Paris, böckerna, myterna, bohemerna
<Paris genom Slas' ögon
Imorgon förmiddag åker jag och Nadia till Paris, så bloggen förblir vilande ett tag. För att ni inte skall sitta sysslolösa och desperata av väntan, tänkte jag passa på att tipsa om några böcker som handlar om just svenskar i Paris. "Ensam, ung man med flexibel moral och stryktålig lever söker lyckan på Paris caféer" har ju blivit något av en egen genre i den svenska litteraturen. Mina favoritförfattare i facket är Eyvind Jonsson, Slas och Claes Hylinger. Tre författare av olika generationer, som alla är överens om att den sanna Parisandan försvann med just deras generation av unga bohemer. Åtminstone Slas verkar påfallande medveten om att hans Paris aldrig var en fysisk stad, utan en period i livet, ett umgänge och en livsstil. Som han skriver: "Ingen av oss var aldrig riktigt nykter och aldrig riktigt trogen", typ. Jag har förresten hört Jan Guillou i en TV-intervju berätta att han i sin ungdom fick ett par romaner av just det här slager refuserade av förlagen, innan han tog sig i kragen och blev journalist på riktigt.
Eyvind Jonsson - Stad i ljus
En liten kortroman i oerhört sävligt tempo om den unge författaren Torsten som driver runt mellan Paris sjabbigaste serveringar i väntan på ett rekommenderat brev från Sverige - pengar helt enkelt. Det är olycklig kärlek, fattigdom, ångest och förbannat härligt. Roten till allt ont, eller till allt gott, beroende på om man gillar dessa bohemiska Parisskildringar.
Stig "Slas" Claesson - Rosine
En liten trevlig roman i sävligt tempo om den unge tecknaren Torvald som driver runt mellan Paris sjabbigaste serveringar. Huvudpersonens namn antyder Eyvind Jonssons position som förebild för hela genren. Torvald vaknar upp en morgon i ett främmande rum, och får reda på att "Rosine" har hyrt det år honom för att han, en svensk tecknare, skall skriva den stora amerikanske romanen. Det är olycklig kärlek, fattigdom, ångest och förbannat härligt. Det är Slas när han är som allra bäst.
Stig "Slas" Claesson - Efter oss syndafloden
Efter oss syndafloden och Rosine har en konstig relation till varandra. Efter oss syndafloden är en självbiografi om ungdomsåren i Paris. Rosine är en roman. De båda böckerna innehåller samma personer, samma platser och samma händelser. Till och med vissa dialoger upprepar sig. Det enda som skiljer är egentligen huvudpersonernas namn. Billigt. Men förbannat bra. Och inledningsorden kan vara de bästa någonsin:
Vem heter inte César Vallejo eller nåt annat och har en gång ägt en blå kostym och suttit på ett café i Paris och fyllt tjugosex år och trott sig kunna tänka samma tanke under den tid som en enda nolla förblir värdelös. Det är naturligtvis omöjligt, men hur skall man veta det?
Det kan förresten göra detsamma.
Heter man inte César Vallejo heter man nåt annat. Jag heter nåt annat och förmodligen har jag ägt en blå kostym, men jag fyllde inte tjugosex år i Paris. Det skulle jag ha kommit ihåg, ty det skulle ha varit samma dag som fransmännen förlorade slaget om Diên-Biên-Phu och därmed det låmnga Vietnamkriget."
Det var nära att jag gick och skaffade mig en blå kostym bara för att. DN resor har förresten skrivit en fin artikel om att se Paris i Slas fotspår. Läs den här.
Claes Hylinger - Boken om det hemliga sällskapet
Den unga göteborgsstudenten Knut får jobb som assistent åt sin favoritförfattare Costise i Paris, och ger sig iväg för att leva det liv som Torsten, Torvald och självaste Slas lev t före honom. Med den skillnaden att han förses med ett (som han åtminstone tror) fullladdat American Express av sin arbetsgivare. Liksom i böckerna ovan blir det mycket litterär diskussion, mycket vin och mycket kvinnor. Min favoritepisod är när Knut skall guidas runt i Paris av en arkitekturstudent med sanslöst dålig humor. Om jag tvingas välja, alltså. Det här är ett modernt mästerverk på alla sätt!
Andra bra böcker som utspelar sig i eller berör Paris:
Pauls Auster - Ur hand i mun
Philippe Delerm - Det hade regnat hela söndagen
Ann Gavalda - Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans
Iselin C Hermann - Prioritaire
Honoré de Balzac - Papa Goriot
Emile Zola - Therese Raquin
Vi ska förresten få dåligt väder, precis som vi hade i Ungern och i Istanbul. Hurra!
