*Mjuka sätt att uttrycka sig är bättre än hårda. Ex ”ridning undandbedes”.

Som avslutning på utbildningsdagen satt vi i gruppdiskussioner kring Allemansrätten och:

- Problem

- Myndigheter, kommun

- Information

*Det ansågs att det allmänt behövs bättre kunskap om vad som gäller när vi med hästar ska interagera med andra friluftsaktiviteter i naturen.

*Det ansågs också att det behövs bättre kunskap om hur man beter sig i naturen, att inte skräpa ner, störa etc.

*Önskan om prioritering av ett konfliktfritt friluftsliv lyftes fram.

*Önskemål framfördes om samarbete i alla frågor mellan myndigheter. Olika kommuner bemöter och stöttar ridvägar och hästverksamheter olika. Är det en resursfråga i kommuner hur hästrelaterade frågor hanteras?

*Marknadsföringen i många kommuner poängterar gärna natur och fritid som en konkurrensfördel men hur planerar de in det? Ridfrämjandet fanns förr i planfrågor rörande ridning i naturen.v

Den 8 mars kl 18-21 är det dags för Hästriket Roslagens första utbildning i Affärsutveckling för hästföretagare.
Under kursen går du igenom din affärsmodell och lär dig kalkylera och prissätta så att ditt företag blir lönsamt.

Kursledare är Lena Norrman från Nyföretagarcentrum i Norrtälje.

Plats busstationshuset i Norrtälje (våningen ovanför Pressbyrån).
Kursavgift 220kr som inkluderar kursmaterial och smörgåsfika, betalas in på bankkonto: 8242-003 868 552-5 märk inbetalningen med ditt namn och kurs. Begränsat antal platser. Anmäl till jile@algonet.se eller till jaana@lindberg.cc senast den 5 mars. Kursen är subventionerad av Leader UROSS. Välkomna!

Det har varit intressant att vara med under hästföretagarforum.

Sammanfattning:

* Besöksnäringen har starkast tillväxtpotential och inom besöksnäringen så är det just hästnäringen som är störst. Här finns stora utvecklings- och förtjänstmöjligheter för hästföretagare. I synnerhet om man får kunder från utlandet.

* En bra storstadsnära hästverksamhet är uppstallningar på lösdrift med fullservice, då hästägaren kan besöka sin häst några dagar i veckan men ändå ha en egen häst.

* Att tillhandahålla hästar dvs ge kunden möjlighet att dela häst och betala för att ha en häst, som de inte äger men kan rida på några gånger i veckan i storstadsnära regioner.

* Att driva liten specialicerad ridskola med få hästar och specialicerad utbildning ger möjlighet till framgångsrikt hästföretagande.

* Rationalisering av arbetsmetoderna i häststallar ger möjligheter till besparingar i verksamheten så att tid frigörs för de aktiviteter som genererar pengar i hästföretagandet.

* Ta hand om din hästanläggning/ gård dvs "butiken" den ska stimulera till köp av dina tjänster och produkter. Städa upp, odla blommor och gör miljön trivsam för besökare, kunder och potentiella kunder.

* Ta tillvara det genuina svenska. Se det svenska som en konkurrensfördel.

* Ta tillvara unika detaljer i just din hästverksamhet och använd det för att särskilja och profilera din marknadsföring.

* Sök bidrag hos Vinnova, Jordbruksverket, Länsstyrelsen gå in på hemsidor och leta bland de olika bidragen för att se om du har möjlighet att få bidrag till din verksamhet.

* Driv ditt hästföretag seriöst och på ett sätt som tål granskning. Betala skatter och avgifter och ge din personal bra arbetsvillkor.

* Nätverka med andra hästföretag, ni kan göra mycket bra saker tillsammans.

* Informera lokalpress och fackpress om vad som händer i ditt hästföretagande.

* Tänk nytt, våga prova nya sätt att göra saker!

