Herta och Albert

I dag var moster snäll och tog utsläpp av pållarna så jag fick sovmorgon. Ganska tidigt på förmiddagen gav sig S ut på en tur med Hjärtat. Hon hade lovat att ta det lugnt med tanke på att Hjärtat bara har två broddar per sko. När jag gick över lite senare på förmiddagen mötte jag dom när dom var på väg hem. Hjärtat var lite slurpig runt munnen och mycket riktigt, hon hade fått jobba lite dels på stora gärdet och dels på ängen nere vid Toholmen! Däremellan gick det bara att skritta. Men S var skinande glad ändå för att hon äntligen fått tid till en ridtur :-)  Som tack fick jag en burk honung från hennes egen biodling!

A-L var i stallet när vi kom dit. Hon och jag hade bestämt att ta en ridtur så hon hade plockat in Ulle och Damen. Jag satte i gång och borstade och fixade i ordning honom för vår tur. Vi gick ut och satt upp och begav oss ut mot Hanskroka. När vi kom förbi A-L:s hus var hennes man ute på parkeringen och fixade med ena bilen. Han hade en maskin och donade med och Ulle ville absolut gå in och kolla vad han höll på med - nyfiken i en strut! Vi stod och pratade en stund så Ulle fick tid att spana in vad som hände men fortsatte sen. Hela rakan över mossen var perfekt underlag, en halv decimeter is med lite snö ovanpå och dessutom var isen lite lagom porös på ytan = inte hal!!! 

Vi travade, Damen fick gå först. Ulle tog i och ganska snart började han skjuta rygg. Bara att ta i ena tygeln och morra lite. Han skötte sig en bit och sen var det samma visa igen. Och igen, och igen ...... I slutet på rakan började han slappna av lite. Högvägen upp fortsatte vi i trav men jag satte Ulle i galopp i stället för att testa. Rätt galopp direkt. Saktade av till trav och ny galopp, rätt igen! Skritt nerför backen och sen trav uppför nästa backe. Jag testade galopp igen, först höger och sedan vänster. Rätt båda gångerna!!!

Direkt när jag satt upp i sadeln i dag kändes det väldigt bra. Sista tiden har det känts som det gjorde innan naprapatvändan i höstas, dvs som att sadeln ligger snett. Jag vet att den inte gör det, det är jag som är sned i höfterna. Nu när det är justerat kändes det kanonbra! Och att få till även höger galopp var ju "plättlätt" :-) Det är onekligen lättare när man själv har rätt förutsättningar!

Vi fortsatte nedför den branta backen mot Östernäsvägen. Svängde utåt och sedan ner mot sjön på Öbodavägen. Vidare längs med sjön över till Hanskroka och sedan hem igen. Det blev en hel del trav även på hemvägen. Men nu var Ulle avslappnad och fin! I skritten gick han och frustade nöjt. Härligt att känna att han kan slappna av så!

Hemma blev han ompysslade och fick fleecefodrat regntäcke på sig och sedan ut i hagen till mamma Hjärtat och lunch nr 1. A-L lovade gå tillbaka lite senare när hon skulle ut med hunden och ge lunch nr 2 så jag behövde bara gå dit på kvällen och ta in, fodra och natta!