Som vanligt tar det ett halvår för mig att få tummen ur och sätta mig ner och blogga lite, men nu har tiden kommit: Tecken i skyn, profetiorna har slagit in, planeten Mars står i linje med Jupiter:Det är dags att blogga igen!

De senaste månaderna har jag lyckats gå ut utbildningen, flyttat ner till Stenungsund utanför Götet OCH bott i tält i ca 40 dagar (innan åbäket rasade samman under regn och monsunväder). Min älskade gammelkatt har gått ur tiden och jag lyckades vara snuslös i fem (läs: FEM!) hela dagar innan Nikotionmonstret slet mig tillbaka i dess grepp och jag återigen blev dess bitch.

Så nu bor S och jag iallafall inomhus och försöker få tag i en lägenhet i Göttelaborg.

Jag har även hittat en ny passion här i livet: Krabbfiske! Det är hur skoj som helst! Jag blir som ett barn i godisaffären när jag fiskar krabbor! Dessa diaboliska vattenlevande spindlar är hur jäkla äckliga som helst, men min lycka finner inga gränser när jag lyckas prångla upp en ur havets djup och får ner den i en hink. Fröken S, som är en inbiten västkustare, har hållt på med krabbfiske redan som spädbarn och förstår kanske inte riktigt min norrländska östkustiska (Ja, det är ett ord.. Och om det inte är det borde det vara det!) eufori under fiskandet, men hon får ta att hennes kille springer omkring och piper i falsett av lycka varje gång han lyckas få ner en krabbjäkel i hinken! Kärleken är ju blind sägs det.

Nu tänkte jag hoppa på den livsfarliga, kastrerande tortyrredskapet jag har som cykel och åka iväg och köpa snus.. A addicted man's gotta do, what a addicted man's gotta do!