 

/ Jaana Lindberg, projektledare, Hästriket Roslagen. 072-2489595

Krafft berättar om sina framsteg i hästfoderbranschen som är tillämpbara för att mota fördomar och för att få acceptans för nyheter.

Medan jag lyssnar så gör jag kopplingar till att våga ta betalt inom hästnäringen. Hästar är inte gratis, ridning är inte gratis. Vi hästföretagare behöver informera om vad det kostar att ha hästar och att vi därför måste ta betalt därefter.

Det intressanta i Kraffts berättelse är att just kunskapsöverföring motar de vanligaste fördomarna.
För att få acceptans för nyheter, nya grepp behöver man ge ut information, sprida information och ge fakta.
Kraft spred information om sitt foder genom att ge ut flera böcker med mer omfattande fakta om fodren.

Böckerna används och kom till användning på många nivåer. Kraffts rådgivare bland hästägare är  bland de viktigaste för att arbeta in de nya produkterna. De förutfattade meningarna var att Krafft "sopade ihop" siloresterna och gjorde pellets av detta som de sedan sålde.

Det fanns ett antal väl definierade problem som Krafft visade lösningar för och knöt ihop till en modell. Olika koncept kopplades till produkten för att illustrera fördelarna med dem. Produkterna paketerades olika för olika behov.

Mina reflektioner är att hästföretagare måste kunna bryta traditionen att inte våga eller kunna ta betalt inom hästnäringen och att detta kan hanteras med information om vad det faktiskt kostar att hålla hästar, i tid etc.

Dessutom så är det viktigt med ambassadörer för en verksamhet, någon annan än en själv som talar om hur bra produkten eller tjänsten är. Att ha "ambassadörer" kan vara mer effektivt än exempelvis annonser. Om kunden dessutom konkret ser att någonting fungerar och är på riktigt så har denne en större benägenhet att tro på varan eller tjänsten och köpa den. Kopplingen till hästföretagande är att våga filma ex turritter och hur tjänsten eller produketn används, att sprida detta så att kunderna får "bevis" en bild av hur det går till och att inspireras och vilja köpa.

Hästnäringen står till stor del inför en förändring och därför måste hästföretagare informera mer nu och bli ännu mer seriösa och synliga. Gemene man vet inte vad det kostar att hålla hästar och att driva en hästnäring, den informationen är viktigt att få ut på ett bra sätt.

/Jaana Lindberg, Projektledare Hästriket Roslagen jaana@lindberg.cc 072-2489595

Två ekonomiska rådgivare/ revisorer från pwc genomlyser tävlingsryttaren och unghästutbildaren i hoppning Therese Nymans verksamhet.

Ett case presenteras kring tävlingsryttaren som vill få lönsamhet i sin verksamhet.

De viktigaste frågorn en hästföretagare måste ställa till sig själv är: Ställ dig några drågor,
* vilket pris är kunden beredd att betala?
* Till vilket pris är jag villig att sälja mina tjänster/ produkter?

Therese har 5-7 hästar inridning tillridning. Varav3-4 hästar för tillridning och försäljning resten för träning och tävling.

Varje häst rids ca6 dagar i veckan och efter genomlysningen kommer pwc fram till att therese efter skatt tjänar 34 kr i timmen. Intjänandet är 3100 kr per häst i månaden, varje häst kräver 2timmar arbete av Therese per dag ger 48timmar i månaden detta blir 34 kr. Det är endast unghästutbildandet som är "lönsamt" i uträkningen. Tävlingshästarna innebär negativt täckningsbidrag. Det som inte räknas in i kalkylen är det gratisarbete alla stalltjejer gör och som Therese är beroende av.

Återigen ställs frågan: Vilket pris är verkligen kunden beredd att betala och vad är kostnaden för tjänsten.
Vissa kunder måste väljas bort i och med detta, de har inte råd.

Som hästföretagare kan det vara svårt att ta betalt eftersom man många gånger anses hålla på med en hobby. Viktigt att veta vilka kostander som ligger i botten för att kunna motivera sin prissättning.