Bar för att förtydliga, så stämmer "Ensam, ung man med flexibel moral och stryktålig lever söker lyckan på Paris caféer" ypperligt illa in på mig. Nog för att jag är ung, men jag är knappast ensam, min moral är inte särskilt flexibel, och någon lycka behöver jag inte längre söka. Hic habitat Felicitas!
theme.postedin: Litteratur | Permalink | Kommentarer [0]
19 juni
kl. 00:56
<Paris genom Slas' ögonImorgon förmiddag åker jag och Nadia till Paris, så bloggen förblir vilande ett tag. För att ni inte skall sitta sysslolösa och desperata av väntan, tänkte jag passa på att tipsa om några böcker som handlar om just svenskar i Paris. "Ensam, ung man med flexibel moral och stryktålig lever söker lyckan på Paris caféer" har ju blivit något av en egen genre i den svenska litteraturen. Mina favoritförfattare i facket är Eyvind Jonsson, Slas och Claes Hylinger. Tre författare av olika generationer, som alla är överens om att den sanna Parisandan försvann med just deras generation av unga bohemer. Åtminstone Slas verkar påfallande medveten om att hans Paris aldrig var en fysisk stad, utan en period i livet, ett umgänge och en livsstil. Som han skriver: "Ingen av oss var aldrig riktigt nykter och aldrig riktigt trogen", typ. Jag har förresten hört Jan Guillou i en TV-intervju berätta att han i sin ungdom fick ett par romaner av just det här slager refuserade av förlagen, innan han tog sig i kragen och blev journalist på riktigt.
Eyvind Jonsson - Stad i ljus
En liten kortroman i oerhört sävligt tempo om den unge författaren Torsten som driver runt mellan Paris sjabbigaste serveringar i väntan på ett rekommenderat brev från Sverige - pengar helt enkelt. Det är olycklig kärlek, fattigdom, ångest och förbannat härligt. Roten till allt ont, eller till allt gott, beroende på om man gillar dessa bohemiska Parisskildringar.
Stig "Slas" Claesson - Rosine
En liten trevlig roman i sävligt tempo om den unge tecknaren Torvald som driver runt mellan Paris sjabbigaste serveringar. Huvudpersonens namn antyder Eyvind Jonssons position som förebild för hela genren. Torvald vaknar upp en morgon i ett främmande rum, och får reda på att "Rosine" har hyrt det år honom för att han, en svensk tecknare, skall skriva den stora amerikanske romanen. Det är olycklig kärlek, fattigdom, ångest och förbannat härligt. Det är Slas när han är som allra bäst.
Stig "Slas" Claesson - Efter oss syndafloden
Efter oss syndafloden och Rosine har en konstig relation till varandra. Efter oss syndafloden är en självbiografi om ungdomsåren i Paris. Rosine är en roman. De båda böckerna innehåller samma personer, samma platser och samma händelser. Till och med vissa dialoger upprepar sig. Det enda som skiljer är egentligen huvudpersonernas namn. Billigt. Men förbannat bra. Och inledningsorden kan vara de bästa någonsin:
Vem heter inte César Vallejo eller nåt annat och har en gång ägt en blå kostym och suttit på ett café i Paris och fyllt tjugosex år och trott sig kunna tänka samma tanke under den tid som en enda nolla förblir värdelös. Det är naturligtvis omöjligt, men hur skall man veta det?
Det kan förresten göra detsamma.
Heter man inte César Vallejo heter man nåt annat. Jag heter nåt annat och förmodligen har jag ägt en blå kostym, men jag fyllde inte tjugosex år i Paris. Det skulle jag ha kommit ihåg, ty det skulle ha varit samma dag som fransmännen förlorade slaget om Diên-Biên-Phu och därmed det låmnga Vietnamkriget."
Det var nära att jag gick och skaffade mig en blå kostym bara för att. DN resor har förresten skrivit en fin artikel om att se Paris i Slas fotspår. Läs den här.
Claes Hylinger - Boken om det hemliga sällskapet
Den unga göteborgsstudenten Knut får jobb som assistent åt sin favoritförfattare Costise i Paris, och ger sig iväg för att leva det liv som Torsten, Torvald och självaste Slas lev t före honom. Med den skillnaden att han förses med ett (som han åtminstone tror) fullladdat American Express av sin arbetsgivare. Liksom i böckerna ovan blir det mycket litterär diskussion, mycket vin och mycket kvinnor. Min favoritepisod är när Knut skall guidas runt i Paris av en arkitekturstudent med sanslöst dålig humor. Om jag tvingas välja, alltså. Det här är ett modernt mästerverk på alla sätt!
Andra bra böcker som utspelar sig i eller berör Paris:
Pauls Auster - Ur hand i mun
Philippe Delerm - Det hade regnat hela söndagen
Ann Gavalda - Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans
Iselin C Hermann - Prioritaire
Honoré de Balzac - Papa Goriot
Emile Zola - Therese Raquin
Vi ska förresten få dåligt väder, precis som vi hade i Ungern och i Istanbul. Hurra!
Bar för att förtydliga, så stämmer "Ensam, ung man med flexibel moral och stryktålig lever söker lyckan på Paris caféer" ypperligt illa in på mig. Nog för att jag är ung, men jag är knappast ensam, min moral är inte särskilt flexibel, och någon lycka behöver jag inte längre söka. Hic habitat Felicitas!
theme.postedin: Litteratur | Permalink | Kommentarer [0]
Trackback URL: http://blogg.passagen.se/henrythehorse/entry/paris
Kommentarer:
Skriv en kommentar:
