Även känd som Henriks Blogg. Jag, en 23-årig Uppsalastudent och blivande lärare i svenska, religion och bild kommenterar litteratur, politik, konst och religion. Och livet i allmänhet förstås. Hic Habitat Felicitas! Här bor lyckan! Mycket nöje.

« maj 2012
tiontofr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
   
       
Idag

Sidvisningar idag: 28


RSS
Världens manligaste mat? (meningen med livet #2?)
16 november kl. 01:39


Igår natt skrev jag om att Peter Glas menar att ett meningsfullt liv är att njuta av sin vardag. Är detta månne en uppföljare?

Igårkväll såg jag ett par minuter av TV4:s Förkväll, och prickade in slutet av dagens middagstips: Chili con carne. Kocken förkunnade glatt att chili är en riktigt manlig maträtt med traditioner och allt vad det nu var. Och jag satt som på nålar och blev bara gladare och gladare och kanske till och med lite exalterad. Inte för att jag ger många ören för det där med manlig mat, utan för att chili är en fascinerande maträtt. Och för att jag i förra veckan förkovrade mig inom ämnet, läste långkoksrecept, och kokade kött i fem timmar.


Men TV4-receptet innehåller köttfärs och chorizo. Får man göra så? Att koka chili är en så stor konst att det anordnas mästerskap över hela den amerikanska södern, med olika regler. Somliga hävdar att en chili inte får innehålla bönor. Andra att den får innehålla bönor, men att tomat och lök är bannlysta ingredienser. Den kanske allra hårdaste chilifascisten, och upphovsmannen till de här tävlingarna, hette Francis X Tolbert och satte igång chiliravinen på 60-talet med sitt sökande efter äkta chili. Vad han kom fram till var att en äkta chili på inga som helst villkor får innehålla tomater, vita bönor, gul lök eller köttfärs. (Svensk skolbespisningschili skulle nog falla på läppen?) Chili, enligt Tolbert, består av chili, kryddor och kött. Receptet på "originalchilin" finner ni här. Garanterat underhållande och stimulerande för matglagarlädjen...

När jag nu gav mig ut på jakt efter den chili jag drömt om sedan jag första gången såg Simpsons-avsnittet med Chilifestival gjorde jag det inte med någon som helst intention att låta något annat än min egen fantasi sätta gränserna. Tolberts gryta må låta spännande och god, men den motsvarar knappast min plånbok och min drömchili. Tomat och bönor drygar ut maten, såväl för en student som för en cowboy. Detta är vad jag landade i:

1 kg segt jävla kött, typ högrev
400 g rimmat fläsk
2 stora gula lökar
2 röda chilifrukter
1 jalapeño
2 stora vitlöksklyftor
rejält med spiskummin, paprikapulver, hela kumminfrön, kakaopulver och oregano
En aning vitpeppar.
33 cl Carnegie Porter + ungefär lika mycket vatten
2 paprikor.
1 förpackning finkrossade tomater
I burk kidneybönor
1 burk svarta bönor

Skär köttet i lagom stora bitar, stek det och lägg i en gjutjärnsgryta tillsammans med hackad lök, chili, jalapeño, pressad vitlök, kryddor, porter och vatten. Koka i sådär en tre timmar. Rosta och skala paprikorna - skär ned dem i grytan. Tillsätt tomaterna och koka en timme till. Köttet skall börja falla isär. Blanda i bönorna på slutet.

Nästa gång kommer jag att jobba mer på det där med chilisorter - ancho och chipotle ska väl gå att få tag på i dessa dagar. Jag kommer dessutom att byta ut det rimmade fläsket mot rökt, och skära ned på vätskemängden.

Är man sugen på att ytterligare förkovra sig ämnet chili gör man det förslagsvis här.




061130 - DN publicerade ett finfint reportage om chili i oktober, som innehåller en variant på Tolberts recept, och ett annat chilirecept som verkar riktigt spännande.


theme.postedin:  Mat |  Permalink  |  Kommentarer [0]  
 
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/henrythehorse/entry/hippie_http_my_opera_com
Kommentarer:

Skriv en kommentar:

Namn:
E-post:
URL:

Din kommentar:

HTML Syntax: INTE tillåten