PWC ger litet tips till Therese:

*Bygg ridhus. Då kan Therese spara tid genom att slippa åka med hästarna och slipper dessutom att betala anläggningsavgifter, drivmedel mm. I sitt eget ridhus kan Therese dessutom hålla egna hoppträningar. Ridhuset gererar en ytterligare kostnad per häst per månad på 1500-2000kr investering ca 2miljoner för ridhus men PWC tror ändå att detta ska göra Therese verksamhet lönsammare.

* Tävlingshästarna är ej vinstgenererande men viktiga för marknadsföringen och ses därför mer som en marknadsföringskostnad.
*Att räkna på lönsamheten i en hästverksamhet är inte att tappa passionen för verksamheten, det är att vara smart!
* Rekommendation från pwc är att börja med att driva en enskild firma och sedan gå över till AB om man blir lönsam. 

I detta skede reagerar deltagare på hästföretagarforumet på att PWCs kalkyler inte är beräknade på 7 dagars verksamhet då de endast beräknat verksamheten på 6 dagar eftersom hästarna rids 6 dagar i veckan. Publiken lyfter fram att hästarna ju finns även dag 7 och behöver skötsel mm fastän de inte rids. PWCs något oväntade kommentar på detta är att "det tog vi inte hänsyn till och då kommer ju siffrorna att se ännu värre ut". Många i publiken skruvade missnöjt på sig över denna kommentar, det grymtades om att kalkylen därför inte var trovärdig.
Publiken ifrågasatte även hur ridhuskalkylen hade gjorts, hur investeringen räknats ut och vad det var för ridhus PWC baserat kalkylen på.

Min reflektion under föreläsningen är att pwc inte känns helt pålästa i sin genomlysning och förslag på åtgärder i Therese verksamhet. Tyvärr så poängteras missar i genomlysningsarbetet som att 2timmar räcker per häst och dag inklusive allt räcker per dag, stalltjejernas insatser är inte medtagna i kalkylen.
Det faktum att en hästverksamhet måste räknas på 7dagar och inte på 6dagar väcker irritation bland åhörarna. Hästarna genererar kostnader även om de inte rids och utbildas dag7. 

PWC gav inte intryck av att vara pålästa kring hästverksamhet och känna till de ytterligare dimensioner ett hästföretagande innebär. För hästföretagare som hörde på detta föredrag så upplevdes inte PWC vara den trovärdiga kunniga samarbetspartner man önskar för sin hästverksamhet, då kändes LRF Konsult som en mer naturlig och kunnig samarbetspartner. 

I vår satsning i Hästriket Roslagen behöver vi ha ett väldigt tydligt och konkret grepp kring lönsamhetsbiten. Det är a och o för att en verksamhet ska bära och för att hästföretagaren ska kunna ta ut vettig lön i sin verksamhet.

// Jaana Lindberg Projektledare Hästriket Roslagen, jaana@lindberg.cc 072-2489595

Ny+het= nyhet. Nytt hett sant och relevant.
Gerillamarknadsföring är kreativa sätt att marknadsföra sig smart utan att det kostar för mycket. Att hantera media på ett smart sätt är en av metoderna i gerillamarknadsföring.

Bygg varumärke och syns i media och bli litet mer känd.  Som exempel ges Eklunda stuteri som är bra på att bygga varumärke och uppdatera sig och informera media, de skickar in information om både smått och stort som händer i verksamheten.

Som hästföretagare måste du tänka på att skapa intresse och därmed öka möjligheten till att få fler kunder!

Var en engagerad samhällspart och passa på att hänga med i debatten kring RGBs Jerringpris, detta har väckt många och hästsporten syns, passa på och spring på med era verksamheter utnyttja den publicitet som nu ges!

Skaffa ambassadörer, låt någon annan rekommendera dig och din verksamhet ex en journalist.

