

26 aug kl 23:34, 2008
Dålig dag. Ur många synvinklar och alla perspektiv.
Vaknade tio minuter innan bussen till sjukgymnast S gick, hann med den precis. Somnar på bussen. Stiger av går till R-M på jobbet, äter ett knäckebröd, går till S, berättar läget får akupunktur och massage med inriktning på ryggen, stressar till bussen, somnar, kommer hem, äter en macka, dricker te och tar tabletterna jag inte hann med tidigare.
Går till nästa buss, som försenad kommer fram till stan, stressar till mötet med handläggare V, orolig att hag kommit fel, men löser frågetecknen, sitter där en timme, blir ledsen, frusterad och när hon efter 45 minuter frågar "du kan inte ha det lätt, hur mår du?" så kommer tårarna i ögonvrån. Hon försökte vara snäll.
Jag måste komma med mer papper och dessutom skriva på ett annat papper innan de kan hjälpa mig, får nytt möte bokat på fredageftermiddag.
Säger hejdå och går. Ringer V, undrar om jag får komma förbi en kvart eller så. Berättar varför jag gråter.
Sätter mig på bussen hem, somnar, går hem med mat jag motvilligt fått av V. Svårt att ta emot.
Dricker te och äter korv, tar tablett. Ringer pappa. Klockan 17 somnar jag i sängen, har tänkt stiga upp 18.30....vaknar 20 och är fortfarande riktigt trött.
Dricker te, äter yoggi med müsli.
Jag har gråtit mer, skickat några sms och orkar inget mer. Har riktigt ont i nedre delen av ryggen fortfarande. Det har varit en dålig dag.
Jag ska ta mer tabletter och sedan krypa ner i sängen.
Imorgon ska läkare P ringa och jag ska ringa min bank och be dem skriva ett fondsaldo som min pappa kan hämta. Klockan 14 kommer omsorgshandläggar B och förhoppningsvis har hon med sig arbetsteraput G.
Jag skickade sjukpenningintyget till FK idag, det kom äntligen igår, men de lär inte skynda sig med att ge mig några pengar.
Varför är myndigeter så komplicerade? De är fan värre än mig och mina tankegångar.
Mysisarna har det bra med mig och jag med dem.