Har haft dramapasset idag och jag måste säga på mitt mest ödmjuka vis: jag rockade röv! Trots vissa oplanerade händelser började jag likt pedagogikens Joe Labero trolla med knäna och vips hade det löst sig.

Ikväll ska jag fira en vän som blir ett kvarts sekel. Jag vill inte påstå att jag har FÖR stor åldersnojja men när var och varannan bekant börjar skaffa småknaster (bebisar) börjar jag känna att det är nått som inte står rätt till. Jag är då verkligen inte redo att skaffa tillökning.. Jag skulle bara sno ungens Lego. Nä tacka vet jag snooze knappen på den biologiska klockan.

När vi ändå är inne på åldrar vill jag återkoppla till mina två tidigare inlägg där jag kommenterat den eminente Quinnans ålder. Ja, hon har rätt i sina påståenden att jag är äldre än henne. MEN, detta att hon börjar bli gammal vill jag grunda på vissa teorier jag kommit fram till: Män mognar, kvinnor åldras. Se inte detta som att jag är manschauvinistisk, utan jag tar bara tillbakadet man fick höra under mellan- och högstadiet från tjejkompisar. Dessa bevingade ord som ekade i skolkorridorerna: "Killar i min ålder är såååå omogna!" Med dessa ord som förföljde en jämnårig kis som mig igenom denna känsliga tid i livet får mig att komma fram till att då måste ju killar mogna med åldern, medans tjejer redan är mogna(?).. Ergo: Män mognar, kvinnor åldras. Detta är förstås helt uppåt väggarna osant, men ändå.

Ville förresten lägga ut en bild nu, men jag är så satans OT så det går ju inte!! ARGH!