Se på din verksamhet, och fundera över hur du kan skapa uppmärksamhet kring den:

* Nyheter är aktuella händelser
* Dramatiska förlopp
* Konflikter
* Sånt som påverkar Plånboken negativt eller positivt
* Någon händelse med okänd utgång
* Något som är sällsynt negativt
* Något som är sällsynt positivt,
* Något dramatiskt som hänt
* Någit som får stora konsekvenser
* Någon oväntad händelse
* Oväntade tilldragelser
* Personliga porträtt, hemma-hos reportage
* Glada nyheter
* Matnyttig information
* Meningsskiljaktigheter
* Sånt som berör
* Ämen i tiden
* Trender

Tänk på att lokalradio har imponerande och underskattad genomslagskraft, ta kontakt med lokalradion i din region. 
Ämnen som ligger i tiden, haka på trender och välj rätt tidpunkt.

En nyhet kan växa från att ha varit en liten nyhet till att bli en väldigt stor, någonting som inte är en speciell nyhet från början kan bli stort! Ju närmare hjärtat en nyhet ett ämne är desto större är chansen att den blir stor.
Våga ge ett medium exklusivitet, det ökar möjligheterna att jsut du blir publicerad. 
Fråga dig om nyheten underhållande? Illustrerad konflikt ex stallmiljö, hästnäringen finns i en intressant miljö och många bra illustrationer och beskrivningar kan göras.
Nyheten krymper om någon redan berättat nyheten och tänk på att en nyhet inte funkar flera månader efter att den skett.

Tänk på att om en nyhet levereras nära tidningens deadline så är sannolikheten att den tas med låg, skicka exempelvis inte in en nyhet på en fredag eftermiddag. Lämna gärna tips på en förmiddag.

Tänk på att svårförklarad och krånglig nyhet har dåligt nyhetsvärde om reportern inte förstår nyheten.
Om dagen är nyhetstät är det svårt att få in en nyhet i media, fast då kan det förstås vara ide att rensa garderoben och skicka ut eventuella dåliga nyheter då de sannolikt inte kommer att få något utrymme i media.
Fackpress inom hästgenren är intresserade av vad som sker inom hästföretagande, alla tips kommer förstås inte in i tidningen men det är värt att skicka in och tipsa löpande.
Tidningar som angränsar till hästsektorn ska man också skicka till, det kan vara av intresse för dem.

Använd bloggar!

När du skriver till media, fatta dig kort och relevant inkludera kontaktuppgifter!
Budskapet ska vara tydligt! Ursäkta dig inte för något i pressmeddelandet.
Företagarna själva bör prata ur hjärtat när de pratar för branschen, dvs vara förankrade i myllan. För att bli godkända som hästföretag måste vi för att bli accepterade visa de goda exemplen och bryta bilden av lyx och hobbyverksamhet.
Hos alla hästföretagare finns helt säkert minst 10 nyheter som är intressanta att berätta i media. Alla är en del av en större helhet, prata gärna om den egna verksamheten, kasta inte skit på andras. Gör saker tillsammans och utnytta de lokala genuina historierna.

// Jaana Lindberg, Projektledare Hästriket Roslagen, jaana@lindberg.cc 072-2489595

Jan berättar att Tullstorp inte var färdigt från början han och hans kompanjon Bruno byggde om det som från början var ett gammalt kostall och 25ha mark tunnland till en anläggning med stall och hagar. Vill man något så får man inte vara lat, man måste jobba målmedvetet och vara beredd att jobba hårt för att lyckas.

Kundvården är viktig och tänk på att kunden kan vara många olika typer av människor, man måste lära sig att hantera alla typer! Det kan vara en skolklass om är på besök, en som ska betäcka sin häst, tävlingsryttare etc.
Exempelvis en skolgrupp ser Jan som framtida potentiella kunder, han vill att de ska få ett positivt intryck av varumärket Tullstorp.

Olika kunder vill ha det olika. Vissa vill ha allt tillrättalagt i minsta detalj, andra är mer anspråkslösa. Det kan vara ljusår mellan olika kundtyper och man måste lära sig att hantera hela spannet däremellan.
Bygg upp bra förutsättningar för din verksamhet och för att ta emot kunder på din anläggning, förutsättningarna för köpa av produkt eller tjänst dvs butiken måste vara bra.
Tänk på att den potentiella kunden inte betalar inte för att gå in i en butik och handla men butiken (anläggningen) ska inspirera till köp, betalning får man sedan när kunden väl handlar.

En aläggning ska vara välkomnande att besöka. Kvalitetskänslan måste finnas när besökaren kommer till anläggningen. Personalen ska tycka att det är kul att jobba och bemöta kunderna på ett bra sätt så att denna känner sig väl omhändertagen. 
Jan håller en bra servicenivå med middag, skjutsande, övernattning etc. För honom är en hög servicenivå är viktig eftersom Jans verksamhet är inriktad på kvalitet. 
Jan har byggt miljön på det svenska och genuina, detta är viktigt när ex en amerikansk besökare kommer.
Sverige har många fördelar jämfört med exempelvis Holland och Tyskland, i Sverige får hästarna gå ute mycket i naturen, detta är ett starkt varumärke för Sverige. Viktigt att hästarna får vara hästar.
Fin miljö inspirerar och skapar förutsättningar till affärer.

I kundvården ingår att ge snabb återkoppling vid kundfrågor över mail exempelvis, ju snabbare återkoppling desto bättre, låt inte mail ligga på vänt, svara genast säg att du återkommer i nästa vecka ex om du inte hinner svara just då.
Bra kommunikation snabbt blir allt viktigare och du kan förlora en potentiell kund om du inte svarar snabbt, då kan kunden redan ha frågat flera andra hästföretagare och kanske tappat intresset för just dig. Skicka gärna ex länkar på filmsnuttar på dina saluhästar på youtube, de blir små teasers på det kunden efterfrågar.
Tekniken har kommit för att stanna, använd den! Hemsidor och youtube är viktiga verktyg.  Se på så vis till att ta hand om kunden, det kostar energi men det är värt det!
Inget gör sig av sig själv,man kan inte vara lat om man vill lyckas!

Briar har varit ett levande varumärke för Tullstorp och Jan. Jan tipsar om alla säkert hittar saker i sina verksamheter som är annorlunda och som kan användas för marknadsföring och som varumärke. Använd det som ni gör annorlunda, spinn på det bygg ert varumärke kring det!

För att ha en nöjd kund så måste kunden våga ta steget att ta kontakt oavsett om det är positiv eller en negativ kontakt exempelvis efter en genomförd affär. Det är viktigt att man sköter sina affärer, att man har hög trovärdighet och kreditvärdighet. Inom hästföretagarvärlden vet vi alla precis vem som betalar sina räkningar och vilka som är trovärdiga. Jan ger ett exempel att är man en bra betalare så kommer hantverkaren tillbaka snabbare när man behöver hjälp. 
Jan tycker att tillgänglighet är viktig och hans mobil är på 24 timmar om dygnet. Det är upp till var och en att respektera Jans dygn men han kan inte ha telefontider efttersom hans dagar ser så väldigt olika ut. Som information skickar Jan mail med ex träningsfilmer på hästar som kunder har på träning hos dem, många dvd skickas till usa så att hästägare kan följa utvecklingen.

Produkten, i Jans fall hingstarna måste vara bra som man har, annars kommer inte kunderna. Man måste ha resultat visa att produkten är bra för att få kunder.

Personalen är en viktig del i bra kundomhändertagande. Jans personal är vänlig som man ska kunna prata med dem och bemötas på ett bra sätt när man kontaktar Tullstorp. Personal ska vara stolta över sina jobb och tala väl för varan.

Jan rekommenderar att inte försöka göra för mycket att göra 20 olika saker halvbra, gör hellre 5-6 grejer riktigt bra.

Bygg iordning omgivning och anläggning, anpassa verksamheten för långsiktig drift.

Våga bryt ny mark, ex så åkte Jan till Sao Paolo och tränade dressyrryttare fastän Sao Paolo hade ryktet att ha stark tradition i hoppning. Jan har åkt dit och hållt clinics och sålt hästar i 15 år.

Det svenska är värt mycket i sin genuinitet. Fokusera på trivsel och individuellt bemötande, man vill inte känna sig som att man är en i mängden, kunden vill känna sig unik!

Det gör heller inget om ens verksamhet inte ligger mitt i en stad, det går jättebra att finnas ute på landsbygden!

Vi svenskar är kända för att vara ärliga, pålitliga etc bygg din verksamhet på det. Våga konkurrera brett och stort, sverige har konkurrensfördelar utomlands, spinn på fördelarna! Känn stolthet och ansvar för dina produkter och tjänster! Holländare och tyskar må hända är duktiga på att köpa och sälja men vi i sverige har många fördelar, fördelar som gör Sverige konkurrenskraftigt genom att vi utöver det genuina svenska i grunden kan bygga på med bra köp-sälj tänk. Tyskar och Holländare har bara sitt köp och sälj!

Ta hand om dina kunder ex dressyreleverna, tänk långsiktigt, gör bra paket åt folk så att de kan komma vidare. Ta hand om dem i självförtroendesvackor, titta på tävlingsvideos, utvärdera och stötta.

Våga vara äregiriga och vilja vinna i era verksamheter! Vill vara bäst! Sälj in, ta vara på det, gör det bra!

Omhändertagande av kunden har medfört att en fin hingst fått flytta till Tullstorp. Den begåvade hästen knäcktes mentalt som 3 åring i Holland, nu är den på väg tillbaka och fungerar bättre och bättre. Denne fine hingst kom till Sverige till Jan just på grund av ett bra kundomhändertagande.

Man måste ta betalt för sina tjänster, göra ett bra jobb, få betalt, känna glädje med det man gör.
Att glädjas med en kund är viktigt! Se bredden hos kunden, se kundens familjs trivsel också, de behöver också trivas på ex anläggningen för att ex dressyreleven ska må bra och trivas.

Jan rekommenderar att man ska titta på människor som har lyckats, låt de bli mentorer, förebilder. Förebilden behöver inte komma från hästnäringen. Kring hästföretagande vill han poängtera att avgifter och skatter ska betalöas för att man ska uppfattas som seriös företagare. Förr ville man undvika betala skatt som ung företagare men ska man bygga upp en verksamhet så måste man göra det ordentligt och betala sin skatt!

Bättre att nicha in sig och lägga energin på ett mindre antal grejer än att försöka göra allt.
Läs gärna Jans bok "Ett livsverk i halvtid historien om tullstorp och Jan Brink". I boken har Jan beskrivit sitt tänk kring sitt företagande.

Jan önskar alla hästföretagare lycka till och kämpa på med ert företagade! Besök gärna Tullstorps hemsida på www.tullstorp.nu 

// Jaana Lindberg, Projekteledare Hästriket Roslagen, jaana@lindberg.cc 072-2489595 

Vinnova är en myndighet av 54 som delar ut pengar för forskning, utveckling och samverkan med universitet och industri.
Vinnova satsar på små och medelstora företag samt högskolor och universitet och sysslar ej med fördelningspolitik.

Vinnova stödjer hållbar tillväxt och starka innovationssystem. Syfte att skapa ökad internationell konkurrenskraft.

Besöksnäringen är den största näringen och är på 250 miljarder varje år, i sin tur så är hästnäringen störst inom besöksnäringen!

Vad är då innovation? Motsatsen till innovation är imitation. Med imitation råder priskonkurrens med likadana produkter, priskonkurrens är inte hållbart. Imitation är inte hållbart.

Innovation är att arbeta smartare med värdet av de produkter och tjänster man jobbar med.
För att vara innovativ, våga tänk utanför boxen! Våga tänka annorlunda, låt dig inte hindras av stereotypa normer "vi tänkte inte på att man kan göra såhär".

Någon form av realism bör man dock ha, alla ideer är inte bra eller unika.

Det är knepigt eftersom man vill sträva efter att vara framgångsrik men vet inte att man är framgångsrik förrän man blivit framgångsrik!

Hos Innova finns finansieringsprogram för små och medelstora företag. Vinnova kan användas som bollplank.

Hos Innova är just besöksnäringen prioriterad och man vill att folk från utlandet ska besöka sverige mer. Det finns ett nationellt mål att fördubbla besöksnäringen till 2020.

Bidrag från Innova söker man elektroniskt via en webbportal. Bedömningskriterierna för att få bidrag är relevans, kvalitet, genomförbarhet, exploaterbarhet och nyttiggörande. Kan ideerna göras på fler ställen, kan fler ta lärdm av innovationen?

Man måste vara ett AB eller juridisk person, enskild firma godtages inte. Företaget, den juridiska personen måste ha funnits ett år och man får inte ha betalat ut svarta löner och haft svart arbetskraft.

Att vara innovativ i sin affärsmodell medför framgång för de mest framgångsrika företagen. Det är inte alltid själva produkten som är innovationen.

Vinnova har ex finansierat ett företag som gör pellets av stallgödsel Re-Track AB och en produkt som heter Bequine som är en kyllösning för ex travhästens ben.

// Jaana Lindberg Projektledare Hästriket Roslagen jaana@lindberg.cc 072-2489595

Margareta berättar att uträkningar visar att varje minut som vi jobbar med våra hästar kostar 3,75-4kr. På många håll dras vi med dålig lönsamhet i verksamheten hela 50-60 procent av kostnaderna i en hästverksamhet är kostnad för arbetskraft och de stalltjejer som förut tog en stor del av arbetsbördan finns inte längre.

Tänkvärt för oss hästföretgare:
* Tänk tid och kostnad. Arbetet i häststallar sliter på våra kroppar och arbetet i stallar är en arbetmiljöfråga.
* Bryt traditionella sätt att sköta häststallar. Kroppsarbete är tungt och stallarbetet har hög mekaniseringsgrad.
* Stalltjejer gnäller inte och därför sker heller ingen utveckling i arbetet i häststallarna.
* Spendera hellre på bra arbetsformer än på dyra täcken, sadlar, trailers osv.
* Den tid och pengar som går åt till onödigt inneffektivt kroppsarbete ska hellre gå till att ex utbilda och arbeta med hästar.
* Vi hästföretagare behöver våra hållbara friska kroppar för att utföra de aktiviteter som genererar pengar.
* Våga tänka nytt, rationalisera, bygg på ett nytt sätt så att du får en enklare vardag.

Hur ser exempelvis häststallarna ut? Låser vi in hästar i burar i stallen såsom burhöns låses in?

Lär dig av hur nötkreatur utfodras exempelvis foderbord för hästar skulle spara massor av tid.
Fundera över ifall vi verkligen måste utfodra med IKEA kassar och måste allting petimetervägas?

Faktum är att ingen av de hästföretagare som har rationaliserat i sina verksamheter vill gå tillbaka till det gamla sättet att arbeta, dvs göra och arbeta på det sätt många av oss sköter våra stallar idag...och alltid har gjort.

Att fodra med kassar kostar ca12000 kr per häst och år i arbetstid. Större verksamheter har mkt att tjäna. Klocka din verksamhet ex inackorderingsstall så får du veta vad det verkligen kostar. Täckesbyten kostar.

Mekanisra och tänk rationellt! Modernisera! Titta på hur övrigt lantbruk gör. Få input från andra med smarta lösningar. Öppna ögonen. Vattenhinkar är bra men varför inte ha en stor vattenbehållare under vattentappen istället för en liten kopp.

Sist men inte minst: få råd att betala vita löner och ge anställda vettiga arbetsvillkor och arbetsförhållanden! 

// Jaana Lindberg Projektledare Hästriket Roslagen jaana@lindberg.cc  072-2489595

 

Hej alla hästföretagare, det har kommit en förfrågan från Norrtälje Turistbyrå som arbetar med en temasida på hemsidan www.roslagen.se som handlar om bröllop och fest.

Där vill de ha information om var man kan hyra kusk, häst och vagn eller ridhästar att ha på bröllopsdagen. De efterfrågar att kunna rida eller åka vagn på annan plats, exempelvis i närheten av kyrkan i anslutning till vigseln, mellan kyrka och festplats osv.

Kontakta mig på mailen jaana@lindberg.cc så vidarebefordrar jag kontakten.

Glad bröllopssäsong!
Mvh
/Jaana Lindberg
Projektledare
Hästriket Roslagen
072-2489595

På Leader Uross finns pengar att söka i form av entreprenörscheckar för landsbygdsutveckling.

Där kan du som är i färd med men ännu inte startat ett hästföretag få upp till 30 000 kr för att undersöka om din nya affärsidé är hållbar eller tillsammans med andra företag/föreningar genomföra gemensamma satsningar på t ex erbjudandepaketering etc.
En av de prioriterade branscherna är just hästnäringen.

Passa på att söka dessa entreprenörscheckar både för att provtrycka era affärsideer och för att sedan "paketera" era erbjudanden! Vad själva paketeringen av erbjudandet innebär varierar beroende på tjänst eller produkt inom hästnäringen, passa på att få bra hjälp!

Mer information om hur du ska söka hittar genom länken nedan.
  http://www.leaderuross.se/projekt/blanketter/61.html 

Du kan göra väldigt mycket bra för ditt hästföretag eller hästfirma i uppstarten med dessa entreprenörscheckar!

Massor av entusiasmerande hälsningar
Jaana Lindberg
Projektledare
Hästriket Roslagen
072-2489595

När vi ansökte om pengar för att kunna genomföra projektet Hästriket Roslagen så hade vi fått en del indikationer/ offerter på vad det skulle kosta att bygga föreningens framtida webbportal.
När nu projektet sattes igång på allvar har vi bett några ytterligare företag lämna in offerter. Det företag som vi slutligen bestämt att ska få göra vår webbportal och som både erbjudit ett vettigt pris och bra lösningar är företaget Osa's ITC.

Nu inom kort dvs inom 2 veckor så kommer föreningen att ha förstasidan av vår hemsida uppe och den fylls sedan löpande med information.

Om du har ett hästföretag eller hästrelaterat företag i Roslagen och är intresserad av att finnas med på webbportalen kan du skicka mig dina uppgifter på jaana@lindberg.cc så kontaktar jag dig.

Välkomna alla till ett fartfyllt år!

På snart återhörande!
Mvh
Jaana Lindberg
Projektledare
Hästriket Roslagen
072-2489595

Häromdagen fick jag förslag på att Google Maps är ett bra verktyg att använfda för att rita in ridbara vägar i våra närområden.

Jag har i länken nedan ritat in de vägar jag bruklar rida och köra i mitt närområde. Det tog en liten stund att förstå hur man ritar men verktyget är lätt att använda och kommentarsfunktionen är mycket bra. Jag rekommenderar att de ridbara vägarna inte ritas sammanhängande utan i små bitar om ca 2km eftersom man då kan knyta kommentarerna till vissa sträckor. Jag har utöver ridbara/ körbara vägsträckor ritat i de ställen där det finns vägbommar som ibland är låsta och då inte går att köra förbi men dock att rida förbi.

Titta på länken nedan och låt dig inspireras! Välkomna att rida i mitt närområde!

 
http://maps.google.se/maps/ms?msid=211545680891769730628.0004b6f21bb4a74e6088f&msa=0&ie=UTF8&ll=59.929173%2C18.487244&spn=0.018966%2C0.0842&t=m&z=14&vpsrc=6

Mvh

Jaana Lindberg

Projektledare

Hästriket Roslagen

072-2489595